Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning.
• Rekommendation om kontakt (ofta via patienten) med ansvariga för arbetsmiljön, som arbetsgivare, skyddsombud och fastighetsägare.

Arbets- och miljömedicin

• Misstänkt arbetsrelaterad luftvägssjukdom.

Bakgrund

Denna rekommendation omfattar arbetsrelaterade luftvägsbesvär som astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och rinit. Utöver dessa tillstånd finns även flera andra arbetsrelaterade tillstånd i övre och nedre luftvägarna men dessa ligger utanför det som tas upp i detta kunskapsstöd.

Definition

Astma och KOL är allvarliga sjukdomar i luftvägarna som kan utlösas eller förvärras av arbetsmiljöfaktorer. Arbetsrelaterad astma innebär inflammation i de nedre luftvägarna, medan arbetsrelaterad rinit innebär inflammation i näsans slemhinnor. Båda tillstånden kan orsakas av immunologiska mekanismer, såsom IgE-medierad allergi, eller av andra icke-allergiska mekanismer.

Epidemiologi

Arbetsrelaterad astma beräknas stå för cirka 15–20 % av all nydebuterad astma hos vuxna. Även försämring av tidigare diagnostiserad astma är vanligt. Uppskattningsvis 15 % av all KOL beror på yrkesmässig exponering för gas, damm och rök.

Etiologi

Arbetsrelaterad astma och rinit

Astma och rinit kan uppkomma både via en allergisk och en icke-allergisk reaktion.

En icke-allergisk reaktion är ofta utlöst av luftvägsirritanter. Dessa kan förekomma som gas, rök, ånga, aerosol eller damm, och kan handla om kemikalier, trädamm och svetsrök.

Även hög engångsexponering för ämnen som irriterar luftvägarna, till exempel vid ett olycksfall, kan orsaka astma.

Allergisk reaktion och icke-allergisk reaktion kan orsakas av bland annat exponering för:

• mjöl- eller spannmålsdamm (IgE-medierad)
• djurallergen
• diisocyanater (vid till exempel billackering)
• akrylater (i till exempel vissa lim)
• persulfater (i till exempel blekmedel hos frisörer).

Exempel på yrken med ökad risk för arbetsrelaterad astma och rinit är:

• bagare, kvarnarbetare
• billackerare
• serviceyrken som frisör, nagelskulptör, städare
• djurskötare, lantbrukare
• slöjdlärare
• svetsare. 

Arbetsrelaterad KOL

Den främsta orsaken till KOL är långvarig rökning. Även långvarig exponering för stendamm, organiskt damm, svetsrök, gaser och ångor ökar risken för KOL och exacerbationer.

Exempel på yrken med ökad risk för arbetsrelaterad KOL är:

• gruvarbetare
• stenarbetare
• bergarbetare
• svetsare
• gjutare
• brandman. 

Riskfaktorer

Rökning och atopi kan ge ökad känslighet för miljöfaktorer. Atopi ökar även risken för IgE-medierad allergi och astma.

Utlösande faktorer

Faktorer som kan utlösa astmasymtom eller exacerbation är:

• luftvägsinfektion
• kraftig ansträngning
• rå och kall luft
• allergener
• damm, rök, gaser, aerosoler eller starka dofter. 

Utredning

Anamnes

• Arbete och besvär kopplat till arbetet.
• Tidssamband mellan exponering och besvär – snabba reaktioner (lättare att identifiera samband) eller sena reaktioner (till exempel astmabesvär till natten).
• Försämring över arbetsperioder, förbättring vid längre ledighet.
• Exponering under fritiden.
• Allergi och överkänslighet.
• Andra sjukdomar och aktuella läkemedel.

Status

• Allmäntillstånd – vilo- och ansträngningsdyspné,
• Hjärta.
• Lungor. 
• Blodtryck. 
• Vikt, längd och BMI – observans på viktnedgång.
• Saturation. 

Handläggning vid utredning

Tidigare odiagnostiserad obstruktivitet eller rinit bör utredas samtidigt med den arbetsmedicinska utredningen, enligt separata riktlinjer för:

• astma
• kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• allergisk rinokonjunktivit
• lungcancer. 

Arbetsmedicinsk kartläggning

Patienten kan vanligen beskriva besvärens relation till arbetet. Om kopplingen till arbetet behöver kartläggas närmare rekommenderas PEF-mätningar under 2–4 veckor. Patienten bör notera arbetsdagar, arbetstider och eventuell försämring. För att kunna fastställa orsakssamband bör det normalt finnas ett tidssamband mellan patientens besvär och vistelse på arbetsplatsen.

Arbetsgivare

Involvera arbetsgivaren vid misstanke om arbetsrelaterade luftvägsbesvär. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras med så låg risk för ohälsa eller olycksfall som möjligt. Om arbetsgivaren inte har kompetens för att genomföra en tillförlitlig undersökning och riskbedömning eller vidta nödvändiga åtgärder vid rehabilitering måste företagshälsovård anlitas.

Företagshälsovård

Företagshälsovården (även kallad Företagshälsa) kan hjälpa till med att kartlägga exponeringssituationen på arbetsplatsen och ge rekommendation om åtgärd. Initiera kontakt med företagshälsovård via kontaktremiss till arbetsgivaren.

Kontaktremiss till företagshälsovård genom chef/arbetsgivare (pdf)

Vissa exponeringar i arbetslivet innebär lagstadgade krav på att arbetsgivaren anordnar medicinska kontroller för de anställda via företagshälsovården. Det gäller till exempel vid exponering för kvartsdamm, asbest, isocyanater och cyanoakrylater.

En luftvägssjukdom, till exempel astma, är ett formellt hinder för arbete med vissa exponeringar. I sådana fall är det extra viktigt att diagnosen är korrekt och att man klarlagt förekomst av skadlig exponering. Läs mer om medicinska kontroller i arbetslivet i arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet (av.se)

Arbets- och miljömedicin

Remittera till arbets- och miljömedicin i svårbedömda fall eller för hjälp med sambandsbedömning och rekommendationer till arbetsplatsen. Sambandsbedömningen kan användas om patienten vill ansöka om ersättning för arbetssjukdom.

Patienten bör vara väl medicinskt utredd inför remiss till arbets- och miljömedicin.

Information till dig som ska remittera (sodrasjukvardsregionen.se)

Arbetsgivaren kan även kontakta Företagshälsovården som vid behov kopplar in arbets- och miljömedicin.

Behandling

Vid misstänkt eller konstaterad arbetsrelaterad ohälsa är det viktigt att arbetsgivaren involveras och flera åtgärder kan vara aktuella.

Den viktigaste åtgärden är att undvika exponering för utlösande faktorer.

Övriga åtgärder att överväga är:

• skyddsutrustning, omplacering eller byte av arbete
• hänsynstagande till andra miljöfaktorer
• behandling utifrån specifik diagnos (astma, KOL eller rinit).

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Överväg remiss till arbets- och miljömedicin (AMM) Syd vid misstänkt arbetsrelaterad luftvägssjukdom.
• Kontakta gärna AMM Syd inför eventuell remiss.

Remissinnehåll

• Anamnes och status.
• Svar på spirometri och phadiatop.

Sjukskrivning

Tänk på följande vid bedömning av arbetsförmåga

• i vilken utsträckning symtomen hindrar arbetet
• om det finns risk för försämring vid fortsatt exponering
• vilka åtgärder arbetsgivaren kan vidta för att förbättra arbetsförmågan och minimera sjukskrivningen.

Koppla in företagshälsovård tidigt och överväg arbetsplatsinriktade åtgärder vid behov av sjukskrivning.

Diagnoser (forsakringsmedicin.socialstyrelsen.se)

Arbetsskadeanmälan

Vid misstänkt eller konstaterad arbetssjukdom kan patienten ansöka om ersättning hos Afa försäkring och Försäkringskassan.

Komplikationer

I många fall finns risk för att besvären successivt försämras eller blir kroniska om inte exponeringen minskar påtagligt eller upphör helt. Detta kan leda till en icke reversibel lungfunktionsnedsättning.

Klinisk uppföljning

Gör en medicinsk uppföljning utifrån diagnos och behandling. Fråga patienten om förändringar skett i arbetsmiljön och hur den aktuella exponeringen för hälsofarliga ämnen ser ut.

Vid behov kontakta arbets- och miljömedicin för rådgivning. Alternativt kan patienten i samråd med sin chef vända sig till företagshälsovården för rådgivning.

Patientinformation

Personer som ska välja jobb eller utbildning kan hitta information om yrken och hälsorisker på:

• Jobba Frisk (jobbafrisk.se)

Arbetsskadeanmälan kan göras via:

• Arbets­skade­försäkring (TFA, TFA-KL och PSA) (afaforsakring.se)
• Arbetsskada (forsakringskassan.se)

Relaterad information

• Arbetsmiljöverket (av.se)
• Arbets- och miljömedicin Syd (sodrasjukvardsregionen.se)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde lung- och allergisjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2026-05-29
Giltigt till: 2030-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne