Epilepsi

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och undersökning av patienten
  • Primär akut behandling vid pågående epileptiskt anfall
  • Akut utredning och behandling sker på sjukhus
  • Behandling och uppföljning i de flesta fall

Epilepsi kan debutera i alla åldrar men är vanligast ≤ 1 år och > 65 år. Incidensen är 50 på 100 000 per år i Sverige. Prevalens beträffande aktiv epilepsi är knappt 1 %.

Psykogena icke-epileptiska anfall förekommer även hos patienter med epilepsi, både där själva epilepsi-diagnosen är säker och där den är mindre säker.

Etiologin är i många fall okänd. Kända orsaker är:

  • hjärntumör, tidigare stroke, hjärnskada
  • infektion, skada eller missbildning i CNS
  • degenerativ CNS-sjukdom
  • hereditet.
  • Sömnbrist
  • Infektion
  • Blinkande ljus
  • Alkohol, droger, läkemedel
  • Utebliven eller ändrad antiepileptika

Epilepsi är en benägenhet för upprepade oprovocerade epileptiska anfall (utan akut sjukdom/skada) och indelas i generaliserade och fokala anfall.

Generaliserade anfall startar med att patienten förlorar medvetandet momentant och får oftast samtidigt generaliserade kramper. Generaliserade anfall kan indelas i:

  • tonisk-kloniska (tidigare benämnt grand mal)
  • absenser (tidigare benämnt petit mal)
  • myoklona.

Fokala anfall startar fokalt, vanligast i temporalloben. Patienten upplever ofta själv någon form av fokala neurologiska eller beteendemässiga symtom. Anfallet kan övergå i generaliserat anfall och medvetslöshet.

Akutsymtomatiska anfall kan förekomma i akut fas vid skalltrauma eller stroke, vid CNS-infektion, akut intoxikation, abstinens och metabol påverkan.

  • Tonisk fas med akut medvetandeförlust med fall och stelhet i hela kroppen
  • Följs av klonisk fas med symmetriska ryckningar
  • Duration ½ – 5 minuter, ibland tungbett och urin- eller faecesavgång
  • Postiktal fas medför ofta trötthet och sömnbehov eller förvirring
  • Kort medvetandestörning (5-15 sekunder) utan postiktal fas
  • Patienten verkar ”borta”, stirrande blick
  • Sällsynt hos vuxna
  • Plötsliga och kortvariga ryckningar (vanligen i armar) med opåverkat medvetande
  • Debuterar oftast i barn- eller ungdomsår
  • Duration cirka 2 minuter
  • Inledande aura ofta med overklighetskänsla, obehagliga lukt- eller smakupplevelser eller déjà-vu
  • Följs av medvetandepåverkan, patienten kan svara obegripligt och uppvisa stereotypa rörelser
  • I regel postiktal konfusion och huvudvärk
  • Ryckningar och komplexa motoriska automatismer kan förekomma
  • Särskiljs från psykogena icke-epileptiska genom sin korta varaktighet, stereotypa natur och tendens att starta under sömn
  • Detaljerad anfallsbeskrivning, helst från anhörig eller annat vittne
  • Postiktala symtom
  • Liknande eller avvikande ”oförklarligt” beteende tidigare (som kan ha varit ett fokalt anfall utan medvetandestörning)
  • Utlösande faktorer
  • Allmäntillstånd
  • Hjärta, blodtryck
  • Lungor
  • Neurologstatus
  • Överväg EKG
  • Vid nydebuterad epilepsi hos vuxen måste hjärntumör uteslutas.
  • Körförbud gäller tills vidare besked från diagnostiserande enhet.

Prover vid misstanke om akutsymtomatiskt anfall:

  • temp
  • Hb, vita trombocyter, glukos, natrium, kalium, kreatinin/eGFR
  • överväg CRP, alkohol- och intoxikationsprover.

CT/MR och EEG görs främst för att hitta bakomliggande orsak (utreds ofta via specialiserad vård). Normala fynd utesluter inte epilepsi.

  • Diagnosen epilepsi ställs efter två oprovocerade epileptiska anfall.
  • Den kan ställas efter ett enda anfall om risken för återfall är mycket hög (som vid strukturell kortikal skada synlig vid CT/MR).
  • Synkope
  • Metabola rubbningar (hypoglykemi, elektrolyter)
  • Transitorisk ischemisk attack (TIA), transitorisk global amnesi (TGA)
  • Migrän
  • Parasomnier, narkolepsi
  • Psykogena anfall – följande kan tala för: gradvis start, lång duration, variation i anfallsmönster, alternerande rörelser, bäckenrörelser (framåtskjutningar), huvudskakningar från sida till sida, bett på tungspets (inte sidor), slutna ögon, motstånd mot ögonöppning, gråt och snabb återhämtning
  • Rekommendera regelbunden livsföring.
  • Ge råd om att patienten bör undvika fasta och alkohol, liksom övriga för patienten utlösande faktorer.
  • Patient med epilepsi ska inte bada ensam.
  • Det föreligger restriktioner och villkor avseende yrkesval och körkort. 
  • Sköts främst via neurolog.
  • Primärvården kan i vissa fall ansvara för kontroller och receptförnyelse till patienter som är färdigutredda och anfallsfria.
  • En del patienter har återkommande epileptiska anfall trots pågående medicinering.
  • Ibland prövas medicinutsättning efter några års anfallsfrihet (via neurolog).
  • Gravida epilepsipatienter kräver speciellt omhändertagande (exempelvis läkemedelsjustering, folattillskott).

Tänk A-B-C-D-E:

  • A – fria luftvägar, sidoläge (aspirationsrisk)
  • B – kontrollera andning, syresaturation, ge syrgas 10 liter/min på mask vid behov
  • C – puls, blodtryck, sätt iv nål
  • D – P-glukos, behandla vid hypoglykemi
  • E – temp
  • Buccolam (midazolam) munhålelösning, 10 mg per oralt (kramplösande)
  • I andra hand: Stesolid rektallösning, 10 mg rektalt, kan upprepas efter 1-2 min, max 3 doser
  • Övervaka andning, puls och blodtryck, ventilationsberedskap vid hög dos!
  • Vid pågående anfall eller stark misstanke om en akut bakomliggande orsak till anfallet ska patienten akut till sjukhus.
  • Vid misstänkt krampanfall/epileptiskt anfall skickas remiss omgående (utan vidare utredning) för bedömning, fortsatt utredning (med exempelvis EEG, CT/MR) och vid behov insättning av behandling.
  • Anfallsfri stabil färdigutredd patient kan remitteras för kontroller och receptförnyelse i primärvården.
  • Äldre patienter (främst i högre åldrar), vars epilepsi är stabil, och som redan har kontakt med primärvården på grund av andra sjukdomar.
  • Av remissen ska framgå vilken behandling patienten har, kontroller som bör göras (inklusive koncentrationsbestämningar) och hur ofta, prognos, samt om och när behandlingen kan trappas ner/avslutas.

Epilepsi, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd

Epilepsi, 1177 Vårdguiden

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, Socialstyrelsen

Publicerat: 2018-12-19
Giltigt till: 2021-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne