Endokardit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • I339 Akut och subakut endokardit, ospecificerad
    I330 Akut och subakut infektiös endokardit
    I389 Endokardit (inflammation i hjärtklaff), ospecificerad klaff

  • Primär bedömning av patient som söker i primärvården
  • Primär bedömning av patient som söker i specialiserad vård
  • Utredning och behandling vid misstänkt endokardit
  • Antibiotikaprofylax till riskpatient inför särskild undersökning

Endokardit innebär en infektion orsakad av mikroorganism i endokardiet, på hjärtklaff (nativ eller protes), pacemaker eller implanterbar defibrillator (ICD). Icke-bakteriell endokardit är sällsynt.

Incidensen av endokardit i Sverige är cirka 5–7 fall per 100 000 invånare. Medianåldern vid insjuknande är drygt 65 år.

Endokardit kan ha ett akut eller subakut förlopp, främst utifrån bakomliggande agens. Vanligast är stafylokocker (ofta akut) och alfahemolytiska streptokocker (ofta subakut).

Icke-bakteriell endokardit kan ses vid exempelvis malignitet, reumatisk feber, SLE eller koagulationsrubbning.

  • Klaffprotes
  • Kongenitala och förvärvade klaffel
  • Tidigare endokardit
  • Pacemaker eller ICD
  • Pågående intravenöst missbruk
  • Allmänpåverkan
  • Akut påkommen och hög feber
  • Ofta långdragen och måttlig feber
  • Trötthet
  • Värk i bröstkorg, leder eller muskler
  • Ibland viktnedgång

Endokardit kan orsaka septisk embolisering, infektiös spridning i kroppen och immunologiska reaktioner. Det kan i sin tur ge:

  • hjärtsymtom – vid hjärtinfarkt, aortarotabscess, hjärtsvikt
  • neurologiska symtom – vid stroke, septiskt aneurysm i hjärna
  • luftvägssymtom – vid lunginfarkt, hjärtsvikt
  • njurpåverkan – vid immunologisk glomerulonefrit, septisk njurinfarkt
  • hudutslag – vid hudembolier, immunologiska reaktioner.
  • Riskfaktorer
  • Tandläkarbesök eller annat ingrepp nyligen
  • Allmäntillstånd – feber, dyspné
  • Mun och svalg
  • Hjärta – nytillkommet blåsljud
  • Lungor – biljud
  • Hud – särskilt sår eller småblödningar på händer eller fötter
  • Överväg EKG

Endokardit kan ha en varierande symtombild och vara en svår diagnos att ställa. Misstanke bör väckas vid feber eller frossa och:

  • nytillkommet blåsljud
  • samtidig klaffprotes, pacemaker, ICD eller medfött hjärtfel
  • tidigare endokardit
  • intravenöst missbruk
  • nyligen genomfört tandläkarbesök hos patient med klaffsjukdom
  • nyligen stroke av oklar genes eller samtidig generaliserad inflammation
  • hudförändringar på händer eller fötter.

Klinisk bild som talar för sepsis bör handläggas akut enligt separat rekommendation. Misstänkt endokardit bör bedömas akut inom specialiserad vård.

Överväg CRP och temp.

Akut endokardit behandlas inom specialiserad vård.

Förebyggande tandvård och ett gott tandstatus är den viktigaste åtgärden. Antibiotikaprofylax är sällan indicerat inför tandingrepp, nyttan är omdiskuterad.

I vissa utvalda fall kan antibiotikaprofylax övervägas vid klaffprotes eller tidigare endokardit inför invasiva ingrepp som:

  • tandextraktion
  • tandstensskrapning
  • dentoalveolär tandkirurgi.

Antibiotika ges då peroralt 60 minuter före ingreppet med:

  • amoxicillin 2 g till vuxna, 50 mg/kg till barn
  • vid pc-allergi klindamycin 600 mg till vuxna, 20 mg/kg till barn.
  • Misstänkt endokardit

Antibiotikaprofylax för att förebygga endokardit i samband med odontologiska ingrepp, Läkemedelsverket (pdf) (pdf)

Publicerat: 2021-06-21
Giltigt till: 2024-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne