Spänningshuvudvärk

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall
  • Smärtrehabiliteringsklinik då smärtan har stora konsekvenser för patienterna (till stor del styr patientens livsföring)

Livstidsprevalensen för spänningshuvudvärk är ungefär 70 % och det är något vanligare hos kvinnor. För ungefär 3 % är spänningshuvudvärken kronisk. Runt 10 % har också migrän.

Etiologin är omdiskuterad. Psykisk stress och olämplig muskulär belastning kan ha betydelse. Kronisk spänningshuvudvärk har ofta inslag av centralt störd smärtmodulering (nociplastisk smärta).

  • Stress och emotionella påfrestningar
  • Sömnbrist och trötthet
  • Depression
  • Intensivt arbete eller träning med vätskebrist
  • Olämplig arbetsställning
  • Synrubbning
  • Tandgnissling
  • Huvudvärk – molande, ihållande, dov, tryckande (ej pulserande)
  • Intensitet – lindrig till måttlig
  • Utbredning – bandformad, tryck över hjässa eller tvärs över panna (som en mössa), oftast dubbelsidig
  • Debut – ofta under dagen och ökar i intensitet
  • Ljud och ljus – lätt ökad känslighet samt lätt illamående kan förekomma
  • Vardaglig aktivitet, som promenad eller trappgång, försämrar inte huvudvärken
  • Yrsel av ostadighetskaraktär
  • Öronsus
  • Rygg-, nack- eller skuldersmärtor
  • Ospecifika bukbesvär (av IBS-typ)
  • Genomgång av utlösande faktorer
  • Medicinering, felaktig läkemedelsanvändning kan ge en ond cirkel med mer huvudvärk
  • Huvudvärksdagbok är extra viktigt om patienten även har migrän
  • Allmäntillstånd – symmetriskt och normalt rörelsemönster
  • Eventuellt psykiskt status
  • Hjärta/kärl – puls, blodtryck
  • Palpation – lokaliserad ömhet över skalp-/nackmuskler, bihålor, käkleder, tänder, eller temporalisartärer
  • Rörlighet i halskotpelare, huvudvärksprovocerande rörelser
  • Sensorik – vid behov ansikte, bål och extremiteter
  • Motorik – vid behov ansiktsmimik, finmotorik, liksidig extremitetsstyrka, finger-näs
  • Ögon – vid behov ögonmotorik, synfält enligt Donders, synundersökning

Noggrann fysikalisk undersökning räcker. Onormala neurologiska fynd talar för annan orsak.

Överväg provtagning för att utesluta bakomliggande orsaker, exempelvis anemi, sköldkörtelsjukdom, elektrolytrubbning, njur- eller blodsjukdom.

  • Hb, glukos, TSH, CRP, SR
  • kalium, calciumjon, kreatinin
  • Frekvent episodisk spänningshuvudvärk definieras som minst 10 episoder, i genomsnitt 1–14 dagar/månad, under minst 3 månader (12–179 dagar/år).
  • Kronisk spänningshuvudvärk definieras som i genomsnitt minst 15 dagar/månad under minst 3 månader (minst 180 dagar/år).
  • Migrän
  • Fortledd smärta från ögon, öron, nacke, tänder, bett
  • Läkemedelsutlöst huvudvärk
  • Temporalisarterit
  • En grundlig klinisk undersökning kan i sig ha god effekt.
  • Fråga gärna vad patienten tror, ofta finns oro för allvarlig sjukdom.
  • Informera om tillståndets godartade karaktär.
  • Ge råd om att fysisk aktivitet kan lindra.

Bedöm behov av:

  • glasögon
  • bettskena eller tandbehandling
  • hörapparat.

Kartlägg utlösande faktorer tillsammans med patienten. Ibland kan arbetsmiljöfaktorer som olämplig arbetsställning, buller eller stress vara orsakande.

Elektromyografi (EMG) med biofeedback har dokumenterad effekt.

Åtgärder med låg evidensgrad som kan hjälpa på individnivå är:

  • avspänningsteknik
  • kroppskännedom
  • akupunktur
  • TENS.

KBT för stresshantering har låg evidensgrad, men kan hjälpa på individnivå.

  • Ordinera NSAID eller paracetamol sporadiskt eller under kort tid. Långtidsbehandling kan ge huvudvärk.
  • Amitriptylin 30–75 mg dagligen har dokumenterad effekt.
  • Mirtazapin kan prövas men är inte så väl dokumenterat.
  • Behandlingsresistent kronisk spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk, 1177 Vårdguiden

Huvudvärksdagbok

Publicerat: 2018-12-19
Giltigt till: 2021-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne