Trikuspidalisinsufficiens

AKO Skåne-riktlinje för primärvården (I38-P Hjärtklaffel).

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient
  • Lindrig trikuspidalisinsufficiens behöver inte följas

Kardiologmottagning

  • Måttlig och uttalad trikuspidalisinsufficiens

Allmänt

  • Primär trikuspidalisinsufficiens är ovanligt
  • Sekundär trikuspidalisinsufficiens är vanligare
  • Små läckage är normalt och ses även ofta hos helt friska individer

Orsaker till primär trikuspidalisinsufficiens

  • Bakteriell endokardit (främst vid intravenöst narkotikamissbruk)
  • Carcinoid
  • Bindvävssjukdom – Marfan, RA, SLE
  • Latrogen/mekanisk påverkan – Trauma, pacemakerelektrod, biopsi, strålning
  • Ebsteins anomali, kongenitalt (icke-Ebstein)

Orsaker till sekundär trikuspidalisinsufficiens

  • Högerkammardilatation – Sekundärt till vänsterkammardysfunktion och pulmonell hypertension
  • Förmaksseptumdefekt – Ovanligt

Symtom

  • Pulserande halsvener, ödem och cyanos

Status

  • Hjärta – Svagt systoliskt blåsljud
  • Buk – Förstorad lever vid uttalad insufficiens

Bilddiagnostik

  • Ekokardiografi – Högerkammardilatation? Lindrig/måttlig/uttalad insufficiens?

Allmänt

  • Sekundär trikuspidalisinsifficiens går ofta i regress efter behandling av hjärtsvikt
  • Lindrig insufficiens kräver som regel ingen uppföljning

Kontroller hos kardiolog

  • Asymtomatisk måttlig insufficiens kontrolleras efter individuell bedömning

Uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm, Södra sjukvårdsregionen (pdf)

Publicerat: 2018-06-18
Giltigt till: 2020-12-31
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter