Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling i de flesta fall

Hudmottagning

• Oklar diagnos, svåra symtom eller ibland vid terapisvikt

Bakgrund

Epidemiologi

• Loppor kan komma in i hem via hund och katt eller fås vid kontakt med fåglar.
• Huvudlöss är vanligt förekommande, främst hos barn.
• Flatlöss förekommer sporadiskt.
• Vägglus (skinnbagge) förekommer framför allt genom överföring från resa med övernattning i ett rum som är drabbat av vägglöss.
• Klädlöss är ovanligt i Sverige.

Etiologi

Många olika löss, loppor och kvalster kan ge bett. Det går inte att säga vilket djur som har bitit om inte djuret hittas, vilket sällan sker utom vid löss.

Loppor

• Lopparter som har människa som värddjur förekommer i princip inte i Sverige längre, men var tidigare en viktig vektor för pest och tyfus.
• Loppor kommer in i hem via hund och katt eller efter kontakt med fåglar och andra värddjur.
• Endast vissa personer får utslag av loppbett.

Huvudlöss

• Huvudlöss lever i hårbotten och suger blod för sin överlevnad.
• Huvudlöss sprids via direktkontakt, ibland som utbrott bland barn på förskola och skola.
• Klådan kommer ofta efter en till flera veckor efter bett.

Flatlöss

• Flatlöss lever i kroppsbehåringen, nära huden och suger blod för sin överlevnad.
• Flatlöss sprids som regel genom sexuell kontakt.
• Tiden från smitta till symtom är ungefär en månad.
• Flatlöss sprider inte någon infektionssjukdom.

Vägglöss

• Vägglöss gömmer sig ofta nära sängen och kommer fram när det är lugnt på natten för att suga blod från en sovande människa.
• Oftast införs lössen via resebagage.
• Vägglöss tål långvarig svält.
• Vägglöss sprider inte någon infektionssjukdom.

Klädlöss

• Klädlöss lever i kläder som tvättas sällan och hos personer med eftersatt hygien.
• Tidigare var klädlöss en vektor för fläcktyfus.

Samsjuklighet

Överväg annan sexuellt överförbar sjukdom vid fynd av flatlöss.

Utredning

Symtom

• Symtom kan saknas.
• Loppbett – kliande, röda, urtikariella, upphöjda utslag, ofta med ett minimalt sår centralt. Utslagen sitter ofta på rad och kan komma och gå under några veckor.
• Huvudlöss – klåda, ibland eksemliknande förändringar och sår på grund av kliande. Ofta finns klådan på huvud och nacke.
• Flatlöss – intensiv klåda i behårade områden med tjockare hårstrån (genitalt, i armhålor, skägg, ögonbryn och ögonfransar). Ofta kraftigare klåda nattetid.
• Vägglöss – kliande, rodnande, urtikariella och ibland bullösa utslag. Sitter ofta grupperade eller på rad.

Anamnes

• Symtom hos andra i nära omgivningen.
• Resor.
• Husdjur.

Handläggning vid utredning

• Oftast är den kliniska bilden typisk.
• För säker diagnos krävs fynd av aktuell insekt, vilket kan vara svårt.
• För huvudlöss rekommenderas att använda luskam för fynd av gnetter eller levande löss.
• Vid misstanke om eller fynd av vägglöss bör patienten kontakta företag som utför skadedjursbekämpning.
• Biopsi kan övervägas vid oklara, långdragna eller återkommande besvär.

Differentialdiagnoser

Möjliga differentialdiagnoser är till exempel:

• andra typer av bett
• urtikaria.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling av bettsymtom

• Symtomatisk behandling med grupp II-III-steroid.
• Vid mycket klåda kan antihistamin provas.

Behandling av loppor

• Ingen specifik behandling av loppbett krävs. Utslagen kan komma och gå under några veckor men försvinner sedan spontant.
• Lopporna kan inte ha människor som värddjur. Behandla husdjur som har loppor.
• Beakta arbetsmiljörisk, till exempel vid arbete med fåglar eller andra djur.

Behandling av huvudlöss

Ge följande råd:

• Det första steget vid misstanke om löss är att noggrant finkamma håret med luskam.
• Om levande löss hittas ska man i första hand behandla håret med en medicinteknisk produkt som innehåller dimetikon.
• När behandlingen är avslutad enligt förpackningens bruksanvisning bör behandlingsresultatet följas upp med finkamning med luskam.
• Två behandlingsomgångar med dimetikon med en veckas mellanrum rekommenderas, eftersom äggen kan vara mindre känsliga och det finns risk för återsmitta.
• Behandlingsuppföljning med luskamning rekommenderas minst två gånger per vecka under de första två veckorna efter avslutad behandling. Denna uppföljning omfattar den drabbade och närmaste omgivningen.
• Informera skola eller förskola för att förhindra spridning.

Behandling av flatlöss

Informera om att:

• tvätta sängkläder och kläder i 60 grader
• även behandla partner
• behandla med receptfri kutan emulsion bensylbensoat/disulfiram under 48 timmar
• bensylbensoat/disulfiram inte ska användas nära ögonen
• rengöra mekaniskt och smörja med vaselin två gånger per dag vid ögonfransinfestation.

Behandling av vägglöss

• Informera om att sanering krävs, noggrann städning räcker inte.
• Be patienten kontakta företag som utför skadedjursbekämpning.

Infestationer – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation hudmottagning

• Oklar diagnos, svåra symtom eller ibland vid terapisvikt

Patientinformation

• Loppbett (1177.se)
• Huvudlöss (1177.se)
• Flatlöss (1177.se)

Relaterad information

• Fågelloppor hos fjäderfä (sva.se)
• Löss (vardhandboken.se)
• Behandling vid angrepp av huvudlöss – behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)

Referenser

• Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde hud- och könssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2024-04-03
Giltigt till: 2027-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne