Gastroenterit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården baserad på nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • A04.9 Bakteriell tarminfektion, ospecificerad
    A05.9 Matförgiftning orsakad av bakterier, ospecificerad
    A06.9 Amöbainfektion, ospecificerad
    A09.0 Annan och ospecificerad gastroenterit och kolit av infektiös orsak
    A07.9 Protozosjukdom i tarmen, ospecificerad
    A08.4 Enterit orsakad av ospecificerat virus
    A09.9 Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak

Primärvård

  • Primär bedömning, utredning och behandling.

Specialiserad vård

  • Akutmottagning – uttalad dehydrering, allmänpåverkan.
  • Infektionsmottagning – påvisad Entamöba histolytica.

Kunskapsstödet omfattar infektiös gastroenterit hos vuxna. Observera att Clostridioides difficile behandlas i en separat riktlinje.

Gastroenterit orsakad av allergi, födoämnen, toxiner, strålning eller andra icke infektiösa orsaker berörs ej i detta kunskapsstöd.

Definition 

Akut infektiös gastroenterit definieras som diarré, ibland med feber eller kräkningar, orsakat av smittsamma agens eller toxin.

Sjukdomsförloppet är ofta kortvarigt och godartat men kan ibland bli långdraget i veckor eller månader. Vissa tarminfektioner är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen.

Diarré definieras vanligen som minst 3 lösa eller vattentunna avföringar per dygn eller fler än normalt för individen.

Etiologi

Akut infektiös gastroenterit kan orsakas av virus, parasiter, bakterier eller dess toxin. Virus är den vanligaste orsaken till infektiösa gastroenteriter i Sverige, där norovirus (vinterkräksjuka) sannolikt är det mest förekommande smittämnet. Utlandsförvärvad smitta orsakas i högre utsträckning av bakterier.

Smitta sprids fekalt-oralt, oftast via förorenat vatten eller mat. Gastroenteriter smittar även direkt mellan personer, särskilt vid virusinfektioner.

Virusorsakad gastroenterit

Virusorsakad gastroenterit läker vanligen inom en vecka. Vanliga agens är:

  • calicivirus (noro- och sapovirus)
  • rotavirus (ingår i vaccinationsprogrammet för barn)
  • adenovirus
  • astrovirus. 

Bakteriell gastroenterit

Bakteriell gastroenterit är en mindre vanlig orsak vid inhemsk smitta, förutom EHEC och Yersinia där inhemsk smitta är mer vanligt förekommande än utlandssmitta. Inkubationstiden är 1–3 (ibland 10) dagar. Exempel på bakterier är:

  • Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia.
  • ETEC (Enterotoxinbildande E. coli) – orsakar oftast turistdiarré vid utlandsresa.
  • EHEC (Enterohemorragiska E. coli) – kan ge i blodiga diarréer och komplikationer med hemolytiskt-uremiskt syndrom (HUS) och smittar främst från nötkreatur via förorenade livsmedel som till exempel köttprodukter eller frukt och grönsaker som förorenats i samband med gödsling eller bevattning.
  • Clostridioides difficile.
  • Plesiomonas shigelloides – vattenbakterie, smittar främst via fisk och skaldjur.
  • Vibrio cholerae, Vibrio parahaemolyticus.
  • EIEC (Enteroinvasiva E. coli) – invasiva stammar som orsakar sjukdom, speciellt lokaliserad till tjocktarmen. Symtom är feber, slemmig och ibland blodig diarré.
  • EPEC (Enteropatogena E. coli) – kan ge diarréer främst hos små barn men förekommer även hos vuxna.
  • EAEC (Enteroaggregativa E. coli) – kan orsaka långvariga vattniga diarréer hos resenärer, barn och immunsupprimerade.

Parasitorsakad diarré

De vanligaste parasiterna är:

  • Giardia intestinalis (benämns även Giardia lamblia eller Giardia duodenalis).
  • Entamoeba histolytica.
  • Cryptosporidium (C. parvum och C. hominis). Inhemsk smitta är vanligast.

Symtom

  • Allmänpåverkan.
  • Huvudvärk.
  • Feber. 
  • Illamående och kräkningar.
  • Buksmärta.
  • Diarré, eventuellt blodig.

Virala och bakteriella tarminfektioner har oftast ett godartat förlopp och självläker inom någon vecka. Vid parasitsjukdom förekommer asymtomatisk sjukdom men besvären kan bli långdragna, ibland över veckor och månader.

Anamnes

Anamnesen omfattar faktorer relaterade till symtombild, epidemiologiska faktorer och övriga faktorer av betydelse.

Symtomrelaterade faktorer

  • Akut insjuknande.
  • Sjukdomsduration. 
  • Blod i avföringen.
  • Feber. 
  • Frekvens av diarré och kräkningar.
  • Uttorkning - urinmängder, torra slemhinnor.

Epidemiologiska- och smittskyddsrelaterade faktorer

  • Utlandsvistelse, restaurangbesök, intag av misstänkta livsmedel.
  • Intag av förorenat vatten, egen brunn.
  • Bassängbad.
  • Djurkontakt. 
  • Andra sjuka i omgivningen.
  • Vistelse på förskola eller vårdenhet under smittsam period.
  • Riskyrke – person som bereder/hanterar oförpackade livsmedel, vårdar spädbarn eller personer med sänkt immunsvar.

Övriga faktorer av betydelse

  • Underliggande sjukdomar.
  • Läkemedel – läkemedel som bör sättas ut vid risk för uttorkning, antibiotika, nyinsatta läkemedel.

Status

  • Allmäntillstånd – inklusive temp och tecken till dehydrering (nedsatt hudturgor, torra slemhinnor).
  • Buk. 
  • Blodtryck, puls, kapillär återfyllnad.

Handläggning vid utredning

Gör en bedömning utifrån anamnes och klinisk bild. De flesta patienter med gastroenterit är opåverkade och saknar tecken på allvarlig sjukdom. De behöver därför varken akut handläggning eller ytterligare utredning.

Handläggning av viral gastroenterit

Viral gastroenterit är ofta snabbt övergående inom några dagar utan behandling. Provtagning är mycket sällan indicerat och utförs främst vid ansamlingar av fall som bedöms vara av epidemiologisk betydelse.

Handläggning av bakteriell och parasitorsakad gastroenterit

Vid misstanke om bakterie- eller parasitsjukdom har provtagning värde. Främst för att kunna utföra eventuella smittskyddsåtgärder men också därför att antibiotikabehandling ibland är indicerad vid vissa diagnoser.

Parasiter bör framför allt misstänkas vid diarré efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska.

Enligt smittskyddslagen är en läkare som misstänker att en patient bär på en allmänfarlig eller annan smittspårningspliktig sjukdom skyldig att undersöka patienten och ta de prover som behövs.

Laboratorieprover

Vid akut gastroenterit är provtagning sällan nödvändig vid lindriga, snabbt övergående fall. Provtagning bör dock alltid övervägas vid:

  • påverkat allmäntillstånd, feber och/eller blodiga diarréer
  • diarré efter utlandsvistelse
  • kraftigt nedsatt immunförsvar
  • långvariga eller återkommande diarréer
  • misstänkta utbrott, anhopning av fall
  • antibiotikautlöst långvarig diarré.

Provtagning

PCR har högre känslighet än odling och man kan få resultat redan efter något dygn. Ange relevant anamnestisk information på remissen för att underlätta laboratoriets bedömning som till exempel blodiga, diarréer och utlandsvistelse.

Överväg följande prover utifrån klinisk misstanke:

  • CRP, Hb och elektrolyter vid allmänpåverkan eller tecken till dehydrering.
  • Mikrobiologi – Gastroenteritpanel bakterier, faeces x 1.
  • Mikrobiologi – Clostridioides difficile, faeces x 1 (2 separata prover).
  • Mikrobiologi – Protozoer, maskägg mikro + Tarmproto DNA, faeces x 1 (2 separata prover).
  • Serologi – Gastroenteritpanel virus, faeces x 1.

Differentialdiagnoser

  • Sepsis.
  • Divertikulit.
  • Förstoppningsdiarré.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
  • Irritable Bowel Syndrome (IBS).
  • Malabsorption. 
  • Malignitet.
  • Läkemedelsbetingad diarré.
  • Hepatit A.

Handläggning vid behandling

  • I allmänhet är antibiotikabehandling sällan indicerat.
  • Patienter som går hem bör få råd om hygien, vätskeersättning och symtomlindring.

Vid uttalad dehydrering kan parenteral vätsketerapi vara nödvändigt. Även allmänpåverkade patienter med blodiga eller mycket frekventa diarréer och feber kan behöva handläggas inom specialiserad vård.

Hygienråd till patienten

Ge patienten informationsblad om hygienråd vid misstänkt gastroenterit.

Hygienråd vid misstänkt magtarminfektion – Informationsblad

Smittskydd

Smittskyddslagstiftningen innebär att den läkare som tagit provet är ansvarig för att smittskyddsanmälan görs samt är primärt ansvarig för smittspårningen.

Ge patienten muntlig och skriftlig information om sjukdomen, inklusive hur den smittar. För de sjukdomar som klassificeras som allmänfarliga ska även individuellt utformade förhållningsregler enligt smittskyddslagen ges muntligt och skriftligt. 

Informera alltid smittskyddsläkaren vid större utbrott av misstänkt magtarminfektion samt vid misstänkt livsmedels- eller vattenrelaterat utbrott.

Efter tillfrisknandet avtar smittsamheten snabbt. Vid vissa magtarminfektioner kan ibland symtomfria personer vara smittsamma ytterligare en tid.

  Tabell 1. Tarminfektioner som omfattas av smittskyddslagstiftningen  

Tarminfektion Anmälningspliktig Smittspårningspliktig   Allmänfarlig  
Campylobacter   Ja Ja Ja
Cryptosporidium   Ja Ja -
Entamoeba histolytica   Ja Ja -
EHEC (enterohemorragisk E. coli)   Ja Ja Ja
Giardia   Ja Ja Ja
Kolera   Ja Ja Ja
Salmonella   Ja Ja Ja
Shigella   Ja Ja Ja
Tyfoid- och paratyfoidfeber   Ja Ja Ja
Vibrio   Ja Ja -
Yersinia   Ja Ja -

Läkemedelsbehandling

Virala gastroenteriter

Virusorsakad gastroenterit är vanligast. Symtomatisk behandling med loperamid kan rekommenderas men förutsätter att patienten inte är allmänpåverkad, har hög feber eller blodig diarré.

Antibiotika vid bakterier

För salmonella, campylobacter och yersinia är antibiotikabehandling mycket sällan indicerad. Antibiotikabehandling kan leda till förlängt bärarskap vid salmonella.

EHEC behandlas inte med antibiotika utan endast utifrån symtom.

Vid Shigella bör antibiotikabehandling övervägas, eftersom smittsamheten är hög och bärarskapet vanligen eradikeras framgångsrikt med antibiotika. Behandling är dock inte nödvändig vid milda eller inga symtom. Samråd vid behov med infektionsläkare. 

  • Tablett Ciprofloxacin – 500 mg 1 x 2 i 3 dagar.
  • Vid kinolonresistens – tablett azitromycin 500 mg 1 x 1 i 3 dagar.

Antibiotika vid parasiter

Cryptosporidium behandlas inte med antibiotika. Samråd med infektionsläkare vid långdragna besvär hos immunsupprimerad patient.

Giardia intestinalis bör behandlas med antibiotika. Resistens förekommer. Rådgör med infektionsläkare vid behandlingssvikt. Välj någon av följande:

  • Tablett tinidazol – 400 mg 1 x 1 som engångsdos.
  • Tablett metronidazol – 400 mg, 1 x 3 i 6 dagar.

Entamoeba histolytica bör handläggas i samråd med infektionsläkare eftersom licensläkemedel krävs.

Remissindikation 

  • Uttalad dehydrering.
  • Allmänpåverkan.
  • Påvisad Entamöba histolytica.

Sjukskrivning kan bli aktuellt om symtomen medför en nedsatt arbetsförmåga i relation till patientens arbetsuppgifter. En generell regel är att en person med diarré och aktiv tarminfektion inte bör gå tillbaka till arbete eller förskola förrän stabil symtomfrihet.

Arbetsförmågan påverkas av grad av allmänpåverkan och diarréfrekvens. Ta även hänsyn till arbetsuppgifter, tillgång till toalett och patientens förmåga att tillgodogöra sig hygienråden.

Smittbärarpenning

Smittbärarpenning kan bli aktuellt vid påvisad eller misstänkt smitta av en allmänfarlig sjukdom då patienten är symtomfri och arbetar i ett riskyrke. Finns möjlighet till omplacering i väntan på kontrollprov utbetalar Försäkringskassan inte smittbärarpenning.

Är eller blir patienten arbetsoförmögen av symtom på smittan ska den sjuke i stället ansöka om sjuklön/sjukpenning.

Information och råd för sjukskrivning/avstängning varierar mellan olika tarminfektioner och beskrivs i respektive smittskyddsblad.

Negativa kontrollprover

Vid vissa tarmsmittor behöver personer med riskyrken och barn i förskola lämna negativa kontrollprov innan återgång arbete eller förskola. Hur många och när dessa kontrollprov ska lämnas framgår i respektive smittskyddsblad.

Vid infektiös gastroenterit kan följande komplikationer ibland tillstöta:

  • Dehydrering och elektrolytrubbning.
  • Tarmblödning.
  • Tarmperforation. 
  • Reaktiv artrit (främst efter bakteriella enteriter).
  • Hemolytiskt-uremisk syndrom (HUS) – sällsynt men allvarlig komplikation till EHEC som ger njursvikt, trombocytopeni och hemolytisk anemi.

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde Infektionssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Publicerat: 2026-11-06
Giltigt till: 2030-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Hjälp oss förbättra sidan

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

 

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)