Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning.

Specialiserad vård

• Akutmottagning kirurgi eller barn – misstanke om inklämt bråck.
• Barnkirurgmottagning – handläggning av barn.
• Kirurgmottagning – behandling av vuxna i många fall.

Bakgrund

Definition

Ljumskbråck utgörs av en utbuktning av bukhinnan genom bukväggen i ljumsken, i vilken tarm eller oment kan tränga ut.

Anatomiskt sker indelning i inguinala bråck som passerar ovan inguinalligamentet och femorala bråck som passerar under inguinalligamentet.

Klinisk indelning:

• Reponibelt bråck – kan reponeras till bukhålan i liggande.
• Irreponibelt bråck – kan inte reponeras till bukhålan i liggande.
• Inklämt bråck – smärtar och kan inte reponeras.
• Strangulerat bråck – innehållet har genom inklämning blivit ischemiskt.

Epidemiologi

Ljumskbråck förekommer hos ett par procent av alla barn och är vanligare bland pojkar än flickor.

Ljumskbråck är mer än 10 gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Omkring var fjärde man opereras på grund av ljumskbråck under sin livstid. Risken för inklämt bråck är betydligt högre hos kvinnor.

Etiologi

Ljumskbråck kan vara kongenitala eller förvärvade.

• Kongenitala ljumskbråck ses oftast hos barn.
• Förvärvade ljumskbråck kan orsakas av hög och långvarig belastning genom fysiskt arbete, ökat buktryck vid fetma eller annan sjukdom. Risken ökar med tiden eftersom vävnaderna blir mindre motståndskraftiga.

Femoralbråck är förenade med väsentligen högre risk för inklämning på grund av den trånga passagen under inguinalligamentet. Denna bråcktyp är mycket vanligare hos kvinnor till följd av anatomiska skillnader mellan könen.

Riskfaktorer

• Fetma.
• Rökning.
• Kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
• Ascites.
• Peritonealdialys.
• Multipla graviditeter (femoralbråck).
• Ärftliga tillstånd med defekt kollagenbildning (Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom).

Hos barn är prematuritet en riskfaktor.

Utredning

Symtom

• Utbuktning i ljumsken som kan försvinna vid tryck och i liggande.
• Intermittent smärta eller obehag i ljumsken, särskilt i stående och vid ansträngning.
• Ihållande smärta – ovanligt, kan tyda på inklämning.

Anamnes

• Smärta – lokalisation, frekvens, grad, utlösande faktorer.
• Utbuktning – variation med kroppsställning eller konstant.
• Tidigare bråck.
• Hos barn – knuta i ljumske, skrotum eller labia som kommer vid skrik, krystning eller hosta och försvinner i vila.

Status

• Allmäntillstånd.
• Bukstatus. 
• Palpation av bråckport i stående och liggande.
• Barn – liten knöl i ljumsken, särskilt om barnet hoppar, skriker eller krystar. Ofta lättreponibelt i liggande.

Handläggning vid utredning

Diagnosen är klinisk vid typiska symtom och fynd.

Akut eller skyndsam handläggning

• Vid svår ihållande smärta i ljumsken eller knuta som inte kan reponeras – remittera för akut bedömning inom specialiserad vård (både barn och vuxna).
• Vid misstänkt ljumskbråck hos spädbarn/mindre barn – remittera skyndsamt till barnkirurg, då risk för inklämning är förhöjd.

Elektiv handläggning

• Vid oklar diagnos (exempelvis femoralbråck som kan vara svårt att identifiera) – överväg utredning med ultraljud.
• Vid symtomgivande eller tillväxande ljumskbråck hos män med påverkan på vardagen – remittera till specialiserad vård.
• Vid ljumskbråck hos kvinnor – remittera till specialiserad vård.

Informera om att symtom på inklämt bråck i väntan på bedömning ska föranleda akut kontakt med sjukvården.

Differentialdiagnoser

Vid icke reponibel resistens i ljumsken överväg:

• lipom eller annan tumör
• hydrocele funiculi.

Vid smärta i ljumske överväg:

• höftledsartros
• tendinit
• diskbråck
• neuralgi. 

Behandling

Handläggning vid behandling

Symtomgivande ljumskbråck hos män samt ljumskbråck hos kvinnor och barn behandlas inom specialiserad vård.

Män med asymtomatiska ljumskbråck kan behandlas med exspektans.

Behandling med bråckband kan vara aktuellt till utvalda individer med symtom från bråcket och avsevärt förhöjd operationsrisk. Bråckband tolereras inte av alla men är ofarligt att prova och kan köpas via sjukvårdsbutik/apotek.

Kirurgisk behandling

Operationen utförs med nätinläggning, antingen genom öppen kirurgi eller med titthålsteknik. Åtgärden syftar till att återställa bukväggens funktion. Recidivrisken efter operation är knappt 3 %.

Remissrutiner 

Remiss till specialiserad vård

• Akutmottagning kirurgi eller barn – misstanke om inklämt bråck.
• Barnkirurgmottagning – misstänkt ljumskbråck.
• Kirurgmottagning – ljumskbråck hos kvinnor, samt män med symtomgivande eller tillväxande ljumskbråck med påverkan på det vardagliga livet.

Sjukskrivning

Ljumskbråck, femoralbråck och navelbråck, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (socialstyrelsen.se)

Komplikationer

Vid ljumskbråck finns risk för inklämning, risken är störst vid femoralbråck samt hos små barn.

Postoperativa komplikationer:

• Vanliga – nedsatt känsel i huden nedanför operationsområdet.
• Ovanliga – stor blödning, skada på testikel eller svårbehandlat smärttillstånd.

Patientinformation

Ljumskbråck (1177.se)

Referenser

• Classification, clinical features, and diagnosis of inguinal and femoral hernias in adults (uptodate.com) [2026-04-29]  
• Ljumskbråck (rikshandboken-bhv.se) [2026-04-29]
• Rekommendationer för diagnostik av ljumskbråck/ont i ljumsken (pdf) [2026-04-29]

Om innehållet

Publicerat: 2026-10-13
Giltigt till: 2030-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne