Stelkramp

AKO Skåne-riktlinje för primärvården baserad på nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Primärvård

  • Primär bedömning av patient som söker i primärvården.

Akutmottagning

  • Bedömning, utredning och behandling vid misstänkt stelkramp.
  • Bedömning och behandling vid misstänkt exponering för stelkrampsbakterien hos patient med okänd vaccinationsstatus eller låg immuniseringsgrad.

Epidemiologi

I Sverige är stelkramp mycket ovanligt på grund av hög vaccinationstäckning. De senaste tio åren har 0–4 fall av stelkramp rapporterats per år i Sverige. Medianåldern bland dessa har varit 77 år och majoriteten (70 procent) har varit kvinnor.

Etiologi

Stelkramp orsakas av neurotoxiner som produceras av sporer från bakterien Clostridium tetani. Bakterien finns över hela världen i jord och i tarmen hos djur. Den finns inte i munhålan hos djur.

Smittorisken är hög vid starkt förorenade sår, särskilt vid jordiga sår. Stelkramp kan även uppkomma trots avsaknad av synliga sår. Inkubationstiden är 3-21 dagar (oftast 8-10 dagar).

Riskfaktorer

Personer som är ofullständigt vaccinerade löper risk för att utveckla stelkramp. Sjukdomen är farligast för nyfödda till ovaccinerade mödrar.

Bristande grundvaccination mot stelkramp kan förekomma hos:

  • personer födda före 1950-talet, framförallt kvinnor
  • personer uppväxta i länder med sämre vaccinationstäckning
  • barn som inte är vaccinerade för att föräldrarna valt bort vaccination.

Symtom

  • Ett tidigt tecken på sjukdomen är svårighet att öppna munnen.
  • Smärtsamma muskelsammandragningar och kramper som börjar i ansiktet och sprider sig till halsen, nacken, bålen och extremiteterna.
  • Sväljningssvårigheter.
  • Svettningar och feber.

Handläggning vid utredning

Vid misstanke om stelkramp rekommenderas kontakt med specialiserad vård omgående.

Handläggning vid behandling

  • Vid misstänkt exponering för stelkrampsbakterien, rengör såret noga, se över vaccinationsskydd och ge vid behov en boosterdos av tetanusvaccin.
  • Vid misstänkt stelkramp eller behov av specifika immunglobuliner mot tetanus, kontakta specialiserad sjukvård omgående.

Vaccination vid misstänkt exponering

Om patienten är tidigare vaccinerad med:

  • minst 4 doser – ge boosterdos om det gått mer än 20 år sedan senaste dosen
  • 3 doser – ge boosterdos om det gått mer än 10 år sedan senaste dosen
  • 2 doser – ge en dos kombinationsvaccin om det gått mer än 6 månader sedan senaste dosen
  • 1 dos eller ovaccinerad – kontakta specialiserad vård, patienten kan behöva specifika immunglobuliner mot stelkramp och full grundimmunisering.

För patient som är grundimmuniserad, men tidpunkten för senaste boosterdos är okänd går det bra att ge en dos även om det blir tidigare än rekommenderat. Patienten kan få en kraftigare svullnad i armen men riskerar inte någon allvarligare reaktion.

Vid okänd vaccinationsstatus, se över riskfaktorer och konsultera specialiserad vård vid behov.

Smittskydd

Stelkramp är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan till smittskydd ska ske skyndsamt, inom 24 timmar efter diagnos. Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram till att ansvaret tydligt övertagits av annan läkare.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar

Förebyggande åtgärder

Grundimmunisering för tetanus av vuxna sker med tre vaccindoser:

  • dos 2 ges 1 månad efter dos 1
  • dos 3 ges 6-12 månader efter dos 2.

Boosterdos ges efter 10 år och sedan vart tjugonde år.

Separat tetanusvaccin finns inte tillgängligt utan kombinationsvaccin får användas enligt rekommendation från Folkhälsomyndigheten eller baserat på regionala riktlinjer. Vuxna immunkompetenta kan grundimmuniseras med boostervaccin.

Barn vaccineras enligt barnvaccinationsprogrammet med aktuellt kombinationsvaccin. De tre första doserna ges under första levnadsåret.

Läkemedelsbehandling

Utan behandling är dödligheten hög.

Misstänkt stelkramp behandlas inom specialiserad vård. Specifika immunglobuliner ges i högdos och antibiotikabehandling (metronidazol) kan möjligen påverka förloppet.

Remissindikation akutmottagning

  • Misstänkt stelkramp.
  • Misstänkt exponering för stelkrampsbakterien hos patient med okänd vaccinationsstatus eller låg immuniseringsgrad.

Stelkramp, 1177

Vaccination mot stelkramp, 1177

Rekommendationer för grundvaccination av vuxna mot difteri och stelkramp, Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp, Socialstyrelsen (pdf) 

Publicerat: 2023-10-19
Giltigt till: 2026-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.