Trigeminusneuralgi

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och behandling av patient med klassisk trigeminusneuralgi
  • Vid oklar diagnos eller utebliven effekt vid behandling

Rekommendationen gäller klassisk trigeminusneuralgi.

Prevalensen för trigeminusneuralgi är < 0.1 %. Det är vanligare hos kvinnor än män och debuterar oftast efter 50-årsåldern. Ingen ärftlighet föreligger.

Orsaken är oftast en ”neurovaskulär konflikt” där arteria cerebelli superior trycker på trigeminusroten vid utträdet från hjärnstammen.

Smärtan kan utlösas av obetydliga stimuli som skratt, tandborstning, tvättning, rakning, kyla och värme eller vibrationerna av att röra på sig.

  • Mycket intensiv smärta: elektrisk stöt, skjutande, huggande eller skärande
  • Smärta inom trigeminusnervens utbredningsområde, oftast maxillaris och/eller mandibularis
  • Smärtan ger ofta en reflexmässig muskelspasm inom samma ansiktshalva (tic douloureux)
  • Korta smärtattacker från < 1 sekund till 2 minuter
  • Smärtfrihet mellan attackerna
  • Lätt beröring i triggerzonen kan räcka för att utlösa en attack
  • I uttalade fall kan patienten undvika att borsta tänderna och äta, med viktnedgång och dålig munhygien som följd
  • Utlösande faktorer
  • Andra symtom (kan ge misstanke om bakomliggande patologi)
  • Lokal dov värk mellan attackerna (kan tyda på tumör)
  • Allmäntillstånd – smärtpåverkan
  • Hjärta/kärl – puls, blodtryck
  • Palpation – ömhet över temporalisartärer eller massetermuskulatur vid sammanpressade käkar (kan istället tala för temporalisarterit eller käkledsproblem)
  • Sensorik – normal eller endast mycket lätt nedsatt känsel för beröring inom trigeminusområdet
  • Motorik – ansiktsmimik, finmotorik, liksidig extremitetsstyrka och finger-näs (normalt vid trigeminusneuralgi)
  • Ögon – pupillreaktion, ögonmotorik, synfält enligt Donders, kornealreflex (normalt vid trigeminusneuralgi)

Vid yngre debutålder, atypisk symtomatologi eller patologiska statusfynd rekommenderas kontakt med neurolog.

Smärtsam trigeminusneuropati har inte lika typisk klinisk bild och har ofta patologiska statusfynd. Orsaker till smärtsam trigeminusneuropati:

  • herpes zoster
  • MS
  • tumör
  • hjärnstamsinfarkt.

Andra differentialdiagnoser:

  • sinuit
  • glaukom, irit
  • temporalisarterit
  • käkfunktionsstörning (temporomandibulär dysfunktion, TMD)
  • Hortons huvudvärk, kronisk paroxysmal hemikrani eller annat huvudvärkssyndrom i gruppen trigeminal autonomic cephalalgias (TAC, med symtom som tårflöde och andra tecken på autonom aktivering).

Ge patienten råd om att undvika utlösande faktorer, genom att:

  • täcka ansikte med halsduk vid kallt väder
  • använda ljummet vatten vid tandborstning
  • tugga mest på frisk sida.

Överväg kontakt med dietist vid behov.

  • Karbamazepin är förstahandsval. Trappa upp långsamt.
  • Gabapentin kan provas vid terapisvikt eller biverkningar.
  • Nedtrappning eller utsättning kan provas efter några veckors smärtfrihet. Remissioner är vanliga.
  • Vid utebliven behandlingseffekt rekommenderas kontakt med neurolog.
  • T Karbamazepin 200 mg
  • Börja med ½ tablett x 2
  • Öka med 2–5 dagars mellanrum till symtomfrihet eller biverkningsnivå
  • Atypisk sjukdomsbild, patologiska fynd i status
  • Tidig debutålder eller utebliven effekt vid behandling (neurokirurgi med mikrovaskulär dekompression kan bli aktuell)

Publicerat: 2018-12-19
Giltigt till: 2021-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne