Stroke och TIA, uppföljning

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Sekundärprevention
  • Rehabilitering, i samråd med kommunal vård
  • Initial uppföljning efter inneliggande vård i vissa fall
  • Vid behov utifrån klinisk bild

Den här rekommendationen behandlar sekundärprevention och rehabilitering efter insjuknande i stroke eller TIA.

  • Hos 90 % av de som insjuknat ses minst en riskfaktor där evidensbaserad behandling kan minska risken för återinsjuknande.
  • 65-75 % av strokepatienterna har behov av någon form av rehabiliterande insats efter utskrivning.

Följande riskfaktorer är att beakta vid sekundärprevention:

  • hypertoni
  • förmaksflimmer
  • diabetes
  • ateroskleros
  • hyperlipidemi
  • rökning
  • riskbruk av alkohol
  • ohälsosamma matvanor
  • otillräcklig fysisk aktivitet.

Vanliga följdtillstånd utöver neurologiska bortfall efter stroke är:

  • mental trötthet och uttröttbarhet – oberoende av skadeomfattning
  • emotionell reaktion – särskilt ökad känslosamhet
  • depression – oftast 3-6 månader efter stroke
  • sömnrubbning – ökat sömnbehov, sömnsvårigheter
  • smärta – ofta olika typer eller blandformer
  • epilepsi – särskilt efter intracerebral blödning.
  • Riskfaktorer
  • Samsjuklighet och följdtillstånd
  • Förändringar efter sjukhusvistelsen
  • ADL-funktion – personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, matlagning, utevistelse
  • Aptit, tugg- och sväljfunktion
  • Tarm- och blåsfunktion
  • Kommunikation
  • Kognition – minne, neglekt, apraxi
  • Arbete, relationer, boende, ta del av samhällsfunktioner
  • Allmäntillstånd – viktförändring, kommunikations- och rörelseförmåga
  • Hjärta och halskärl – blåsljud, oregelbunden rytm
  • Lungor
  • Blodtryck
  • Neurologstatus – sensorik, grov- och finmotorik, balans, reflexer, synfält, dubbelseende
  • Psykiskt och kognitivt status
  • Mun och svalg – munhygien
  • Hud – trycksår
  • EKG
  • Första läkarbesöket bör ske 3–6 månader efter insjuknande i stroke, respektive 1–3 månader efter TIA.
  • Bedöm behov av undersökningar så som laboratorieprover, smärtanalys, värdering av depression utifrån anamnes, riskfaktorer och samsjuklighet.
  • Uppföljningen bör vara livslång, strukturerad samt anpassad efter patientens behov och kan gärna utgå från en checklista.
  • En gradvis förbättring av patientens funktionsnivå kan ses under flera år.

Överväg prover utifrån patientens behov, särskilt:

  • Hb, glukos, HbA1c
  • kolesterol, LDL, HDL, triglycerider
  • kreatinin/eGFR, kalium
  • Ge råd om levnadsvanor.
  • Bedöm behov av särskilda åtgärder, särskilda överväganden och läkemedelsbehandling.
  • Gå igenom rehabiliteringsplan, bedöm behov av ny SIP och samarbete mellan olika professioner och huvudmän.
  • Utgå från individens behov och involvera gärna närstående.
  • Använd gärna post-stroke checklista.

Uppföljning efter stroke

  • Vaccination – se över skydd för influensa och pneumokocker.
  • Färdtjänst – se över eventuellt behov.
  • Godmanskap – överväg om intyg krävs. Om patienten behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, kan domstol besluta om godmanskap.
  • Körkort – beakta skyldighet att göra anmälan enligt Körkortslagen till Transportstyrelsen (10 kap, 5 §).
  • Vapen – bedöm om anmälningsskyldighet om vapeninnehav föreligger enligt Vapenlagen (6 kap, 6 §). Anmälan görs till Polismyndigheten.
  • Dietist – överväg nutritionsutredning med uppföljning vid viktnedgång.
  • Logoped – överväg bedömning vid sväljnings- eller kommunikationssvårigheter.
  • Psykolog eller kurator – bedöm behov av samtalsbehandling eller annat specifikt stöd.

Efter TIA rekommenderas köruppehåll:

  • för vanlig behörighet – i minst två veckor eller tills utredningen är avslutad och patienten erhållit profylax
  • för yrkestrafik – i tre månader.

Efter stroke rekommenderas köruppehåll:

  • för vanlig behörighet – i 2-3 månader innan bedömning av körlämplighet kan göras
  • för yrkestrafik – i minst 6 månader.

Bedömning kan ofta göras via arbetsterapeut. Ibland behövs bedömning via körskola (som patienten själv betalar) eller via körkortsmottagning/neuropsykolog.

Ingen anmälan till Transportstyrelsen behövs om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa rekommendationen om att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Bedöm eventuell nedsatt funktion och aktivitetsförmåga samt behov av hjälpmedel avseende:

  • kognition
  • personlig hygien, intag av mat/dryck, lägesändringar (tryckavlastning) och förflyttning
  • kommunikation
  • arm-handfunktion
  • eget boende, arbete, utbildning och fritid.
  • Muskelfunktion – stabilisering och träning
  • Spasticitet – optimering av positioner, anpassning av träningsprogram, kontrakturprofylax
  • Fysisk aktivitet – utifrån patientens funktionsnivå
  • Utomhusvistelse och daglig aktivitet – utifrån patientens funktionsnivå
  • Ställningstagande till gånghjälpmedel
  • Behandling med blodtryckssänkande läkemedel till patienter med högt eller normalt blodtryck
  • Statinbehandling vid ischemisk stroke och TIA. Målvärde LDL <1,8
  • Trombocythämmande läkemedel vid ischemisk stroke och TIA utan förekomst av förmaksflimmer
  • Emboliprofylax vid ischemisk stroke och TIA med förmaksflimmer (vid CHAD2S2-VASC ≥ 1)
  • Optimering av eventuell diabetesbehandling
  • Blodtrycksbehandling – ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare, kalciumantagonister eller tiaziddiuretika
  • Statin – atorvastatin
  • Trombocythämmande läkemedel – ASA 75 mg eller klopidogrel 75 mg
  • Emboliprofylax – apixaban eller dabigatran
  • Logoped vid sväljnings- eller kommunikationssvårigheter
  • Rehabiliteringsmedicin vid behov av specialiserad rehabilitering
  • Neurologmottagning vid behov av ytterligare utredning eller behandling

Publicerat: 2020-10-14
Giltigt till: 2023-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne