Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och diagnostik i de flesta fall.

Hudmottagning

• Oklar diagnos.
• Behandling i enstaka fall.

Bakgrund

Definition

Vitiligo är en förvärvad hudsjukdom som medför fläckvis förlust av pigmentceller i ytterhud och ibland i hårfolliklar. Sjukdomen medför välavgränsade, vita, makulära områden i huden, ibland med vita hårstrån i de drabbade områdena.

Sjukdomen delas in i generaliserad (vanligast) och segmentell vitiligo (ovanlig). Patienter kan få en form eller båda (mycket ovanligt).

Epidemiologi

Prevalensen för vitiligo är 1–2 %. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, vanligast är i tonåren och hos unga vuxna.

Etiologi

Orsaken till vitiligo är inte helt klarlagd. Den mest utbredda hypotesen är autoimmun orsak.

Riskfaktorer

• Annan autoimmun sjukdom.
• Ärftlighet, i cirka 10 % av fallen.

Utlösande faktorer

Utlösande orsak saknas oftast.

Samsjuklighet

Autoimmuna sjukdomar som kan förekomma tillsammans med vitiligo:

• Autoimmun tyreoidit.
• Diabetes mellitus.
• Addisons sjukdom.
• Autoimmun hepatit.
• Psoriasis. 

Utredning

Symtom

Generaliserad vitiligo

• Depigmenterade fläckar, ofta symmetriskt fördelade, väl avgränsade mot huden runtomkring.
• Initialt uppstår enstaka fläckar som med tiden växer, vilket kan leda till mycket utbredda förändringar.
• Ofta lokaliserat runt mun, ögonlock, handryggar, armhålor, armbågar, knän och genitalt.

Segmentell vitiligo

• Depigmenterade fläckar som uppkommer halvsidigt, oftast längs en nervs utbredning.
• Fläckarna kvarstår, men vidare utbredning sker inte.

Anamnes

• Hereditet.
• Debut.
• Förlopp.
• Andra symtom på autoimmuna sjukdomar.
• Läkemedel.
• Påverkan på livskvalitet.
• Tidigare behandlingar och behandlingsresultat.

Status

• Hud – helkroppsundersökning, kontrollera fördelning av fläckar och förekomst av vita hår.

Förekomst av fjällning eller andra epidermala förändringar tyder på annan sjukdom.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt. Överväg provtagning vid misstänkt samsjuklighet.

Differentialdiagnoser

• Pityriasis versicolor.
• Pityriasis alba – lågaktiv variant av atopiskt eksem som ger hypopigmenteringar.
• Halo nevus – hypopigmenterad halo runt nevi, vanligt.
• Piebaldism – pigmentlösa fläckar vid födseln.
• Postinflammatorisk hypopigmentering.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Ge information och råd om egenvård.
• Ge stöd för att hantera psykisk påverkan vid behov då vitiligo kan uppfattas som stigmatiserande, framför allt i ansiktet.

Medicinsk indikation för läkemedelsbehandling saknas och har begränsad effekt, men kan övervägas vid utbredda symtom.

Information och råd

• Informera om att utbredningen först är progressiv men ofta stabiliseras med tiden, spontan remission är ovanligt.
• Ge råd om att använda kläder eller solkräm med skyddsfaktor minst 50 för att förhindra solskador.

Vid kosmetiskt besvärande vitiligo på begränsat område kan patienten eventuellt prova täckande kräm. Patienten kan också minska solexponeringen på omkringliggande hud för att behålla mindre kontrast mot intilliggande pigmenterad hud.

Läkemedelsbehandling

Topikal behandling

Vid vitiligo i ansiktet kan följande provas:

• Takrolimus 0,1 % – 1 x 1 utvärtes i 6 månader och därefter utvärdering.

Behandling via hudmottagning

Vid utebliven effekt av takrolimus eller utbredd sjukdom kan behandling via hudmottagning övervägas. Behandlingseffekten är begränsad, men i vissa fall kan följande erbjudas:

• stark topikal steroidbehandling (långvarig behandling, risk för biverkningar)
• ljusbehandling
• behandling med JAK-hämmare.

Remissrutiner 

Remissindikation hudmottagning

• Oklar diagnos.
• Behandling vid utebliven effekt eller utbredd sjukdom.

Komplikationer

Personer med vitiligo bränner sig lätt vid solexponering. Tillståndet kan upplevas stigmatiserande med påverkad livskvalitet.

Patientinformation

Vitiligo (1177.se)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde hud- och könssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2026-10-16
Giltigt till: 2030-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne