Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Vid behov erbjuda patient och närstående stöd vid misstänkt cancer
• Vid behov erbjuda basal rehabilitering och behandling av vissa följdtillstånd
• Identifiera sena komplikationer och följdsjukdomar efter cancerbehandling

Specialiserad vård

• Ansvara för rehabilitering under pågående behandling
• Ansvara för eventuell fortsatt specialiserad rehabilitering
• Utreda och behandla vissa följdsjukdomar och senkomplikationer

Bakgrund

Denna riktlinje avser rehabiliteringsbehov och insatser i samband med cancer eller cancerbehandling.

Definition

Cancerrehabilitering

Definition enligt nationellt vårdprogram Cancerrehabilitering:

Cancerrehabilitering definieras som insatser, utifrån en persons behov och förutsättningar, som syftar till att förebygga funktionsnedsättningar samt till att personen ska bibehålla eller återfå bästa möjliga funktionsförmåga, aktivitetsförmåga och livskvalitet samt ett aktivt deltagande i samhällslivet trots konsekvenser av cancer och cancerbehandling.

Prehabilitering

Prehabilitering innebär en bedömning av patientens behov av insatser inför en cancerbehandling. Eventuella insatser avser fysisk aktivitet, nutrition, psykisk hälsa samt tobak- och alkoholbruk.

Utredning

Symptom

Exempel på följdtillstånd av sjukdom eller behandling

• nedsatt känsel, neuropati
• smärta, värk
• nedsatt kondition och muskelstyrka
• ledstelhet, svullna händer
• lymfödem
• kognitiv påverkan, behandlingsrelaterad hjärntrötthet
• fatigue
• rädsla för återfall eller progress
• sömnstörning
• nedstämdhet, ångest
• hjärt- eller lungfunktionspåverkan
• förändrad mag-tarmfunktion
• förändrad vikt eller kroppsuppfattning
• sexuella besvär
• symtom relaterade till bäckencancer, exempelvis inkontinens eller smärta (av mikrofrakturer i bäckenskelett efter strålning).

Anamnes

• Aktuell cancersjukdom, utredning och behandling
• Aktuella symtom
• Andra sjukdomar och behandlingar
• Sorgereaktion, depression, ångest
• Nutrition och levnadsvanor
• Familjesituation, nätverk
• Arbetssituation

Status

Undersök utifrån symtom och anamnes.

Handläggning vid utredning

Redan vid misstanke om cancer kan en patient eller närstående behöva rehabiliterande insatser. Uppmärksamma eventuellt behov och erbjud patient och närstående psykologiskt och socialt stöd.

Basal rehabilitering kan starta och fortgå före, under och efter cancerbehandling och alltså löpa parallellt med utredning och behandling inom specialiserad vård.

Fysisk aktivitet samt adekvat energi- och näringsintag är viktigt för att både bibehålla muskel- och kroppsfunktioner och för att förebygga risken för biverkningar och sena effekter av behandling. Det är också viktigt att minska stillasittande.

Eventuella rehabiliteringsbehov bör identifieras återkommande utifrån patientens behov.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Patient som remitterats till primärvård kallas för att genomföra upprättad rehabiliteringsplan.
• Råd, stöd och andra åtgärder ges utifrån behov.
• Uppföljning och eventuella intyg bör ombesörjas.

Ohälsosamma levnadsvanor och andra sjukdomar bör utredas och behandlas sedvanligt.

Rehabilitering

Sjukvården ansvarar för vissa insatser. Andra insatser behöver patienten ta eget ansvar för. En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig rehabilitering.

Rehabiliteringsplanen ska tydliggöra vad som är patientens respektive vårdens ansvar samt innehålla kontaktuppgifter till kontaktperson.

Insatserna kan utföras inom kommun, primärvård, specialiserad vård eller genom samarbete mellan dessa. Vid insatser från kommun och region kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av personen själv eller av någon av de övriga aktörerna med samtycke från personen det gäller.

Basal rehabilitering i primärvården utförs normalt på vårdcentralen.

Fysioterapi

Utifrån individuella behov planeras träningsmoment i grupp eller enskilt, med egenträning efter genomgång. Exempel på fysioterapeutiska åtgärder i primärvård:

• rörlighet och stretching (särskilt vid strålskador)
• balans/koordination
• styrka
• kondition
• råd kring fysisk aktivitet och träning
• smärtlindrande behandling
• basal kroppskännedom, medicinsk yoga.

Planering av åtgärder och utfärdande av träningsprogram kan underlätta.

Arbetsterapi

Exempel på åtgärder via arbetsterapeut i primärvården:

• hjälp med följdtillstånd av behandling som nedsatt känsel, svullna händer, smärta
• behovsbedömning och utprovning av eventuella hjälpmedel (ortos, elrullstol)
• balans mellan aktivitet och vila (särskilt vid fatigue och hjärntrötthet).

Nutrition

Nutritionsproblem kan förekomma tidigt i behandlingen. Vid nutritionsproblem bör därför behov av nutritionsbehandling övervägas tidigt.

• Kostrådgivning rekommenderas utifrån behov.
• Enteral nutrition hanteras i vissa fall inom primärvården enligt separat riktlinje.

Psykologisk och psykosocial behandling

Stödjande samtalsbehandling eller psykoterapi kan erbjudas utifrån individuella behov, exempelvis:

• krisbearbetning
• hjälp med sorgearbete
• behandling av depression eller ångest
• stöd till individen kring familj, nätverk och arbetssituation
• hjälp att hantera oro i relation till cancersjukdom.

Läkemedelsbehandling

Eventuell depression, ångest, sömnstörning eller benignt smärttillstånd bör behandlas sedvanligt.

Remissrutiner 

Remiss till primärvård

• Kontaktsjuksköterska (eller motsvarande) och patient (och närstående) utvärderar patientens rehabilitering och bedömer eventuellt fortsatt rehabiliteringsbehov.
• Då fortsatt rehabiliteringsbehov föreligger ansvarar kontaktsjuksköterska för att identifierade rehabiliteringsbehov omhändertas av primärvård, genom aktiv överlämning.

Remissinnehåll

Rehabiliteringsplan tydligt formulerad för primärvård och patient:

• Identifierade rehabiliteringsbehov och tidigare överenskommelser om vad som är sjukvårdens respektive patientens ansvar för detta
• Sammanfattning av patientens vård och eventuella fortsatta andra vårdbehov
• Information om huruvida patienten ska ha fortsatt kontakt också med rehabiliteringspersonal i specialiserad vård
• Diagnosspecifikt kunskapsstöd till rehabiliteringspersonal i primärvården vid behov, särskilt då rehabiliteringen sker parallellt med behandling i specialiserad vård

Sjukskrivning

Den vårdenhet som har vårdansvar ansvarar för eventuell sjukskrivning.

Komplikationer

Komplikationer och följdsjukdomar

Vid avslutad cancerbehandling bör patienten få information om diagnos, behandling och förväntade biverkningar, gärna i en behandlingssammanfattning. Sammanfattningen bör innehålla information om vart patienten kan vända sig om problem uppstår.

Sena komplikationer och/eller följdsjukdomar efter cancerbehandling bör uppmärksammas och identifieras. Vid behov bör patienten bedömas inom specialiserad vård. Funktionella besvär vid cancer i bäckenet handläggs enligt specifikt vårdprogram.

Patientinformation

Vad är cancerrehabilitering? (1177.se)

Referenser

• Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering (kunskapsbanken.cancercentrum.se)
• Funktionsbesvär efter cancer i bäckenet (cancercentrum.se)
• Nationella vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer (cancercentrum.se)

Om innehållet

Publicerat: 2025-03-28
Giltigt till: 2029-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne