Amenorré

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • N91.0 Primär amenorré
    N91.1 Sekundär amenorré
    N91.2 Amenorré, ospecificerad

Primärvård och ungdomsmottagning

  • Primär amenorré – primär bedömning.
  • Sekundär amenorré – primär bedömning och utredning.

 Specialiserad vård 

  • Barnmottagning – utredning av primär amenorré.
  • Gynekologmottagning – vidare utredning av sekundär amenorré.

Denna riktlinje handlar om utebliven eller gles menstruation.

Definition

Amenorré kan vara primär eller sekundär.

Primär amenorré innebär utebliven menarche hos den som är:

  • ≥ 14 år utan påbörjad pubertetsutveckling
  • ≥ 16 år vid normal pubertetsutveckling.

Sekundär amenorré innebär menstruationsbortfall mer än tre cykler (om tidigare regelbunden) eller 6 månader (om tidigare oregelbunden) hos kvinna i fertil ålder som tidigare menstruerat.

Oligomenorré, gles menstruation, karaktäriseras av en menstruationscykel längre än 35 dagar men kortare än tre månader.

Etiologi

Amenorré är oftast ett symtom på en dysfunktion inom HPG-axeln (hypotalamus–hypofys–gonader). Om det leder till en utebliven ovulation kan det resultera i en utebliven blödning. Primär amenorré kan även ha andra anatomiska orsaker.

Orsakerna till sekundär amenorré och oligomenorré är desamma och tillstånden utreds på samma sätt.

Primär amenorré

Vid primär amenorré är anatomiska avvikelser vanligast som orsak till utebliven menstruation, exempelvis:

  • störd utveckling av gonaderna, Turners syndrom
  • anläggningsrubbningar av uterus eller vagina
  • hymen imperforata.

Orsakerna till sekundär amenorré kan även ge primär amenorré om de inträffar innan menarche.

Sekundär amenorré

Sekundär amenorré orsakas oftast av en fysiologisk hämning av hypotalamus eller hypofysen vid:

  • graviditet
  • funktionell hypotalamisk amenorré – viktminskning, ätstörning, hård fysisk träning
  • menopaus.

Även andra endokrina tillstånd kan ligga bakom, såsom:

  • hypofyssjukdom – prolaktinom
  • polycystiskt ovarialsyndom (PCOS)
  • prematur ovariell insufficiens
  • tyreoideasjukdom
  • binjurebarksrubbning.

Flertalet hormonella preventivmedel kan också genom sin verkningsmekanism ge amenorré.

Anamnes

  • Menstruationsmönster.
  • Aktuella läkemedel.
  • Viktnedgång.
  • Fysisk aktivitet.
  • Psykosocial stress.
  • Ärftlighet.

Primär amenorré

  • Pubertetsutveckling och tillväxtkurva.
  • Cyklisk buksmärta.
  • Utvecklingsavvikelser som försenad psykomotorisk utveckling och/eller inlärningssvårigheter.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta.
  • Blodtryck.
  • Bukstatus. 
  • Hud – eventuell hirsutism, akne.
  • Överväg gynekologisk undersökning – särskilt vid cykliska buksmärtor.
  • Vikt, BMI – inklusive bedömning av tillväxtkurva vid primär amenorré.
  • Pubertetsutveckling enligt Tanner – vid primär amenorré.

Pubertetsutveckling Tannerstadier (endodiab.barnlakarforeningen.se)

Överväg ytterligare undersökning utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

Handläggning vid utredning

Gör en klinisk bedömning och ta labprover.

  • Vid graviditet – hänvisa till barnmorska.
  • Efter avslut av hormonella preventivmedel – vänta minst 6 månader, för p-stav 12 månader, innan vidare utredning.
  • Vid misstänkt menopaus, ätstörning eller tyreoidearubbning – handlägg enligt separata riktlinjer.
  • Vid sekundär amenorré med oklar bakomliggande orsak – remittera till specialiserad vård.

Vid primär amenorré rekommenderas fortsatt utredning inom specialiserad vård för flickor:

  • vid ≥ 13 års ålder vid utebliven pubertetsutveckling
  • vid ≥ 15 års ålder vid normal pubertetsutveckling men ej påbörjad menstruation.

Vid misstanke om funktionell hypotalamisk amenorré kan behandling provas. 

Laboratorieprover

  • Graviditetstest, TSH – överväg frikostigt.
  • FSH, prolaktin – överväg vid sekundär amenorré först efter minst 6 månaders utebliven menstruation.

Handläggning vid behandling

Vid funktionell hypotalamisk amenorré

Vid misstanke om funktionell hypotalamisk amenorré är det viktigt att behandla eventuell ätstörning om detta kan misstänkas. Utöver det kan följande provas:

  • Minskad fysisk aktivitet.
  • Stresshantering.
  • Läkemedelsbehandling – vid utebliven effekt av livsstilsintervention.

Vid amenorré orsakad av hormonella preventivmedel

För kvinnor med amenorré orsakad av hormonella preventivmedel som önskar menstruationer kan byte av preparat övervägas.

Läkemedelsbehandling

Cyklisk gestagenbehandling

Cyklisk gestagenbehandling kan provas i 2–3 cykler vid misstanke om funktionell hypotalamisk amenorré, med någon av följande:

  • Tablett medroxiprogesteron – 10 mg 1 x 1 i 10 dagar.
  • Tablett noretisteron – 5 mg 1 x 2 i 10 dagar.

Blödning kommer cirka 2–3 dagar efter tablettuppehåll, första blödningsdagen räknas som dag 1. Behandlingen kan upprepas i cykler där man nästa gång startar behandlingen dag 16.

Om normala menstruationer inte kommer igång med cyklisk gestagenbehandling på 3 månader rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård.

Remissindikation barnmottagning 

  • Primär amenorré vid 13 års ålder utan pubertetsutveckling.
  • Primär amenorré vid 15 års ålder vid normal pubertetsutveckling.

Remissindikation gynekologimottagning

  • Sekundär amenorré vid oklar orsak eller utebliven effekt av cyklisk gestagenbehandling.

Oregelbunden eller utebliven mens (1177.se)

Publicerat: 2026-05-21
Giltigt till: 2030-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Hjälp oss förbättra sidan

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

 

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)