Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning, utredning och i vissa fall behandling
• Förebyggande vaccinering

Akutmottagning 

• I vissa fall vid allmänpåverkan
• I vissa fall vid komplikationer

Bakgrund

Epidemiologi

Incidensen av influensa varierar årligen och är vanligen runt 5-10 %. Epidemier sker under vinterhalvåret. Influensa är en av de vanligaste direkta och indirekta dödsorsakerna i Sverige. Dödligheten är svår att beräkna men ökar med åldern och majoriteten av de som dör är över 65 år.

Etiologi

Det finns två virus som orsakar typiska influensasymtom: influensa A och B. Dessa bär varierande ytantigen vilka immunförsvaret reagerar på och vaccinet riktas mot. Influensa A har många olika subtyper av ytantigenerna (H och N), exempelvis A(H1N1) och A(H3N2). B har endast två linjetyper benämnda B/Victoria och B/Yamagata.

Viruset finns främst i svalg och övre luftvägar och sprids som aerosol, dropp- eller kontaktsmitta. Torr och kall luft underlättar spridningen.  Smittsamheten är störst från dagen före symtomdebut och under feberperioden. Inkubationstiden är kort, 1-3 dygn.

Riskfaktorer

Individer (vuxna och barn > 6 månader) med följande tillstånd tillhör en riskgrupp och har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa:

• ålder > 65 år
• graviditet efter graviditetsvecka 12 (samt nyförlöst upp till två veckor postpartum)
• kronisk hjärtsjukdom
• kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår/instabil astma
• andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
• kronisk lever- eller njursvikt
• diabetes mellitus typ 1 och 2
• tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

Utredning

Symtom

Plötslig debut av:

• hög feber och frossa
• värk i muskler och huvud
• kraftig sjukdomskänsla
• torrhosta
• smärta bakom bröstbenet
• halsont och heshet
• kräkningar och diarré, vanligare hos barn.

Anamnes

• Kroniska sjukdomar
• Graviditet
• Immunsuppressiv behandling

Status

• Allmäntillstånd – temperatur, vakenhet, konfusion
• Hjärta – puls, blodtryck
• Lungor – andningsfrekvens, saturation

Handläggning vid utredning

Influensa är framförallt en klinisk diagnos. Provtagning kan vara aktuellt i vissa specifika fall, för differentialdiagnostik eller som sentinelövervakning.

Laboratorieprover

Nässekret för influensa-PCR säkerställer diagnos vid tveksamhet. CRP och leukocyter är oftast måttligt förhöjda och bidrar inte till diagnostiken då CRP vid svår influensa kan nå över 100.

Differentialdiagnoser

• Covid-19
• Sepsis
• Bakteriell lunginflammation
• Andra övre luftvägsinfektioner

Behandling

Handläggning vid behandling

• Egenvård rekommenderas till patienter med stabila vitalparametrar.
• Bedöm om antiviral eller profylaktisk behandling är aktuell. 

Handläggning på särskilt boende

Virologisk diagnostik är önskvärt för konfirmering, men behöver därefter inte utföras på alla personer i samband med utbrott.

Förebyggande åtgärder

Ge råd om:

• noggrann handhygien
• att hosta och nysa i armvecket eller i papper som sedan kastas
• att vara hemma vid sjukdom.

Vaccination

Vaccination är den viktigaste åtgärden mot influensa.

• Vaccinet anpassas inför varje säsong.
• Vaccination ger lindrigare sjukdom vid smitta.
• Skyddseffekten vid vaccination varierar men är i genomsnitt cirka 60% och avtar efter några månader.

Indikation för årlig vaccination

• Individer som tillhör en riskgrupp.
• Hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Personal inom vård och omsorg som arbetar nära individer i riskgrupper (exempelvis på särskilda boenden och inom hemtjänst).

Egenvård

Ge råd om:

• vila
• rikligt med dryck
• febernedsättande läkemedel
• receptfria hostdämpande läkemedel vid behov. 

Läkemedelsbehandling

Behandling med antiviralt läkemedel

• Rekommenderas till individer i riskgrupp
• Rekommenderas till individer med sjukdom som orsakar kraftig allmänpåverkan eller kräver slutenvård
• Bör övervägas till individer med symtom förenliga med influensa under pågående slutenvård eller omsorg
• Kan övervägas till individer i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med individ som tillhör riskgrupp.

Behandling bör påbörjas så tidigt som möjligt, oavsett vaccinationsstatus, då detta förkortar sjukdomstid, minskar mängden utsöndrat virus och minskar risken för komplikationer.

Val av läkemedel vid behandling

I primärvården rekommenderas behandling med

• Oseltamivir, 75 mg x 2 i 5 dagar, justerad dosering beroende på njurfunktion
• Zanamivir, 10 mg x 2 i 5 dagar – om patienten klarar korrekt inhalation.

Profylaktisk behandling med antiviralt läkemedel

Profylaktisk behandling med antiviralt läkemedel efter exponering av influensasmitta:

• rekommenderas till individer i riskgrupp
• bör övervägas till individer som vårdas på enheter i slutenvård eller omsorg med pågående smittspridning
• kan övervägas till individer i nära kontakt (exempelvis hushållskontakter) med individer som tillhör medicinsk riskgrupp.

Exponering anses föreligga när en person haft nära kontakt, exempelvis delat rum med en influensasjuk i samband med dennes insjuknande, i hemmet, på särskilt boende eller på sjukhus.

Efter exponering av influensasmitta påbörjas behandling med profylax så snart som möjligt, oavsett vaccinationsstatus.

Vid behov av hjälp med ställningstagande till profylaktisk behandling kan vårdhygien kontaktas.

Influensa för öppen och sluten vård - Vårdgivare Skåne (skane.se)

Val av läkemedel vid profylax

I primärvården rekommenderas profylaktisk behandling med

• Oseltamivir, 75 mg x 1 i 10 dagar
• Zanamivir, 10 mg x 1 i 10 dagar – om patienten klarar korrekt inhalation.

Dosering av oseltamivir till vuxna baserat på njurfunktion

Kreatininclearance	Behandling i 5 dagar*	Profylax i 10 dagar
> 60 mL/min	75 mg x 2	75 mg x 1
30 – 60 mL/min	30 mg x 2	30 mg x 1
10 – 30 mL/min	30 mg x 1	30 mg varannan dag
<10 mL/min	rekommenderas ej	rekommenderas ej

* Behandling ges i 10 dagar vid immunsuppression.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• I vissa fall vid allmänpåverkan
• I vissa fall av misstänkt komplikation

Sjukskrivning

Arbetsförmågan bedöms individuellt. Vid arbete inom vård och omsorg bör smittrisken beaktas och individen bör avstå från arbete minst fem dagar från symtomdebut eller tills feberfrihet.

Influensa, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Komplikationer

• Snabbt progredierande diffus viruspneumonit är ovanligt men har dålig prognos och debuterar tidigt i förloppet, hos vem som helst med influensa.
• Pålagring av bakteriell pneumoni är vanligt, debuterar ofta efter flera dagars sjukdom och kan vid influensa orsakas även av mer ovanliga luftvägsbakterier som Stafylokockus aureus och gramnegativa bakterier, varför sputumodling och antibiotika med bredare spektrum rekommenderas.
• Försvårad hjärtsvikt och akut koronart syndrom är vanliga komplikationer, främst hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.
• Hos barn förekommer sekundärt akut mediaotit och pseudokrupp.

Patientinformation

Influensa, 1177

Vaccination mot influensa, 1177 

Relaterad information

Behandling och profylax vid influensa – behandlingsrekommendation

Om innehållet

Publicerat: 2022-11-14
Giltigt till: 2025-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne