Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning av patient

Kardiologmottagning

• Kompletterande utredning, uppföljning och behandling av mitralisstenos

Bakgrund

Definition

Mitralisstenos innebär förtjockade och ofta förkalkade klaffsegel, vilket ger förträngning och försämrat blodflöde från vänster förmak till vänster kammare. Vänster förmak blir ofta kraftigt dilaterat med ökat tryck i det lilla kretsloppet som följd.

Etiologi

De vanligaste orsakerna är

• degenerativa förändringar
• reumatisk feber.

Exempel på ovanliga orsaker är

• kongenital stenos
• komplikation till sjukdom – SLE, reumatoid artrit, förmakstumör (myxom), amyloidos
• komplikation till strålning
• degenererad biologisk klaffprotes.

Utredning

Symtom

• Många patienter har inga symtom trots relativt tät mitralisstenos.
• Debutsymtom är ofta trötthet, andnöd och bensvullnad vid ansträngning på grund av hjärtsvikt.
• Ibland förekommer hjärtklappning orsakat av förmaksflimmer.

Anamnes

• Etablerad hjärt-kärlsjukdom
• Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
• Reumatisk febersjukdom eller tidigare blåsljud
• Graviditet (mitralisstenos kan ge allvarliga symtom)
• Aktuella läkemedel

Status

Statusfynd är främst relaterade till förekomst av hjärtsvikt.

• Allmäntillstånd – benödem, dyspné, ortopné, cyanos, viktuppgång.
• Hjärta – accentuerad första ton, diastolisk extraton (opening snap) och svårfångat lågfrekvent diastoliskt blåsljud över I4 vänster (hörs ofta bäst i vänster sidoläge).
• Lungor – rassel.
• Buk – leverförstoring, ascites.
• Hud – mitralisrosor med ökad kärlteckning och rödcyanotisk färg på kinderna.
• EKG – P-mitrale (breddökad P-våg), högerställd el-axel, ofta förmaksflimmer.

Handläggning vid utredning

Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ultraljud av hjärtat.

Vid kontroll av patient med känd mitralisstenos bör särskilt nya symtom eller tecken på försämring av hjärtsvikt eller förmaksflimmer uppmärksammas.

Laboratorieprover

Vid utredning rekommenderas kontroll av blodvärde, CRP, elektrolyter och njurfunktion.

• Hb, CRP, kalium och kreatinin (eGFR)

Undersökningar

Ultraljud av hjärtat ger information om

• diagnos
• grad av stenos (lindrig, måttlig eller uttalad) och hjärtsvikt
• bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, skador på klaffapparaten
• förekomst av komplikationer eller annan hjärtsjukdom.

Differentialdiagnoser

Endokardit bör övervägas vid symtom på högersidig hjärtsvikt eller nytillkommet blåsljud hos patient med låggradig feber eller pågående intravenöst missbruk.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Ungefär en tredjedel av patienterna har en relativt snabb progress.
• Informera patienten om att kontakta vården vid nya eller ökade symtom som kan bero på försämring.
• Takyarytmi (vanligen förmaksflimmer) leder ofta till påtaglig försämring och bör behandlas.
• Kirurgi kan i vissa fall vara nödvändigt för att förhindra permanent hjärtpåverkan.

Läkemedelsbehandling

• Läkemedelsbehandling kan bli aktuellt vid förmaksflimmer eller hjärtsvikt.
• Viss försiktighet rekommenderas vid läkemedel som ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ARB).

Efter klaffoperation

• Patienter med mekanisk klaff sätts på livslång behandling med warfarin.
• Tillfällig endokarditprofylax kan i enstaka fall vara aktuellt hos klaffopererade patienter.

Kirurgisk behandling

Kirurgi bör genomföras innan irreversibla förändringar i lungkretsloppet hinner utvecklas. De behandlingar som används är

• perkutan ballongvidgning av mitralis (PMC)
• öppen klaffkirurgi med vidgning eller reparation av mitralis alternativt mitralisklaffprotes (biologisk eller mekanisk).

Remissrutiner 

Remissindikation

• Nyupptäckt mitralisstenos
• Känd mitralisstenos med nytillkomna symtom eller förmaksflimmer

Komplikationer 

• Hjärtsvikt
• Förmaksflimmer
• Tromboembolism
• Ruptur av bronkialven (kan ge hemoptys)
• Endokardit

Klinisk uppföljning

Klinisk kontroll och vid behov ultraljud av hjärta rekommenderas 1–2 gånger/år eller utifrån individuell bedömning inom specialiserad vård.

Patientinformation

Hjärtklaffsjukdomar, 1177.se

Relaterad information

Uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm, Södra sjukvårdsregionen (pdf)

Om innehållet

Publicerat: 2021-06-10
Giltigt till: 2024-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne