Restless legs

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • G258 Andra specificerade basalgangliesjukdomar och rörelserubbningar

  • Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall    
  • Otillräcklig symtomlindring    
  • Läkemedelskrävande symtom under graviditet

Restless legs (RLS) heter även WED (Willis Ekboms sjukdom) och karaktäriseras av en obehagskänsla i benen som leder till ett oemotståndligt behov att röra på benen.

Primär RLS är oftast ärftlig och debuterar före 45 års ålder.

Sekundär RLS kan bero på

  • läkemedel
  • järnbrist
  • graviditet
  • uremi
  • polyneuropati (av exempelvis diabetes, alkoholmissbruk, B12-brist)
  • Parkinsons sjukdom.

RLS förekommer hos 5–15 % av befolkningen och är vanligare hos kvinnor.

Etiologin till RLS är okänd. Forskning talar för att symtomen är kopplade till dopaminerga bansystem. I enstaka fall finns en koppling till järnbrist.

  • Reumatoid artrit.
  • Neuropati, radikulopati, myelopati.

Symtomen är värst vid fysisk inaktivitet och förbättras som regel av rörelse.

Tvång att röra på benen, ofta åtföljt eller orsakat av obehagliga bensymtom, som

  • symmetriska myrkrypningar, pirrningar eller domningar
  • ryckningar
  • ibland känsla av sveda, kyla eller värme.

Andra symtom som kan förekomma är

  • smärta
  • sömnbesvär
  • symtom i armar och bål
  • utveckling av depression till följd av sömnstörning
  • Periodic Limb Movements (PLMS) – ofrivilliga, omedvetna korta muskelkontraktioner under sömn som ger dagtrötthet. Förväxla inte med vanliga muskelkramper som upplevs obehagliga och varar längre.
  • Symtom – grad av besvär samt intermittenta eller persisterande besvär.
  • Sömn – svårt att somna, uppvaknanden, dagtrötthet.
  • Hereditet.
  • Läkemedel – propiomazin, neuroleptika, antidepressiva, antihistamin.
  • Andra sjukdomar – som kan ge sekundär RLS samt samsjuklighet.
  • Neurologiskt status och perifer cirkulation – normalt vid primär RLS.
  • Distalstatus underben.
  • Övrigt status utifrån behov.
  • Diagnosen ställs utifrån specifika diagnoskriterier.
  • Provtagning rekommenderas.
  • Ytterligare utredning görs utifrån misstanke om orsak till sekundär RLS. 
  • Sömnregistrering kan övervägas vid sömnstörning och misstanke om PLMS.
  • Hb, glukos, kreatinin.
  • Ferritin, kobalamin, folsyra.

Alla kriterier måste vara uppfyllda.

A. Ett starkt behov av att röra på benen, vanligen, men inte alltid, associerat med – eller upplevt orsakat av – obehagliga känselförnimmelser i benen.

B. Rörelsebehovet och/eller de obehagliga känselförnimmelserna

  • börjar vid eller förvärras av vila och inaktivitet
  • lindras delvis eller helt av rörelser som att gå eller stretcha
  • är värre på kvällen eller under natten.

Ovanstående symtom är inte enbart en följd av någon annan medicinsk eller beteendemässig orsak, såsom venös stas, muskelvärk, artrit, benkramper, obehag i vissa kroppsställningar eller vanemässigt vickande på fötterna.

  • Nattliga vadkramper.
  • Sensoriska obehag av varicer.
  • Polyneuropati med domningar i benen, radikulopati, myelopati.
  • Akatisi.
  • Arteriell insufficiens.
  • Spinal stenos.
  • Ge råd om egenvård.
  • Överväg behandling med läkemedel vid primär RLS.
  • Åtgärda utlösande orsak vid sekundär RLS.
  • Överväg sömnhygienråd.
  • Utlösande läkemedel – dosreducera, sätt ut eller ge vid annan tidpunkt vid behov.
  • Järnbrist – behandla om ferritin är lågt (riktvärde lägre än 75 µg/L).
  • B12- eller folsyrebrist – behandla eventuell brist.

Följande råd kan hjälpa vissa patienter. Informera därför gärna om att

  • stimulantia som nikotin, koffein och alkohol ibland kan förvärra
  • regelbundna sömnvanor kan lindra
  • iskall duschning, stretching, massage eller värme före sänggående kan ge lokal lindring.

Dopaminerga preparat är effektiva, men medför risk för

  • impulskontrollstörning
  • toleransutveckling
  • augmentation (ökning eller förstärkning av symtom).

Behandlingen bör därför helst vara intermittent och ges i så låga doser som möjligt.

Peroral behandling som rekommenderas:

  • Vid intermittenta lindriga besvär – intermittent behandling med levodopa/benserazid till kvällen.
  • Vid måttliga till svåra besvär – intermittent eller regelbunden behandling till kvällen med dopaminagonist, pramipexol eller ropinirol.

Gabapentin kan övervägas, särskilt vid samtidig smärta. Beakta risk för beroende och/eller missbruk.

  • Levodopa/benserazid (Madopark Quick mite) 50/12,5–100/25 mg till natten vid behov, högst 1–2 gånger/vecka   
  • Pramipexol 0,18–0,54 mg till natten, förskrivs som generika, preparaten är ej automatiskt utbytbara på apotek  
  • Gabapentin 300–2400 mg per dygn, vid samtidig smärta
  • Neurologimottagning – symtom även dagtid, biverkningsproblematik, otillräcklig symtomlindring, komplicerande neurologisk sjukdom    
  • Specialistmödrahälsovård eller gynekolog – läkemedelskrävande symtom under graviditet

Willis-Ekboms sjukdom - restless legs, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2022-05-02
Giltigt till: 2025-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne