Svampinfektion i hud och naglar
-
ICD-10-SE
B35.2 Dermatofytos på hand
B35.4 Dermatofytos på bålen
B35.1 Nagelsvamp
B35.3 Dermatofytos på fot
B35.6 Dermatofytos på benet
B35.9 Dermatofytos, ospecificerad
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Behandling i de flesta fall
Specialiserad vård
- Oklar bild eller utbredd svampinfektion
Bakgrund
Denna rekommendation behandlar infektioner (tinea) orsakade av dermatofyter i hud och naglar. Dermatofytinfektion i hårbotten och infektion av jästsvampar behandlas i separata rekommendationer.
Definition
Svampinfektioner orsakas huvudsakligen av två svamptyper:
- trådsvampar (dermatofyter, varav de medicinskt viktigaste är trichophyton, micorsporum och epidermophyton)
- jästsvampar (candida, malassezia, cryptococcus och trichosporon).
Epidemiologi
Ringorm är vanligare hos barn och vissa arter är vanliga i kontaktsport. Ljumsksvamp är vanligast hos ungdomar och unga vuxna, särskilt män.
Fotsvamp och nagelsvamp är ovanliga hos barn. Prevalensen ökar med åldern och dessa tillstånd förekommer hos runt 10-15 % av befolkningen.
Etiologi
Dermatofyter förekommer inte i människans normala hudflora, men kan smitta mellan människor (antropofila) och till människa från djur som katt, hund, marsvin och nötkreatur (zoofila). Smitta kan ge upphov till:
- svampinfektion i hårbotten (tinea capitis), inklusive kerion (djupare inflammation i hårbotten)
- ringorm (tinea corporis)
- ljumsksvamp (tinea inguinalis)
- fotsvamp (tinea pedis), interdigital, mockasin eller vesikulär
- nagelsvamp (tinea unguis).
Utredning
Symtom
Svampinfektioner kan ge olika kliniska bilder beroende på lokalisation.
Ringorm
- Hud – rundade eller konfluerande förändringar med rodnad och fjällning i periferin och skarp gräns mot frisk hud, ibland med vesikler eller pustler, central blekhet
- Klåda – sällan
- Lokalisation – oftast på armarna, benen, bålen och i ansiktet
Ljumsksvamp
- Hud – rodnad och fjällande hud i periferin med skarp gräns mot frisk hud, central blekhet
- Klåda – vanligt
- Lokalisation – ofta bilateralt i ljumskarna och en bit ner på låren, mer sällan på skrotum, ofta samtidig fotsvamp
Fotsvamp
- Interdigital – hudmaceration, flagning och sprickbildning, lätt klåda, smärta vid sekundärinfektion av bakterier eller candida
- Mockasin – vitaktig mjölig fjällning, ibland förtjockad hud och sprickbildning
- Vesikulär – inflammation med vesikler
- Lokalisation – vid interdigital oftast mellan dig 4 och 5, vid mockasin på fotsula och fotrand och vid vesikulär främst på fotsula
Nagelsvamp
- Naglar – ofta missfärgade (gula), sköra, förtjockade, ibland deformerade, släpper i distala kanten
- Lokalisation – oftast fotnaglar, men fingernaglar kan smittas, särskilt sekundärt till utbredd svamp på handflator, fötter och fotnaglar
Anamnes
Anamnesfrågor vid hudsvamp:
- exponering via husdjur, kontaktsporter, förskola
- symtom hos familjemedlemmar
- ocklusion, irritation, fukt, värme.
Anamnesfrågor vid nagelsvamp:
- skadad nagel
- psoriasis
- samtidig hudsvamp, särskilt fotsvamp
- hereditet.
Handläggning vid utredning
- Diagnosen hudsvamp kan ofta ställas utifrån klinisk bild och typisk lokalisation.
- Diagnosen nagelsvamp är svår att ställa då klinisk bild liknar många andra tillstånd.
- Komplettera med skrapprov före behandling vid misstänkt nagelsvamp, utbredda förändringar eller oklar bild.
- Be patienten kontakta veterinär vid misstänkt smitta från husdjur.
Laboratorieprover
Ta skrapprov för att påvisa dermatofyter (viktigt att få tillräcklig mängd) med pincett/kyrett från:
- hud – hudskrap från randzonen mot frisk hud
- nagel – nagelskrap långt in under nageln.
Vid pågående svampbehandling, avvakta minst 2 veckor med provtagning (minst 2 månader vid nagellack).
Differentialdiagnoser
- Vid ringorm – nummulärt eksem, atopiskt eksem, psoriasis, pityriasis rosea, granuloma annulare, erytema migrans
- Vid ljumsksvamp – erytrasma, intertriginös candida, psoriasis, seborroiskt eksem, bakteriell sekundärinfektion
- Vid fotsvamp – psoriasis, eksem, atopiska vinterfötter, bakteriell sekundärinfektion, erytrasma, pomfolyx
- Vid nagelsvamp – trauma, psoriasis, nageldystrofi, kronisk paronyki. Växt av jästsvamp eller annan trådsvamp är oftast ett bifynd utan klinisk relevans.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Oftast räcker egenvård och lokalbehandling vid begränsad svampinfektion.
- Verifiera agens och rådgör gärna med specialiserad vård inför peroral behandling, då biverkningar och interaktioner kan vara betydande.
- Överväg kombination med lokal steroid inledningsvis endast vid uttalad klåda.
Egenvårdsråd
Ge råd till patienten om att:
- torka noggrant efter tvätt eller dusch, helst med egen handduk
- undvika åtsittande kläder eller skor
- använda puder vid riklig svettning i ljumskar
- använda badskor i badhus.
Läkemedelsbehandling
Ringorm
- Lokalbehandling räcker ofta, men ibland behövs långvarig behandling och byte av substans.
- Det finns stöd för att lokalbehandling med terbinafin har bättre effekt än imidazolderivat.
- Överväg peroral behandling vid utbredda förändringar.
Ljumsksvamp
- Lokalbehandling (terbinafin, imidazolderivat) räcker ofta.
- Överväg peroral behandling vid terapisvikt eller samtidig fotsvamp.
Fotsvamp
- Lokalbehandling (terbinafin) räcker ofta vid interdigitala besvär och kan provas vid övriga besvär.
- Överväg peroral behandling vid svårare infektion.
Nagelsvamp
Ta ställning till och informera patienten om följande före eventuell behandling:
- tillståndet är ofarligt
- odling behövs inför eventuell behandling
- behandlingsindikation är främst infektion på fingernaglar eller utbredda förändringar
- behandlingen är ineffektiv, särskilt lokalbehandling
- terbinafin rekommenderas peroralt och kräver kontroll av leverprover, biverkningar och interaktioner
- behandlingstiden är lång och recidivrisken stor.
Mykoser, Skånelistan med Bakgrundsmaterial
Remissrutiner
Remissindikation hudmottagning
- Utbredd svampinfektion
Komplikationer
Svampinfektion mellan tårna är en riskfaktor för erysipelas, framför allt hos diabetiker.
Patientinformation
Ringorm och hårbottensvamp, 1177.se
Om innehållet
Publicerat: 2020-12-01
Giltigt till: 2023-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne