Lågdos rivaroxaban (2,5 mg x 2) i kombination med ASA (75 mg) har jämförts med ASA ensamt i COMPASS-studien. Patienter med stabil kranskärlsjukdom eller symtomatisk perifer artärsjukdom med hög risk för ischemiska händelser inkluderades.

Det sammansatta effektmåttet kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke minskade i absoluta tal med 1,3 % (4,1 % vs 5,4 %). NNT = 77. Subgruppsanalys indikerar att patienter med benartärsjukdom, tidigare ischemisk stroke och patienter med ateroskleros i flera kärlbäddar har bäst effekt av kombinationsbehandlingen.

Risken för allvarlig blödning ökade med 1,2 % (3,1 % vs 1,9 %, NNH= 83) men det var ingen skillnad i fatal blödning eller blödning i kritiskt organ. Den högre blödningsrisken för kombinationsbehandlingen jämfört med ASA drivs framför allt av fler blödningar i GI-kanalen och urogenitalt.

I en subgruppsanalys har 6 391 patienter med benartärsjukdom (tidigare kärlintervention i benet, amputation på grund av benartärsjukdom, claudicatio intermittens eller kranskärlsjukdom tillsammans med sänkt ankelindex) analyserats avseende risken för insjuknande i en Major Adverse Limb Event (MALE = akut/kronisk benischemi, amputation och medicinsk eller endovaskulär/kärlkirurgisk intervention).

Efter en uppföljning på 21 månader hade totalt 128 (2 %) insjuknat i MALE. Jämfört med de patienter som hade randomiserats till enbart ASA hade patienterna som fick rivaroxaban i kombination med ASA lägre risk för MALE (1,5 % vs 2,6 %, HR 0,57; 95 % CI: 0,37­-0,88; p=0,01) och en lägre risk för död och kardiovaskulära händelser efter MALE. Den absoluta riskreduktionen för MALE på 1,1 % (NNT = 91) ska vägas mot en ökad risk för allvarlig blödning från 2,0 % till 3,2 % (HR 1,61; 95 % CI:1,09-­2,36; p=0,01, NNH = 83).