Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning

Specialiserad vård

• Bedömning och utredning vid misstanke om annan orsak till tremor

Bakgrund

Definition

Tremor är en ofrivillig, rytmiskt svängande rörelse av minst en kroppsdel. Tremor kan delas in i tre grupper utifrån när den uppkommer.

Vilotremor

• Syns i vila, minskar vid rörelse och statisk belastning

Tremor vid rörelse

• Hållningstremor (positionell tremor) – uppträder vid statisk belastning
• Rörelsetremor (aktionstremor) – uppträder vid dynamisk belastning (rörelser)
• Målspecifik tremor (intentionstremor) – uppträder under rörelse vid inställningen mot ett mål
• Aktivitets- och positionsspecifik tremor

Andra former av tremor

• Dyston
• Cerebellär
• Ortostatisk

Epidemiologi

Essentiell tremor har en prevalens på 0,5-1 % i den vuxna befolkningen. Prevalensen ökar vid stigande ålder och är 5 % hos personer över 60 år.

Etiologi

Essentiell tremor definieras som tremor i extremiteter eller huvud som sker framförallt vid rörelse. Orsaken är okänd.

Riskfaktorer

• Ärftlighet
• Hög ålder

Utredning

Symtom

• Högfrekvent tremor med låg amplitud, syns inte i vila utan aktiveras vid rörelse
• Tydligast i händerna, kan även ses i huvud och ben
• Oftast symmetrisk
• Förvärras vid stress, kan tillfälligt lindras av lågt alkoholintag

Anamnes

• Debut
• Duration – ofta flera års besvär
• Ärftlighet – tremor, tyreoideasjukdom
• Aktuella sjukdomar, läkemedel
• Alkoholbruk

Status

Undersök framför allt händer och neurologstatus.

• Finvågig symmetrisk hållnings- och rörelsetremor ses, oftast i händerna.
• Kan provoceras fram genom att patienten får dricka ur ett glas, rita spiral och parallella linjer eller skriva.
• Andra neurologiska fynd som förekommer är påverkan på balans och kognition, ataxi, dystoni samt parkinsonism.

Handläggning vid utredning

• Essentiell tremor är en klinisk diagnos.
• Överväg differentialdiagnostiska orsaker och gör en översyn av patientens läkemedel.
• Tremor i kombination med andra neurologiska symtom bör utredas.

Laboratorieprover

Överväg provtagning avseende tyreoideafunktion, diabetes och alkoholöverkonsumtion.

• TSH
• PEth
• Glukos

Differentialdiagnoser

• Parkinsons sjukdom – grovvågig vilotremor dominerar, ofta unilateral symtomdebut, hypo- eller bradykinesi samt rigiditet med långsamma rörelser
• Läkemedelsbiverkan – beta-2-agonister, litium, valproat, neuroleptika, SSRI/SNRI, kolinesterashämmare
• Riskbruk av alkohol – leverskada, cerebellär skada, neuropati
• Hypertyreos – avmagring, takykardi, exoftalmus
• Cerebellär skada – grovvågig kraftig målspecifik tremor, ataxi
• Hypoglykemi – blek och fuktig hud, irritabilitet, takykardi
• Psykogen tremor – försvinner när den inte är under observation

Behandling

Handläggning vid behandling

• Begränsning av koffeinintaget kan vara effektivt.
• Botande behandling saknas.
• Oselektiv betablockare kan provas i första hand.
• Antiepileptika (gabapentin) kan provas i andra hand.
• Vid svår sjukdom kan ytterligare medicinsk eller kirurgisk behandling erbjudas via specialiserad vård.

Dosering

• Propanolol – börja med 20 mg vid behov. Vid kontinuerlig behandling krävs oftast dygnsdoser på 80-240 mg.
• Gabapentin – trappa upp till 800-1200 mg/dygn.

Kirurgisk behandling

Vid svår sjukdom med påverkan på ADL-funktioner kan neurokirurgisk thalamusstimulering med Deep Brain Stimulation, DBS, bli aktuellt.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Oklar diagnos eller om tillfredsställande behandlingseffekt inte kan uppnås.

Remissinnehåll

• Symtomdebut och utveckling
• Dominerande tremortyp
• Ärftlighet
• Övriga sjukdomar och aktuella läkemedel
• Påverkan på ADL
• Effekt av insatt behandling

Om innehållet

Publicerat: 2020-09-11
Giltigt till: 2023-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne