Psoriasisartrit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • L40.5 Psoriasis med ledsjukdom (M07.0-M07.3, M09.0)
    M07.2 Spondylit vid psoriasis (L40.5)
    M07.3B Psoriasisartrit i axelled (L40.5)
    M07.3D Psoriasisartrit i handled/hand (L40.5)
    M07.3C Psoriasisartrit i armbågsled (L40.5)
    M07.3F Psoriasisartrit i höftled (L40.5)
    M07.3G Psoriasisartrit i knäled (L40.5)
    M07.3H Psoriasisartrit i fotled/fot (L40.5)
    M07.3X Psoriasisartrit med annan eller ospecificerad lokalisation (L40.5)

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning

Reumatologmottagning

  • Fortsatt utredning, diagnostik och behandling i de flesta fall

Psoriasis klassificeras som en kronisk inflammatorisk systemsjukdom. Denna rekommendation handlar om olika psoriasismanifestationer i rörelseapparaten. Särskild rekommendation finns för hudpsoriasis.

Epidemiologi

  • 2–4 % av Sveriges befolkning har hudpsoriasis.
  • 20–30 % av alla med hudpsoriasis har psoriasisartrit.
  • Psoriasisartrit debuterar vanligen mellan 30–55 års ålder.
  • Fördelningen av psoriasisartrit är lika mellan män och kvinnor.

Etiologi

Immunsystemet spelar en central roll vid systemsjukdomen psoriasis även om orsaken till sjukdomen och dess olika manifestationer i hud och rörelseapparat inte är fullt känd. Genetiska faktorer bidrar.

Samsjuklighet

  • Metabolt syndrom med högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga blodfetter och fetma
  • Hjärt-kärlsjukdom
  • Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Ögoninflammationer som uveit, irit och episklerit
  • Depression

Symtom

Psoriasis debuterar ofta med inflammation i ligament och ledfästen, därefter inflammation i leder och senare även rörelseinskränkning. Sjukdomen går ofta i skov med ett långdraget förlopp.

Ledsymtom

Symtomen kan vara perifera, axiala (rygg) eller kombinerade.

  • Monoartrit, asymmetrisk oligoartrit (2–4 leder) eller symmetrisk polyartrit (> 5 leder)
  • Daktylit – svullnad av helt finger eller hel tå, prediktor för en mer aggressiv sjukdom
  • Spondylartrit – ryggvärk, ofta värre i vila och nattetid, bättre vid aktivitet. Ofta uni- eller sidoväxlande gluteal värk dagtid. Morgonstelhet.
  • Entesit – särskilt muskelfästesinflammation i akillessena eller plantarfascia

Hudsymtom

  • Förekomst – hälften av alla med hudpsoriasis får värk och ledbesvär och hälften av dessa får psoriasisartrit
  • Utseende – ofta fjällande fläckar, klinisk bild varierar 

Nagelsymtom

  • Förekomst – indikation på ökad risk för ledsjukdom, 80 % av alla med psoriasisartrit har nagelförändringar
  • Utseende – nageldystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar

Anamnes

  • Debut, förlopp
  • Utbredning – inklusive värk och svullnad i leder, rygg och senfästen
  • Stelhet – särskilt morgonstelhet i rygg
  • Hudsymtom – efterfråga symtom i hårbotten, bakom öron, genitalt och analt
  • Ärftlighet – psoriasis, andra ledinflammationer
  • Samsjuklighet – särskilt tarm- eller ögonbesvär

Status

  • Allmäntillstånd – längd, vikt, BMI
  • Hjärta, blodtryck
  • Ledstatus – smärta, svullnad, rörelseinskränkning, eventuellt rodnad
  • Hudstatus – hudförändringar där patienten anger symtom
  • Nagelstatus – dystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar (oljefläckar)
  • Lokalstatus – eventuellt rygg, bäcken och senfästen

Handläggning vid utredning

Psoriasisartrit kan misstänkas vid artrit, spondylit eller entesit och samtidig förekomst av psoriasis i hud eller naglar. Hos 15-20 % debuterar dock ledsymtomen före hudsymtomen.

  • Vid misstanke om psoriasisartrit rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård för snar diagnos.
  • Det finns ingen säker samvariation mellan aktivitetsgrad av psoriasisartrit och hudsymtom.
  • Laboratorieprover och bilddiagnostik kan övervägas i differentialdiagnostiskt syfte.

Laboratorieprover

Inflammationsmarkörer är ofta ospecifika men kan spegla grad av inflammation (förhöjt hos cirka 40 %).

Rekommenderade prover är i första hand SR, CRP, blodstatus och anti-CCP. Övriga prover tas utifrån differentialdiagnostiska överväganden.

Diagnoskriterier

Diagnos kan i vissa fall sättas utan samtidig hudpsoriasis med CASPAR diagnoskriterier.

Differentialdiagnoser

  • Reumatoid artrit
  • Artros
  • Pelvospondylit (ankyloserande spondylit)
  • Reaktiv artrit
  • Kristallartrit

Handläggning vid behandling

  • Optimera behandling av hudpsoriasis.
  • Optimera behandling av samsjuklighet, särskilt metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom.
  • Ge symtomatisk läkemedelsbehandling vid värk utan ledsvullnad.
  • Vid förekomst av ledsvullnad, kraftig entesit med svullnad eller misstanke om spondylartrit rekommenderas behandling och teamrehabilitering inom specialiserad vård.

Multidisciplinär handläggning kan behövas, särskilt vid samsjuklighet.

Levnadsvanor

Bedöm patientens behov av och erbjud stöd för:

  • rökstopp
  • fysisk aktivitet
  • riskbruk av alkohol.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel att överväga:

  • vid lindrig ledsjukdom – COX-hämmare
  • isolerad artrit, tenosynovit, entesit – lokal steroidinjektion
  • smärtlindring vid behov – paracetamol, undvik opioider.

Psoriasis, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissindikation reumatologmottagning

  • Misstanke om psoriasisartrit  

Remissinnehåll

  • Symtom, anamnes och status
  • Hereditet för reumatisk sjukdom
  • Aktuella läkemedel
  • Relevanta laboratorieprover
  • Röntgensvar i de fall undersökning är utförd

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd om Psoriasisartrit, Socialstyrelsen

Psoriasisartrit kan leda till smärta, leddestruktion, nedsatt ledfunktion och inverkan på livskvalitet och arbetsförmåga.

Psoriasis arthritis mutilans (PAM) är ett ovanligt men allvarligt tillstånd med nedbrytning av benvävnad och ledstrukturer i småleder i fingrar och tår.

Psoriasis, 1177.se

Psoriasis och psoriasisartrit, Läkemedelsverket

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit, artros och osteoporos, Socialstyrelsen (pdf)

Publicerat: 2021-03-16
Giltigt till: 2024-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.