Restless legs
AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
-
ICD-10-SE, förslag
G258 Andra specificerade basalgangliesjukdomar och rörelserubbningar
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall
Specialistmottagning
- Otillräcklig symtomlindring
- Läkemedelskrävande symtom under graviditet
Bakgrund
Etiologi
Restless legs (RLS) heter även Willis Ekboms sjukdom och kan ha olika orsaker eller vara ett symtom vid andra tillstånd.
Primär familjär RLS
Primär familjär RLS är ärftlig och debuterar oftast före 45 års ålder.
Sekundär RLS
Sekundär RLS kan bero på exempelvis läkemedel, järnbrist, graviditet eller uremi.
Andra orsaker till RLS-symtom
RLS-symtom förekommer även vid:
- nervrotspåverkan
- polyneuropati (av exempelvis diabetes, alkoholmissbruk, B12-brist)
- kardiovaskulär sjukdom
- Parkinsons sjukdom.
Utredning
Symtom
Tvång att röra på benen, ofta åtföljt eller orsakat av obehagliga bensymtom, som:
- symmetriska myrkrypningar, pirrningar eller domningar
- ryckningar
- ibland känsla av sveda, kyla eller värme.
Andra symtom som kan förekomma:
- smärta
- sömnbesvär
- symtom i armar och bål
- Periodic Limb Movements (PLMS): ofrivilliga, omedvetna muskelkontraktioner under sömn, som ger dagtrötthet. Förväxla ej med vanliga muskelkramper som väcker och varar längre.
Anamnes
- Hereditet
- När kommer symtomen (mer i vila)
- Grad av besvär
- Sömn, dagtrötthet
- Aktuella läkemedel som propiomazin, neuroleptika, antidepressiva, antihistaminer
Status
- Neurologstatus – utfaller normalt vid primär RLS
- Distalstatus – benödem, myalgi
- Övrigt status – beroende på grundsjukdom
Handläggning vid utredning
- Gå igenom diagnoskriterierna.
- Överväg behov av prover och undersökningar för att utesluta orsaker som kan ge RLS-symtom.
- Överväg sömnregistrering vid misstanke om PLMS.
Laboratorieprover
Prover tas för att hitta eller utesluta vanliga bakomliggande orsaker. Överväg exempelvis:
- Hb, glukos, kreatinin
- Ferritin, kobalamin, folsyra
- Urinsticka
Diagnoskriterier
Tvång att röra på benen, ofta åtföljt eller orsakat av obehagliga bensymtom. Besvären:
- uppträder eller ökar i vila
- avtar vid rörelse
- är mest uttalade på kvällen/natten.
Alla ovanstående kriterier måste finnas för diagnos. Dessutom krävs att symtomen inte kan tillskrivas tillstånd såsom myalgi, venstas, benödem eller muskelkramper.
Differentialdiagnoser
- Polyneuropati med domningar i benen
- Nattliga vadkramper
- Sensoriska obehag av varicer
Behandling
Egenvård
Enligt klinisk erfarenhet kan följande råd hjälpa vissa patienter:
- stimulantia som nikotin, koffein och alkohol kan ibland förvärra
- regelbundna sömnvanor kan lindra
- lokal lindring med iskall duschning, stretching, massage eller värme före sänggående.
Läkemedelsbehandling
Sekundär RLS
Åtgärda utlösande orsak:
- utlösande läkemedel – dosreducera, sätt ut eller ge vid annan tidpunkt vid behov
- järnbrist – behandla om ferritin är lågt
- B12- eller folsyrebrist – behandla eventuell brist.
Primär RLS
Dopaminerga preparat är effektiva, men medför risk för:
- impulskontrollstörning
- toleransutveckling
- augmentation (symtomförsämring).
Därför bör behandlingen helst vara intermittent och ges i så låga doser som möjligt. Vid kontinuerlig behandling väljs dopaminagonist, exempelvis pramipexol. Annars kan levodopa/benserazid användas i dosen 50–200 mg till natten vid behov, högst 1-2 gånger/vecka.
Gabapentin ges särskilt vid samtidig smärta. Beakta risk för beroende och/eller missbruk.
Läkemedelsval vid primär RLS
- Pramipexol 0,18–0,54 mg till natten, förskrivs som generika, preparaten är ej automatiskt utbytbara på apotek
- Levodopa/benserazid 50–200 mg till natten vid behov, högst 1-2 gånger/vecka
- Gabapentin 300–2400 mg per dygn, vid samtidig smärta
Remissrutiner
Remissindikation
- Neurolog – svåra fall med symtom även dagtid, biverkningsproblematik, komplicerande neurologisk sjukdom
- Specialist-MVC/Gynekolog – läkemedelskrävande sjukdom under graviditet
Patientinformation
Willis-Ekboms sjukdom - restless legs, 1177 Vårdguiden
Om innehållet
Publicerat: 2018-12-19
Giltigt till: 2021-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne