Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning, utredning och behandling

Akutmottagning

• Hög feber eller allmänpåverkan

Bakgrund

Kvarkateter (KAD) medför högre risk för urinvägsinfektion än ren intermittent katetrisering (RIK) eller suprapubiskateter. Överdiagnostik av kateterassocierad urinvägsinfektion är vanligt förekommande då feber i frånvaro av urinvägssymtom ofta har annat ursprung än urinvägarna. Kateterns mekaniska påverkan orsakar en lokal inflammation som kan ge UVI-liknande symtom som sveda, trängningar och urinläckage.

Etiologi

Alla personer med KAD får bakterieväxt i urinblåsan inom ett par veckor. Det inträffar ungefär 1 febril UVI per 100 kateterdygn. Det sker vanligen vid obstruktion av urinflödet och mer sällan i samband med kateterbyte.

Definition

• Urinvägsinfektion (UVI) omfattar alla infektioner i urinvägarna (njurar, urinledare, urinblåsa, urinrör) med samtidig närvaro av bakterier i urinen.
• Afebril UVI (cystit) ger lokala symtom från urinvägar (urinblåsa, urinrör) men inte feber eller allmänpåverkan.
• Febril UVI (pyelonefrit, prostatit) ger allmänpåverkan och feber.
• Asymtomatisk bakteriuri (ABU), mätt i kolonibildande enheter, innebär förekomst av ≥ 10⁵ (CFU)/ml (≥10⁸ CFU/l) i urin av samma bakteriestam i två oberoende mittstråleprov för kvinnor och i ett prov för män, i frånvaro av urinvägssymtom.
• All kateterassocierad UVI definieras som vårdrelaterad infektion.

Utredning

Symtom

Typiska symtom är:

• feber och nytillkomna symtom från urinvägarna
• feber och akut stopp i urinavflöde
• feber i anslutning till byte av KAD.

Anamnes

Efterfråga nytillkomna eller förvärrade urinvägssymtom såsom:

• sveda
• täta trängningar
• flanksmärta.

Status

• Allmänpåverkan som feber
• Överväg bukstatus – palpationssmärta, resistens, dunkömhet över njurloger
• Inspektion av kateter

Handläggning vid utredning

• UVI är troligt vid nytillkomna, typiska symtom.
• Sveda, trängningar och urinläckage i frånvaro av feber eller allmänsymtom är ofta kateterrelaterade genom mekanisk påverkan.
• Vid påverkade vitalparametrar rekommenderas akut bedömning inom specialiserad vård.
• Feber i frånvaro av urinvägssymtom har ofta annat ursprung än urinvägarna.
• Förvirring är ett ospecifikt symtom där annan orsak än UVI bör efterforskas om samtidiga, nytillkomna urinvägssymtom saknas.
• Vid makroskopisk hematuri, överväg utredning enligt standardiserat vårdförlopp urinblåse- och urinvägscancer.

Laboratorieprover

Urinstickor har inget diagnostiskt värde.

Ta alltid urinprov för odling på följande sätt vid misstanke om UVI:

• I första hand avlägsnas katetern och ersätts med en ny ur vilken blåsurin tillvaratas för odling.
• I andra hand punkteras kateterslangen (endast silikon- och latexkatetrar) nedanför förgreningsstället efter det att slangen varit avstängd i 30 minuter. Denna metod lämpar sig bäst vid kort kateterduration.

Tolkning av urinodling

• Vid lägre bakterietal än 10³ CFU/ml, (10⁶ CFU/l), bör annan diagnos än UVI misstänkas.
• Vid fynd av Proteus spp. eller annan ureasproducerande bakterieart vid febril UVI med kateterstopp rekommenderas utredning för att utesluta urinvägsstenar.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Vid symtom enbart från nedre urinvägarna är kateterbyte ofta tillräcklig åtgärd och antibiotika kan undvaras.
• Evidens saknas för att metenaminhippurat, impregnerade katetrar eller regelbunden kateterspolning förebygger kateterorsakad UVI.

Förebyggande åtgärder

• Kateterfri vård eftersträvas.
• Förebygg infektioner genom goda hygienrutiner vid katetersättning.
• Överväg ren intermittent kateterisering (RIK) eller uridom vid långvarigt behov av KAD.

Läkemedelsbehandling

Om kateterbyte inte ger symtomfrihet kan antibiotikabehandling övervägas. Beakta följande vid beslut om antibiotikabehandling:

• Resistenta bakterier är vanliga hos KAD-bärare.
• Vid besvärligt resistensmönster kontakta infektionsklinik för råd.

Afebril UVI

Kateterbyte är första åtgärd och räcker oftast.

Febril UVI

Vid UVI med feber och opåverkade vitalparametrar väljs i första hand, innan odlingsresultat föreligger, ciprofloxacin – tablett 500 mg, 1 x 2 i 7 dagar. Gäller för både kvinnor och män. Kateterbyte rekommenderas.

Profylaktisk läkemedelsbehandling

Patient som har fått febril UVI i samband med byte av KAD bör erbjudas antibiotikaprofylax vid kommande kateterbyten.

Ge engångsdos 1 tablett ciprofloxacin 500 mg, 1–2 timmar före KAD-byte, eller annat antibiotikum utifrån odlingsresultat vid tidigare infektioner.

Urinvägsinfektion, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Remiss till akutmottagning vid hög feber eller allmänpåverkan.

Komplikationer

Ureasproducerande bakterier som Proteus spp. kan orsaka kristallbildning i urinblåsan med risk för stenbildning, grumlig urin och försämrat urinflöde.

Sepsis kan utvecklas från febril UVI och bör misstänkas vid påverkade vitalparametrar.

Klinisk uppföljning

• I de flesta fall behövs ingen ytterligare utredning vid kateterassocierad UVI.
• Gör kontrollodling 2 veckor efter avslutad behandling vid fynd av stenbildande bakterier. Vid upprepade fynd rekommenderas vidare utredning för att utesluta urinvägsstenar.
• Recidiverande kateterassocierad UVI bör utredas av urolog. Suprapubisk kateter kan övervägas.

Patientinformation

Kateter i urinblåsan, 1177

Urinvägsinfektion, 1177

Relaterad information

Kateterisering av urinblåsa - översikt, Vårdhandboken

UVI - Urinvägsinfektioner i öppenvård, Läkemedelsverket

Om innehållet

Publicerat: 2021-03-29
Giltigt till: 2024-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne