Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning
• Rekommendation om kontakt med ansvariga för inomhusmiljön, som fastighetsägare och arbetsgivare

Arbets- och miljömedicin

• I vissa fall vid misstänkt byggnadsrelaterad ohälsa

Bakgrund

Utmärkande för ospecifika hälsobesvär relaterade till inomhusmiljö är att de inte är kopplade till en specifik diagnos. Besvären är reversibla och minskar eller försvinner vid vistelse i annan miljö.

Det är många olika faktorer som påverkar den upplevda inomhusmiljön, bland annat den fysiska miljön och individens psykiska och fysiska hälsa.

Epidemiologi

Enligt Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport (2017) anger 19 % av Sveriges befolkning att de bor i bostäder med fuktskador, mögel eller mögellukt. 20 % anger att de har hälsobesvär som relateras till inomhusmiljön i bostad, i skola eller på arbetsplats.

Inomhusrelaterade besvär förekommer oftare hos kvinnor än hos män.

Riskfaktorer

Astma och allergi

Barn som vistas i fukt- och mögelskadade inomhusmiljöer under längre tid riskerar att insjukna i astma. Samma risk finns även för vuxna men de vetenskapliga beläggen för det är inte lika tydliga.

Personer med astma kan få förvärrade symtom vid längre tids vistelse i fuktskadad byggnad. Personer med pollen- eller pälsdjursallergi kan må sämre vid bristfällig ventilation eller bristfälliga städrutiner på grund av ökad förekomst av allergener.

Psykosociala faktorer

Psykosociala faktorer kan påverka människors upplevda hälsa relaterat till inomhusmiljö negativt. Exempel på detta är:

• stress i tillvaron
• depression- och ångesttillstånd
• utsatt socioekonomisk situation.

Utlösande faktorer

Exempel på utlösande eller förstärkande faktorer är:

• fuktskador i byggnaden
• drag i lokal
• dålig luftkvalitet (torr, instängd luft)
• kemiska föroreningar, till exempel från lim och målarfärg.
• lukt, till exempel från fuktskadat byggmaterial, mikrobiell påväxt, avlopp, rök eller parfym
• damm och partiklar
• omgivningsbuller
• dålig belysning eller mycket bildskärmsarbete.

Utredning

Symtom

• Allmänna – huvudvärk, trötthet
• Luftvägar – återkommande heshet, hosta, halstorrhet
• Näsa – täppt eller rinnande
• Ögon – klåda, sveda eller irritation
• Hud – irritation, torrhet, klåda, rodnad (särskilt ansikte och hals)

Anamnes

• Riskfaktorer
• Utlösande eller förstärkande faktorer
• Tidsamband mellan vistelse i en specifik lokal och förvärrade symtom
• Förvärrade allergirelaterade besvär, inklusive eksem
• Tidigare, nuvarande sjukdomar (psykiska och somatiska)

Status

• Hud
• Lungor
• Övrigt status utifrån anamnes och symtom

Handläggning vid utredning

• Bedöm om symtomen verkar vara relaterade till en specifik inomhusmiljö eller till en nydebuterad sjukdom.
• Att symtomen avtar när exponeringen minskar talar för att de är inomhusrelaterade.
• För utredning av specifika orsaker i inomhusmiljön som misstänks ge hälsobesvär, hänvisa till fastighetsägare eller arbetsgivare.

Patienten kan i första hand själv vända sig till sin arbetsgivare vid besvär som verkar relatera till byggnaden. Arbetsgivaren kan kontakta Företagshälsovården som vid behov kopplar in arbets- och miljömedicin (AMM).

Undersökning

Överväg utredning utifrån besvär:

• FEV1/FEV6-mätning eller spirometri
• PEF-kurva, gärna med 4–6 mätningar/dag i 2-4 veckor, i olika miljöer samt vid besvär kan underlätta för att konstatera eller utesluta ökad obstruktivitet eller besvär i viss miljö
• phadiotop
• skattningsskala för stress, depression, ångest
• bedömning av kurator eller psykolog
• bedömning via företagshälsovård (inklusive bedömning av arbetsmiljöingenjör) genom arbetsgivare.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Vid påvisbara utlösande faktorer bör ansvariga involveras för att kunna eliminera orsaker till besvär.
• Fastighetsägare och arbetsgivare ansvarar för inomhusmiljön.
• Vid behov kan arbets- och miljömedicin konsulteras när utredning tyder på byggnadsrelaterad ohälsa.
• Symtomreducerande behandling kan vara aktuellt.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Överväg remiss till arbets- och miljömedicin (AMM) vid misstänkta ospecifika hälsobesvär relaterade byggnad. Kontakta gärna AMM inför eventuell remiss.

Klinisk uppföljning

• Vid utebliven förbättring trots åtgärder bör ny bedömning övervägas.
• De flesta patienter återhämtar sig men en del patienter fortsätter att ha besvär trots rätt bedömning och vidtagna åtgärder.
• Råd om omplacering kan i vissa fall övervägas i samråd med arbetsgivare.

Patientinformation

Hälsobesvär av inomhusmiljö - ett faktablad, Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM)

Relaterad information

• Kemikalier i inomhusmiljön, Folkhälsomyndigheten
• Miljöhälsorapporten 2017, Vuxna, Institutet för Miljömedicin, Folkhälsomyndigheten
• Arbets- och miljömedicin Syd

Om innehållet

Publicerat: 2020-09-11
Giltigt till: 2025-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne