Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Initial bedömning och utredning  

Specialiserad vård

• Akutmottagning – misstänkt akut skov
• Gastroenterologmottagning – diagnostik, behandling och uppföljning 

Bakgrund

Definition

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD (från engelskans Inflammatory Bowel Disease), är ett samlingsnamn för flera inflammatoriska sjukdomar i tarmen där Crohns sjukdom och ulcerös kolit är vanligast. Crohns sjukdom kan påverka hela mag-tarmkanalen, oftast framför allt nedre tunntarm och tjocktarm, medan ulcerös kolit påverkar tjocktarm och ändtarm.

Epidemiologi

Prevalensen för IBD är cirka 0,8 %. Insjuknandet sker vanligen mellan 15 och 40 år ålder och det finns inga könsskillnader avseende förekomsten.

Etiologi

Etiologin för IBD är oklar men bedöms vara multifaktoriell med genetiska, miljömässiga och mikrobiologiska faktorer av betydelse.

Riskfaktorer

• Rökning för Crohns sjukdom.

Samsjuklighet

• Inflammatorisk/autoimmun sjukdom – psoriasis, reumatoid artrit, multipel skleros.
• Hjärt-kärlsjukdom.
• Neuropsykiatriska tillstånd.

Utredning

Symtom  

Crohns sjukdom 

Orsakar en transmural inflammation, ofta fläckvis, som kan ge upphov till strikturer, fistlar och abscesser vilket kan ge:

• Diarré, ibland med blod och slem 
• Buksmärta/tenesmer 
• Viktnedgång 
• Malnutrition. 

Ulcerös kolit 

Orsakar en kontinuerlig inflammation och ger:

• Diarré med blod och slem 
• Buksmärta/tenesmer vid tarmtömning 
• Vid proktit – ibland förstoppning, då ofta med blod och slem 
• Vid svår sjukdom – frekventa diarréer, systempåverkan med exempelvis feber, takykardi och lågt blodtryck. 

Anamnes 

• Symtom – vanligen skovvist förlöpande
• Andra sjukdomar

Status 

• Allmäntillstånd
• Överväg hjärta och blodtryck
• Bukstatus inklusive rektalpalpation och inspektion 

Handläggning vid utredning 

• Kontrollera laboratorieprover.
• Genomför rektoskopi.
• Bedöm om indikation för undersökning med ileokoloskopi föreligger.

Misstänkt IBD med pågående akut skov bör utredas akut inom specialiserad vård. Avgränsad ulcerös proktit bör utredas elektivt inom specialiserad vård. Överväg behandling i väntan på vidare utredning.

Laboratorieprover

• Hb, CRP, kreatinin.
• Transglutaminasantikroppar (IgA-anti-tTG).
• F-kalprotektin.
• Gastroenteritpanel bakterier (faecesprov för PCR) x 1.
• Avföringsprov för Clostridioides difficile diagnostik.

Undersökningar

Remiss för ileokoloskopi skickas om minst ett av nedanstående symtom uppfylls:

• Diarré
• Tenesmer eller intervallsmärta i buken
• Synligt blod i avföringen

tillsammans med minst ett av följande:

• Inflammation i rektum vid rektoskopi
• F-kalprotektin > 150 mg/kg
• Förtjockad tarmvägg med kontrastuppladdning som påvisas genom en bilddiagnostisk undersökning.

Differentialdiagnoser

• Infektiös tarmsjukdom
• Glutenintolerans
• Mikroskopisk kolit
• IBS, irritabel tarm
• Malignitet

Behandling

Handläggning vid behandling 

• Behandling ges inom specialiserad vård.
• Avgränsad ulcerös proktit kan behandlas med suppositorium 5-ASA (Asacol) rektalt, 1-2 gånger per dag i 4–8 veckor i väntan på vidare utredning.

Proktit, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

Misstanke om IBD:

• Akutmottagning – misstänkt akut skov
• Gastroenterologmottagning – övriga fall

Remissinnehåll

• Anamnes
• Status
• Resultat av genomförd undersökning

Patientinformation

Crohns sjukdom, 1177

Ulcerös kolit, 1177

Om innehållet

Publicerat: 2022-10-21 
Giltigt till: 2025-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne