Aortainsufficiens

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och utredning av patient
  • Kliniska kontroller vid okomplicerad lindrig aortainsufficiens
  • Måttlig till svår aortainsufficiens
  • Lindrig aortainsufficiens tillsammans med annan klaffsjukdom eller dilaterad aorta ascendens

Aortainsufficiens innebär ett läckage i aortaklaffen och är ibland associerad med aneurysm av aortarot eller aorta ascendens.

Aortainsufficiens utgör cirka 10 % av alla medfödda klaffel.

  • Degenerativa förändringar – vanligt hos äldre, ofta i kombination med aortastenos
  • Bikuspid klaff – vanlig orsak hos yngre med ökad risk för aortavidgning
  • Endokardit
  • Försämrad funktion i klaffprotes – främst biologisk
  • Sekundärt till reumatisk feber
  • Sekundärt till aortavidning – bindvävssjukdom (Marfans syndrom), reumatisk sjukdom (särskilt axial spondylartrit)
  • Endokardit – vanligast
  • Aortadissektion
  • Trauma
  • Många patienter är asymtomatiska länge, även vid uttalad insufficiens.
  • Debutsymtom är ofta andfåddhet, bröstsmärta, hjärtklappning, pulserande halsvener och yrsel.
  • Vid akut insufficiens kan symtom på kardiogen chock utvecklas.
  • Riskfaktorer för eller etablerad hjärt-kärlsjukdom
  • Reumatisk sjukdom eller tidigare blåsljud
  • Ärftlighet
  • Aktuella läkemedel
  • Allmäntillstånd – benödem, dyspné, cyanos, viktuppgång
  • Hjärta – tidigdiastoliskt, högfrekvent, duschande blåsljud som hörs bäst över I2 höger, med patienten lätt framåtlutad efter maximal utandning, palpabel bred och hävande iktus
  • Lungor
  • Blodtryck – kraftig pulsvåg och lågt diastoliskt blodtryck
  • EKG – ofta normalt, ibland vänsterkammarhypertrofi eller ST-sänkningar
  • Misstänkt akut aortainsufficiens bör bedömas akut inom specialiserad vård.
  • Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ultraljud av hjärtat.
  • Vid kontroll av patient med känd aortainsufficiens bör särskilt nya symtom eller tecken på försämring av hjärtsvikt eller förmaksflimmer uppmärksammas.
  • Arbetsprov kan övervägas hos asymtomatisk patient för att demaskera eventuella symtom.

Vid utredning rekommenderas kontroll av blodvärde, CRP, elektrolyter, njurfunktion och hjärtsvikt.

  • Hb, CRP, kalium, kreatinin (eGFR), NT-proBNP

Ultraljud av hjärtat ger information om:

  • diagnos
  • grad av insufficiens (lindrig, måttlig eller uttalad)
  • bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, klaffskador
  • förekomst av komplikationer eller annan hjärtsjukdom. 

Endokardit bör övervägas vid symtom på högersidig hjärtsvikt eller nytillkommet blåsljud hos patient med låggradig feber eller pågående intravenöst missbruk.

  • Informera patienten om att kontakta vården vid nya eller ökade symtom som kan bero på försämring.
  • Kirurgi kan i vissa fall vara nödvändigt för att förhindra permanent hjärtpåverkan.
  • Läkemedelsbehandling kan bli aktuellt vid utveckling av hjärtsvikt.
  • Betablockerare kan förvärra en aortainsufficiens och bör användas med försiktighet vid uttalad sådan.
  • Patienter med mekanisk klaff sätts på livslång behandling med warfarin.
  • Tillfällig endokarditprofylax kan i enstaka fall vara aktuellt hos klaffopererade patienter.

Klaffkirurgi bör genomföras innan irreversibel försämring av vänsterkammarfunktionen hinner utvecklas.

  • Måttlig eller uttalad aortainsufficiens oavsett symtom
  • Aortainsufficiens med vidgad aortarot eller aorta ascendens (> 50 mm)
  • Aortainsufficiens med tidigare endokardit
  • Bicuspida klaffar

Uttalad aortainsufficiens med symtom har dålig prognos. Exempel på komplikationer är:

  • hjärtsvikt
  • endokardit.

Lindrig asymtomatisk aortainsufficiens kan följas i primärvården utifrån individens behov med:

  • klinisk kontroll inklusive NT-proBNP
  • ultraljud av hjärta med cirka 3 års mellanrum.

Vid symtom eller försämring rekommenderas fortsatta kontroller inom specialiserad vård.

Hjärtklaffsjukdomar, 1177 Vårdguiden

Uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendens aneurysm, Södra sjukvårdsregionen (pdf)

Publicerat: 2021-06-10
Giltigt till: 2024-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne