Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Diagnostik, behandling och uppföljning i de flesta fall.

Specialiserad vård

• Oklar diagnos eller svårbehandlad sjukdom.

Bakgrund

Definition

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som karaktäriseras av återkommande episoder av svår huvudvärk, och som vanligen associeras med illamående, ljud- och ljuskänslighet. Aura definieras som helt reversibla neurologiska symtom. Cirka 80 % har migrän utan aura och cirka 20 % har migrän med aura.

Epidemiologi

Migrän förekommer hos cirka 15 % av befolkningen. Sjukdomen debuterar oftast i puberteten och förekomsten minskar successivt efter 40-årsåldern. Under fertil fas av livet är migrän dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män.

Etiologi

Migrän är en komplex neurologisk sjukdom som bland annat involverar det så kallade trigemino-vaskulära systemet, vilket innebär att trigeminusnerven påverkar cerebrala blodkärl. Under huvudvärksfasen aktiveras detta system vilket bland annat leder till en sensitisering av smärtreceptorer i kärlväggen. En stark genetisk komponent föreligger.

Utlösande faktorer

• Stress eller avslappning efter stress.
• Oregelbundna måltider eller fasta.  
• Sömn – för mycket, för lite eller oregelbunden.  
• Hormoner – menarche, menstruationer, ovulation, graviditet.  
• Kost – choklad, rödvin och vissa ostar.

Utredning

Symtom

Symtomen kommer i attacker och har ofta ett fasiskt förlopp med:

• prodromalfas med förkänningar  
• eventuell aurafas
• huvudvärksfas
• återhämtningsfas med bland annat uttalad trötthet.

Huvudvärkssymtom

• Typisk migrän ger attackvis påkommen ensidig (ibland dubbelsidig), intensiv och pulserande huvudvärk.
• Huvudvärken kan växla sida mellan attackerna.  
• Fysisk ansträngning förvärrar huvudvärken.
• Associerade symtom är illamående och ljus- och ljudkänslighet, ibland luktkänslighet.  
• Attacker med och utan aura kan förekomma hos samma person.  

Aurasymtom

Vanligast förekommande är visuell aura:

• Flimmerskotom – synfältsbortfall med sicksackmönster, punkter eller blixtar.

Mer sällan förekommande typer av aura:

• Känsel – stickningar och domningar i en hand, arm, ansiktshalva eller tunga.
• Tal/språk – dysartri eller afasi.
• Motorik – kraftnedsättning.
• Hjärnstam – tinnitus, yrsel, dubbelseende, ataxi, medvetandesänkning.

Anamnes

• Utlösande faktorer.
• Hereditet. 
• Andra sjukdomar och läkemedel.

Status

• Allmäntillstånd.  
• Hjärta, blodtryck.  
• Palpation – lokaliserad ömhet över muskler, temporalisartärer.  
• Neurologiskt status.

Handläggning vid utredning

Vid typiska symtom och normalt status krävs ingen ytterligare undersökning.

Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid:

• nydebuterad migrän med aura utan huvudvärk hos patient > 40 år
• nytillkommen aura hos patient med tidigare migrän utan aura.

Vid avsevärd förändring av den kliniska bilden hos patient med känd migrän bör utredning avseende annan orsak, inklusive hjärntumör, övervägas.

Diagnoskriterier

Migrän utan aura

För diagnos krävs minst 5 anfall av huvudvärk med associerade symtom med total duration 4–72 timmar.

Huvudvärken ska (minst 2 av 4 kriterier)

• vara unilateral  
• vara pulserande  
• ha måttlig–svår intensitet  
• förvärras vid eller göra så att patienten undviker fysisk aktivitet.

Associerade symtom (minst 1 av 2 kriterier) är

• illamående eller kräkning  
• ljus- och/eller ljudkänslighet.

Migrän med aura

Minst 2 anfall med aura som uppfyller kriterierna för A och B.

1. Aurasymtom, reversibelt, som påverkar (minst 1 av 6):

• Syn.
• Känsel.
• Tal/språk.
• Motorik.
• Hjärnstam.
• Retina (endast ett öga).

1. Karaktär på aurasymtom (minst 3 av 6):

• Minst 1 aurasymtom som utvecklas gradvis under 5 minuter.
• Vid fler än 1 aurasymtom kommer de efter varandra, inte samtidigt.
• Varje aurasymtom varar 5–60 minuter.
• Minst 1 är unilateralt.
• Minst 1 är positivt (retningsfenomen).
• Aurasymtom kommer i anslutning till huvudvärk eller återföljs av huvudvärk inom 60 minuter.

Huvudvärkens karaktär och tidsförlopp är vanligen, men inte nödvändigtvis, som vid migrän utan aura. Migrän utan huvudvärk kan också förekomma.

Differentialdiagnoser

• Klusterhuvudvärk.  
• Spänningshuvudvärk.  
• TIA, stroke (inklusive subarachnoidalblödning).
• Karotis-/vertebralisdissektion, arteriovenös missbildning.
• Jättecellsarterit. 
• Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
• Hjärntumör.
• Idiopatisk intrakraniell hypertension.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Be patienten kartlägga utlösande faktorer, gärna med hjälp av huvudvärksdagbok. 
• Uppmuntra patienten att lära sig hantera/undvika utlösande faktorer.
• Ge råd om vila, sömn, mörker och tystnad vid anfall, vilket kan vara tillräcklig behandling.
• Ge läkemedelsbehandling vid anfall utifrån symtom.  
• Överväg profylaktisk behandling vid täta anfall. I vissa fall behövs behandling inom specialiserad vård.

Huvudvärksdagbok bör användas vid mer än två anfall per månad och kan hjälpa till att:

• klargöra typ av anfall  
• kartlägga utlösande faktorer  
• utvärdera behandling
• identifiera eventuell läkemedelsutlöst huvudvärk.

Förebyggande åtgärder

Pulshöjande konditionsträning kan ha gynnsam effekt. Högintensiv träning kan dock trigga anfall.

Läkemedelsbehandling

Anfallskupering

• I första hand – paracetamol 1000 mg eller ibuprofen 400 mg.
• I andra hand – naproxen 500 mg eller ASA 1000 mg (med eller utan koffein).
• I tredje hand – tablett sumatriptan 50 mg.
• Vid otillräcklig effekt – överväg kombination med sumatriptan, paracetamol och/eller naproxen eller annan peroral triptan (främst generika).
• Vid illamående – överväg tablett metoklopramid.
• Vid svårare illamående/kräkningar – överväg nässpray zolmitriptan (Zomig nasal).
• I enstaka svåra fall med dålig effekt av ovanstående – överväg inj sumatriptan.

Beakta följande:

• Vid täta anfall finns risk för överanvändning och utveckling av läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, ange gärna på receptet att användning max 3 dagar/vecka rekommenderas.
• Vid aura som varar > 60 minuter rekommenderas försiktighet med sumatriptan.
• Vid graviditet rekommenderas i första hand tablett paracetamol, undvik sumatriptan.
• Vid menstruationsrelaterad migrän rekommenderas tablett naproxen eller hormonbehandling i vissa fall.
• Vid migrän med aura och preventivmedelsbehandling rekommenderas p-piller utan östrogen.

Migränprofylax

Profylaktisk behandling kan i många fall ge lägre anfallsfrekvens och/eller lindrigare anfall. Vid insättning av läkemedelsprofylax, tänk på att

• först utesluta läkemedelsöveranvändningshuvudvärk  
• testa ett läkemedel i taget  
• öka till effekt eller den för patienten maximalt tolerabla dosen, under 2–3 månader  
• gärna använda huvudvärksdagbok för att följa effekten  
• sätta ut läkemedlet vid mindre än 50 % reduktion av antalet anfall, eller mindre än 30 % reduktion av antalet huvudvärksdagar och prova annan profylaktisk behandling.

Vid ≥ 3 anfall per månad kan profylax övervägas med någon av följande. Börja med en lägre dos. Öka gärna med minst en månads intervall för att följa effekten.

• Metoprolol – depottablett/tablett 50 mg x 1 i 1–2 veckor, därefter 100 mg x 1, därefter ökning med 25–50 mg åt gången till maximalt 200 mg x 1.    
• Propranolol – tablett 20–80 mg x 1–2 (god effekt, men risk för biverkningar).
• Amitriptylin – tablett 10–75 mg till natten.    
• Kandesartan – tablett 8–16 mg x 1 (indikation saknas i FASS).

Via neurolog finns ytterligare profylaktiska behandlingar som kan provas:

• Topiramat.
• Melatonin.
• Flunarizin (licenspreparat).
• Pizotifen (licenspreparat).
• Botulinumtoxin. 
• Läkemedel som utövar effekt via CGRP-ligand eller -receptor (monoklonala antikroppar).

Migrän – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Läkemedel vid graviditet – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

Akutmottagning

• Oklara akuta symtom för att utesluta allvarlig orsak.

Neurologimottagning

• Differentialdiagnostiska svårigheter gentemot annan neurologisk sjukdom.
• Hjälp med behandling vid svår migrän (i normalfallet bör 2 profylaxläkemedel ha utvärderats före bedömning på neurologimottagning).

Remissinnehåll

• Beskrivning av symtom och frekvens.
• Effekt av behandling (gärna genom huvudvärksdagbok).

Sjukskrivning

Särskilt högriskskydd

En patient som förväntas få fler än 10 korta sjukperioder under ett år kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Patienten slipper då karensdagar och arbetsgivaren får, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan.

Sjukdomen måste vara medicinskt väldokumenterad och ansökan sker via intyg i PMO (FK 7262 Läkarutlåtande för särskilt högriskskydd).

Komplikationer

Olika komplikationer

• Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk – risk att utveckla vid frekventa migränanfall.
• Stroke – kan i sällsynta fall uppkomma vid migrän. Riskökningen är störst vid migrän med aura och samtidig p-pilleranvändning och/eller rökning.
• Status migränosus – migränanfall som varar mer än 72 timmar, bör handläggas i samråd med neurolog.
• Kronisk migrän – huvudvärk under 15 eller fler dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän.

Patientinformation

Migrän (1177.se)

Relaterad information

Huvudvärksdagbok (pdf)

Referenser

• Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur (lakartidningen.se)[2026-02-20]  
• Migrän – Skånelistan med Bakgrundsmaterial[ 2026-02-20]  
• Migrän (huvudvarkssallskapet.se)[2026-02-20]  
• Pathophysiology, clinical manifestations, and diagnosis of migraine in adults (uptodate.com) [2026-02-20]  
• Migraine without aura (ichd-3.org) [2026-04-28]  

Om innehållet

Publicerat: 2026-10-15
Giltigt till: 2030-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne