Gynekomasti

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning
  • Utredning och eventuell behandling i vissa fall

Gynekomasti definieras som ökad bröstkörtelvävnad hos män eller pojkar som ger en förstoring av ett eller två bröst. Pseudogynekomasti (eller lipomasti) är en bröstförstoring orsakad av ökad mängd fett hos män eller pojkar.

  • Fysiologisk – vanligast, ofta övergående (inom 1 månad) hos nyfödda och (inom 2 år) hos pojkar i puberteten och kan även ses hos vuxna män
  • Läkemedel – exempelvis spironolakton, neuroleptika, antiretrovirala och antiandrogena läkemedel (ofta reversibelt efter avslutad behandling)
  • Kosttillskott – kan i vissa fall innehålla ämnen som kan påverka
  • Missbruk – alkohol, anabola steroider, marijuana, amfetamin, heroin (kan ge bestående gynekomasti)
  • Primär hypogonadism – till exempel Klinefelters syndrom
  • Cancer – testikel, binjure, bröst
  • Andra sjukdomar – endokrina, njursvikt, leversvikt, hjärtsvikt
  • Debut och duration av bröstförstoring
  • Andra symtom – från bröst (sekretion från bröstvårta) eller andra organ
  • Genomgång av potentiella orsaker
  • Eventuell påverkan på livskvalitet 
  • Bröstinspektion – uni- eller bilateral förstoring, mer kvinnlig form på bröst, hängbröst
  • Bröstpalpation – palpabel körtelplatta under areola
  • Överväg bukstatus och undersökning av yttre genitalia (testikelstorlek)
  • Överväg ytterligare status utifrån symtom och anamnes
  • Prepubertal gynekomasti bör utredas.
  • Pubertetsgynekomasti som kvarstår i mer än två år eller efter 17-års ålder bör utredas.
  • Ensidig gynekomasti och misstanke om malign orsak bör handläggas som misstänkt bröstcancer.
  • Nytillkommen bröstkörtelförstoring utan annan uppenbar förklaring bör handläggas som misstänkt testikelcancer.
  • Vid andra misstänkta bakomliggande orsaker bör riktad utredning göras.

Behandling görs utifrån bakomliggande orsak.

Kirurgisk behandling kan övervägas vid:

  • påtaglig bestående pubertetsgynekomasti – kvarstående med palpabel körtelplatta
  • medfödd gynekomasti – kvarstående med palpabel körtelplatta.

Kirurgisk behandling är sällan indicerat vid:

  • läkemedelsinducerad gynekomasti som kvarstår efter utsättning – utom vid uttalad palpabel körtelplatta
  • övrig gynekomasti, ofta ”kvinnlig” form – vid undantag gäller BMI < 25
  • bröstptos – utom efter stor viktnedgång, då gäller samma kriterier som hos kvinnor.
  • Misstanke om cancer – remiss enligt standardiserade vårdförlopp (SVF)
  • Prepubertal gynekomasti – remiss till barnmedicin (< 18 år)
  • Nyföddhets- eller pubertetsgynekomasti som kvarstår – remiss till barnmedicin (< 18 år) eller endokrinmottagning (från 18 år) för utredning
  • Påtaglig bestående pubertetsgynekomasti – remiss till sektion för plastikkirurgi, SUS Malmö, för bedömning
  • Uttalad bröstptos efter signifikant viktnedgång – remiss till sektion plastikkirurgi, SUS Malmö, för bedömning
  • Mindre uttalad gynekomasti – bedöms som kosmetisk korrigering och utförs inte inom ramen för offentlig finansiering

Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk behandling vid gynekomasti, Region Skåne

Plastikkirurgi efter viktnedgång – vårdprogram, Region Skåne

Publicerat: 2020-11-02
Giltigt till: 2023-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne