Essentiell tremor

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning

Specialiserad vård

  • Bedömning och utredning vid misstanke om annan orsak till tremor

Bakgrund

Definition

Tremor är en ofrivillig, rytmiskt svängande rörelse av minst en kroppsdel. Tremor kan delas in i tre grupper utifrån när den uppkommer.

Vilotremor

  • Syns i vila, minskar vid rörelse och statisk belastning

Tremor vid rörelse

  • Hållningstremor (positionell tremor) – uppträder vid statisk belastning
  • Rörelsetremor (aktionstremor) – uppträder vid dynamisk belastning (rörelser)
  • Målspecifik tremor (intentionstremor) – uppträder under rörelse vid inställningen mot ett mål
  • Aktivitets- och positionsspecifik tremor

Andra former av tremor

  • Dyston
  • Cerebellär
  • Ortostatisk

Epidemiologi

Essentiell tremor har en prevalens på 0,5-1 % i den vuxna befolkningen. Prevalensen ökar vid stigande ålder och är 5 % hos personer över 60 år.

Etiologi

Essentiell tremor definieras som tremor i extremiteter eller huvud som sker framförallt vid rörelse. Orsaken är okänd.

Riskfaktorer

  • Ärftlighet
  • Hög ålder

Utredning

Symtom

  • Högfrekvent tremor med låg amplitud, syns inte i vila utan aktiveras vid rörelse
  • Tydligast i händerna, kan även ses i huvud och ben
  • Oftast symmetrisk
  • Förvärras vid stress, kan tillfälligt lindras av lågt alkoholintag

Anamnes

  • Debut
  • Duration – ofta flera års besvär
  • Ärftlighet – tremor, tyreoideasjukdom
  • Aktuella sjukdomar, läkemedel
  • Alkoholbruk

Status

Undersök framför allt händer och neurologstatus.

  • Finvågig symmetrisk hållnings- och rörelsetremor ses, oftast i händerna.
  • Kan provoceras fram genom att patienten får dricka ur ett glas, rita spiral och parallella linjer eller skriva.
  • Andra neurologiska fynd som förekommer är påverkan på balans och kognition, ataxi, dystoni samt parkinsonism.

Handläggning vid utredning

  • Essentiell tremor är en klinisk diagnos.
  • Överväg differentialdiagnostiska orsaker och gör en översyn av patientens läkemedel.
  • Tremor i kombination med andra neurologiska symtom bör utredas.

Laboratorieprover

Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.

  • TSH
  • PEth
  • Glukos

Differentialdiagnoser

  • Parkinsons sjukdom – grovvågig vilotremor dominerar, ofta unilateral symtomdebut, hypo- eller bradykinesi samt rigiditet med långsamma rörelser
  • Läkemedelsbiverkan – beta-2-agonister, litium, valproat, neuroleptika, SSRI/SNRI, kolinesterashämmare
  • Riskbruk av alkohol – leverskada, cerebellär skada, neuropati
  • Hypertyreos – avmagring, takykardi, exoftalmus
  • Cerebellär skada – grovvågig kraftig målspecifik tremor, ataxi
  • Hypoglykemi – blek och fuktig hud, irritabilitet, takykardi
  • Psykogen tremor – försvinner när den inte är under observation

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Begränsning av koffeinintaget kan vara effektivt.
  • Botande behandling saknas.
  • Oselektiv betablockare kan provas i första hand.
  • Antiepileptika (gabapentin) kan provas i andra hand.
  • Vid svår sjukdom kan ytterligare medicinsk eller kirurgisk behandling erbjudas via specialiserad vård.

Dosering

  • Propanolol – börja med 20 mg vid behov. Vid kontinuerlig behandling krävs oftast dygnsdoser på 80-240 mg.
  • Gabapentin – trappa upp till 800-1200 mg/dygn.

Kirurgisk behandling

Vid svår sjukdom med påverkan på ADL-funktioner kan neurokirurgisk thalamusstimulering med Deep Brain Stimulation, DBS, bli aktuellt.

Remissrutiner

Remissindikation

  • Oklar diagnos eller om tillfredsställande behandlingseffekt inte kan uppnås.

Remissinnehåll

  • Symtomdebut och utveckling
  • Dominerande tremortyp
  • Ärftlighet
  • Övriga sjukdomar och aktuella läkemedel
  • Påverkan på ADL
  • Effekt av insatt behandling

Om innehållet

Publicerat: 2020-09-11
Giltigt till: 2023-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne