Aortainsufficiens

AKO Skåne-riktlinje för primärvården (I38-P Aortaklaffel).

Covid-19 orsakar förändringar av AKO Skåne-riktlinjen

Följande förändringar gäller tills vidare.

Aortainsufficiens

Remiss till bild- och funktionsundersökning

  • Överväg om indikation verkligen föreligger.
  • Ange på remissen om misstanke om covid-19 föreligger eller provsvar om det finns.
  • Vid akut undersökning, ring först.

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient
  • Kliniska kontroller vid okomplicerad lindrig aortainsufficiens

Kardiologmottagning

  • Måttlig/svår aortainsufficiens
  • Lindrig aortainsufficiens tillsammans med annan klaffsjukdom/dilaterad aorta ascendens

Epidemiologi

  • Aortainsufficiens (AI) utgör cirka 10 % av alla medfödda klaffel
  • En betydande aortainsufficiens kan existera många år utan symtom på grund av kompensation (främst vänsterkammardilatation)
  • Även utan symtom finns viss risk för plötslig död (< 0,2 %/år) och nedsatt vänsterkammarfunktion (< 1,3 %/år)
  • Uttalad aortainsufficiens med symtom har dålig prognos, medelöverlevnad från debut av hjärtsviktssymtom (NYHA III-IV) är 2 år
  • Ofta associerad med aneurysm av aortarot och/eller aorta ascendens

Orsaker

  • Endokardit
  • Reumatisk sjukdom – Bechterews, Reiters syndrom
  • Kongenital/familjär – Marfans syndrom, bicuspida klaffar
  • Degenerativ – 75 % av förkalkade stenotiska klaffar har insufficiens, ofta lindrig
  • Traumatisk – Iatrogen, efter exempelvis koranarangiografi, valvutomi, ablation
  • Försämring av klaffprotes (främst biologiska)
  • Sekundärt till dilatation av aorta ascendens/aortarot

Riskfaktorer

  • Bikuspid aortaklaff
  • Aortarotsdilatation
  • Marfans syndrom
  • Klaffskleros
  • Genomgången endokardit

Symtom

  • Oftast inga
  • Ansträngningsdyspné/ortopné
  • Yrsel
  • Bröstobehag som vid hjärtsvikt/angina

Anamnes

  • Tidigare hjärtsjukdom? Symtom från bröstet?
  • Andra sjukdomar? Aortadilatation/aneurysm?

Status

  • Hjärta – Diastoliskt högfrekvent, duschande blåsljud (hörs bäst i sittande, lätt framåtlutad)? Iktus (bred, hävande)?
  • Blodtryck – Kraftig pulsvåg och lågt diastoliskt blodtryck?
  • EKG – Normalt? Vänsterkammarbelastning/-hypertrofi?

Bilddiagnostik

  • Ekokardiografi
  • Arbetsprov – Kan övervägas vid symtom och för bedömning av funktionsnivå
  • Koronarangiografi – Görs inför eventuell klaffkirurgi (via kardiolog)

Läkemedel vid uttalad aortainsufficiens

  • ACE-hämmare/ARB – Kan användas hos asymtomatisk patient vid hypertoni, annars ej
  • Betablockerare – Kan användas med försiktighet (ger relativ förlängning av diastolefas och därmed ökad insufficiensgrad), bör undvikas vid uttalad insufficiens

Remissindikation kardiologmottagning

  • Måttlig/uttalad aortainsufficiens (oavsett symtom)
  • Aortainsufficiens med vidgad aortarot/aorta ascendens (> 50 mm)
  • Bicuspida klaffar
  • Tidigare endokardit
  • Tecken till hjärtsvikt

Kontroller i primärvården

  • Nya symtom – Informera patienten om att kontakta vården vid nya symtom som kan bero på försämring av klaffel
  • Lindrig aortainsufficiens – Klinisk kontroll årligen och ekokardiografi vartannat år

Kontroller hos kardiolog

  • Måttlig/uttalad aortainsufficiens – Klinisk kontroll efter individuell bedömning, oftast 1-2 gånger/år, oftast med ekokardiografi
  • Patienter med aortarotdilatation följs oftast årligen med ekokardiografi eller CT-thorax

Uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm, Södra sjukvårdsregionen (pdf)

Publicerat: 2018-06-19
Giltigt till: 2020-12-31
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter