Akut kranskärlssjukdom

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • I21.0 Akut transmural framväggsinfarkt
    I21.3 Akut transmural hjärtinfarkt med ospecificerad lokalisation
    I21.4 Akut subendokardiell infarkt
    I21.1 Akut transmural diafragmal infarkt
    I20.0 Instabil angina pectoris
    I21.2 Akut transmural hjärtinfarkt med andra lokalisationer
    I21.9 Akut hjärtinfarkt, ospecificerad
    Z03.4 Observation för misstänkt hjärtinfarkt som uteslutits och avskrivits

Primärvård

  • Primär bedömning av akut kranskärlssjukdom
  • Uppföljning av stabil patient

Specialiserad vård

  • Akutmottagning, hjärtintensivavdelning (HIA) – misstänkt akut kranskärlssjukdom
  • Kardiologmottagning – utredning och behandling med initial uppföljning

Denna rekommendation gäller handläggning av misstänkt akut kranskärlssjukdom. För handläggning av kronisk kranskärlssjukdom hänvisas till separat rekommendation.

Definition

Akut kranskärlssjukdom (AKS)

  • Instabil angina pectoris
  • Icke ST-höjningsinfarkt (NSTEMI)
  • Akut ST-höjningsinfarkt (STEMI)

Riskfaktorer

Viktiga riskfaktorer är:

  • hög ålder, manligt kön
  • hereditet
  • rökning, fysisk inaktivitet
  • hypertoni
  • diabetes
  • fetma
  • lipidrubbning
  • njursvikt
  • annan hjärt-kärlsjukdom.

Även socioekonomiska faktorer, psykisk ohälsa och andra somatiska sjukdomar bör beaktas.

Utlösande faktorer

  • Fysisk ansträngning
  • Kyla eller blåst
  • Stor måltid
  • Emotionell stress

Symtom

Akut hjärtinfarkt

Symtom som kan förekomma vid akut hjärtinfarkt är:

  • ihållande central bröstsmärta, obehag eller tryck i bröstet mer än 5–10 minuter med smärtutstrålning till nacke, käke, skuldra eller arm
  • allmänsymtom med illamående, yrsel, kallsvett, rädsla eller ångest
  • andnöd eller hjärtarytmi.

Andra symtom som kan förekomma är:

  • smärta i rygg eller buk
  • sjukdomskänsla
  • svimning eller svimningskänsla.

Vid diabetes eller högre ålder kan symtomen vara mer diffusa med stark trötthet och mindre eller ingen bröstsmärta.

Instabil angina pectoris

Typisk angina pectoris anses föreligga om följande tre kriterier är uppfyllda:

  • tryckande obehag centralt i bröstet eller i nacke, käke, skuldra eller arm
  • symtom som utlöses av fysisk ansträngning
  • symtom som förbättras av vila eller nitroglycerin inom 5 minuter.

Symtom kan även utgöras av ansträngningsutlöst andnöd. Atypisk angina anses föreligga vid 2 av ovanstående kriterier och icke-anginös smärta anses föreligga vid 0–1 av kriterierna.

Instabil angina pectoris föreligger vid:

  • nydebuterad (sedan 4–5 veckor) typisk angina pectoris
  • angina pectoris som uppkommer inom 4–5 veckor efter en hjärtinfarkt eller revaskularisering
  • tidigare stabil angina pectoris med ökad frekvens, intensitet eller duration av symtom, försämrad effekt av nitroglycerin eller symtom i vila.

Anamnes

  • Smärtdebut, duration
  • Utlösande faktorer
  • Känd angina pectoris eller tidigare hjärtinfarkt
  • Magsår eller annan blödning nyligen
  • Andra sjukdomar – särskilt nyligen behandlat lungödem, hjärtarytmi, hjärtstopp
  • Riskfaktorer
  • Aktuella läkemedel

Status

  • Allmäntillstånd – inklusive smärtbedömning (VAS-skala)
  • Hjärta – frekvens, blåsljud, rytm
  • Lungor – andningsfrekvens, biljud, saturation
  • Blodtryck
  • Bukpalpation
  • Thoraxpalpation
  • 12-avlednings-EKG

EKG fynd

EKG-fynd som, tillsammans med symtom, kan tala för akut kranskärlssjukdom:

  • kvinnor – ST-höjning i V2–V3 ≥ 1,5 mm utan samtidig VKH eller LBBB
  • män – ST-höjning i V2–V3 ≥ 2 mm (≥ 2,5 mm om < 40 år) utan samtidig VKH eller LBBB
  • ST-höjning ≥ 1 mm i minst 2 angränsande avledningar utom V2–V3
  • ST-sänkningar
  • nytillkommen T-vågsnegativitet
  • nytillkommen Q-våg i 2 angränsande avledningar
  • nytillkommet vänstergrenblock.

(VKH = vänsterkammarhypertrofi, LBBB = vänstergrenblock)

Handläggning vid utredning

Symtom i kombination med EKG-fynd stärker misstanken om akut kranskärlssjukdom.

Vid misstänkt akut kranskärlssjukdom rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Akutbehandling ges i väntan på transport.

Vid tidigare stabil angina pectoris med lätt ökade symtom rekommenderas kontakt med specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

  • Aortastenos, kardiomyopati, hjärtsvikt, perikardit eller myokardit
  • Aortadissektion
  • Lungemboli, pleurit, spontanpneumothorax
  • Thorakal eller cervikal rhizopati
  • Gastroesofageal reflux (GERD)
  • Stress, ångest
  • Sekundär hjärtpåverkan vid exempelvis tyreotoxikos, anemi

Handläggning vid behandling

Vid misstänkt akut kranskärlssjukdom:

  • med pågående symtom – larma ambulans och ange symtom och orsak till transport
  • utan pågående symtom – beställ akuttransport
  • kontakta HIA-/kardiologjour för beslut om lämplig destination och eventuell behandling.

Akutbehandling

Följ vitalparametrar som andningsfrekvens, saturation, puls och blodtryck. Koppla vid behov defibrillator för övervakning.

  • Vid andnöd – lägg patienten i hjärtläge med höjt ryggstöd och stöd under knäna.
  • Vid hypotoni eller chock – höj fotändan och överväg vätska intravenöst.
  • Vid hypoxi – överväg syrgas.

Läkemedelsbehandling

Nitroglycerin

Ge 1–2 doser nitroglycerin under tungan vid bröstsmärta.

  • Sublingualspray Glytrin eller Nitrolingual (0,4 mg/dos) – 1-2 puffar under tungan, upprepa var 5:e minut vid behov
  • Kontraindikation – systoliskt blodtryck < 100 mmHg, intag av potenshöjande läkemedel inom 2–3 dygn

Acetylsalicylsyra (ASA)

Ge ASA som engångsdos, även vid pågående ASA eller antikoagulantia.

  • Tablett Magnecyl Brus 500 mg – 1 tablett
  • Kontraindikation – ASA-överkänslighet, aktivt magsår, sista trimestern vid graviditet

Morfin

Gör en smärtskattning (VAS-skala) och ge morfin intravenöst vid smärta.

  • Injektion Morfin (10 mg/ml, späd 1 ml med 9 ml NaCl) – 1–5 ml spädd lösning långsamt intravenöst, upprepa vid behov
  • Försiktighet vid hypotoni

Diuretika

Överväg furosemid vid tecken på akut hjärtsvikt.

  • Injektion furosemid (10 mg/ml) – 4 ml intravenöst (högre dos vid njursvikt)

Antiemetika

Överväg antiemetika vid illamående.

  • Injektion ondansetron (2 mg/ml) – 2–4 ml intravenöst

Betablockerare

Överväg betablockerare intravenöst vid hypertoni, takykardi eller svåra smärtor, gärna i samråd med specialiserad vård.

  • Ge injektion metoprolol (1 mg/ml), 2,5 ml långsamt intravenöst (1 mg/minut)
  • Upprepa efter 2 minuter vid behov (maximalt 15 mg)
  • Kontraindikationer är systoliskt blodtryck < 120 mmHg, puls < 70/minut, vissa hjärt- och lungsjukdomar

Remissindikation

  • Misstänkt akut kranskärlssjukdom – akutmottagning, hjärtintensivavdelning (HIA) eller PCI-enhet

Remissinnehåll

  • Anamnes och status
  • Given behandling
  • Läkemedelslista

Akut hjärtinfarkt, 1177

Kärlkramp, 1177

Vårdprogram för kronisk hjärtsvikt i Södra sjukvårdsregionen

Publicerat: 2021-06-03
Giltigt till: 2024-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.