Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Informera om och vid behov erbjuda patient och närstående psykologiskt och socialt stöd vid misstänkt cancer
• Vid behov erbjuda basal rehabilitering och behandling vissa följdtillstånd
• Identifiera sena komplikationer och följdsjukdomar efter cancerbehandling

Specialiserad vård

• Ansvara för rehabilitering under den akuta behandlingsfasen
• Ansvara för eventuell fortsatt specialiserad rehabilitering
• Utreda och behandla vissa följdsjukdomar och senkomplikationer

Bakgrund

Denna riktlinje avser rehabiliteringsbehov och -insatser i samband med cancer eller cancerbehandling.

Utredning

Symptom

Exempel på följdtillstånd av sjukdom eller behandling

• nedsatt känsel, neuropati
• smärta, värk
• ledstelhet, svullna händer
• lymfödem
• kognitiv påverkan, behandlingsrelaterad hjärntrötthet, fatigue
• rädsla för återfall eller progress
• sömnstörning
• nedstämdhet
• hjärt- eller lungfunktionspåverkan
• förändrad mag-tarmfunktion
• förändrad kroppsuppfattning
• sexuella besvär
• symtom relaterade till bäckencancer, exempelvis inkontinens eller smärta (av mikrofrakturer i bäckenskelett efter strålning).

Anamnes

• Aktuell cancersjukdom, utredning och behandling
• Aktuella symtom
• Andra sjukdomar och behandlingar
• Sorgereaktion, depression, ångest
• Familjesituation, nätverk
• Arbetssituation

Status

Undersök utifrån symtom och anamnes.

Handläggning vid utredning

Redan vid misstanke om cancer kan en patient eller närstående behöva rehabiliterande insatser. Uppmärksamma eventuellt behov och erbjud patient och närstående psykologiskt och socialt stöd.

Basal rehabilitering kan starta och fortgå före, under och efter cancerbehandling och alltså löpa parallellt med vårdförloppet inom specialiserad vård.

Eventuella rehabiliteringsbehov bör identifieras återkommande.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Patient som remitterats till primärvård kallas för att genomföra upprättad rehabiliteringsplan.
• Rehabiliteringsplanen ska tydliggöra vad som är patientens respektive vårdens ansvar samt innehålla kontaktuppgifter till kontaktperson.
• Andra sjukdomar bör utredas och behandlas sedvanligt.
• Råd, stöd och andra åtgärder ges utifrån behov.
• Uppföljning och eventuella intyg bör ombesörjas.

En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig rehabilitering.

Insatserna kan utföras inom kommun, primärvård, specialiserad vård eller genom samarbete mellan dessa. Vid insatser från kommun och region kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av personen själv eller av någon av de övriga aktörerna med samtycke från personen det gäller.

Basal rehabilitering i primärvården utförs normalt på vårdcentralen.

Fysioterapi

Utifrån individuella behov planeras träningsmoment i grupp eller enskilt, med egenträning efter genomgång. Exempel på fysioterapeutiska åtgärder i primärvård:

• rörlighet
• balans/koordination
• styrka
• kondition, till viss del
• utfärdande av träningsprogram
• råd kring fysisk aktivitet och träning
• smärtlindrande behandling
• basal kroppskännedom, medicinsk yoga

Arbetsterapi

Exempel på åtgärder via arbetsterapeut i primärvården:

• hjälp med följdtillstånd av behandling som nedsatt känsel, svullna händer, smärta
• behovsbedömning och utprovning av eventuella hjälpmedel (ortos, elrullstol)
• balans mellan aktivitet och vila (särskilt vid fatigue och hjärntrötthet).

Nutrition

Nutritionsproblem kan förekomma tidigt i behandlingen. Vid nutritionsproblem bör därför behov av nutritionsbehandling övervägas tidigt.

• Kostrådgivning rekommenderas vid risk för undernäring.
• Enteral nutrition hanteras i vissa fall inom primärvården enligt specifik rekommendation.

Psykologisk och psykosocial behandling

Stödjande samtalsbehandling eller psykoterapi kan erbjudas utifrån individuella behov, exempelvis:

• krisbearbetning
• hjälp med sorgearbete
• behandling av depression eller ångest
• stöd till individen kring familj, nätverk och arbetssituation
• hjälp att hantera oro i relation till cancersjukdom.

Läkemedelsbehandling

Eventuell depression, ångest, sömnstörning eller benignt smärttillstånd bör behandlas sedvanligt.

Remissrutiner 

Remiss till primärvård

• Kontaktsjuksköterska och patient (och närstående) utvärderar patientens rehabilitering och bedömer eventuellt fortsatt rehabiliteringsbehov.
• Då fortsatt rehabiliteringsbehov föreligger ansvarar kontaktsjuksköterska för att identifierade rehabiliteringsbehov omhändertas av primärvård, genom aktiv överlämning.

Remissinnehåll

• Rehabiliteringsplan tydligt formulerad för primärvård och patient
• Identifierade rehabiliteringsbehov och tidigare överenskommelser om vad som är sjukvårdens respektive patientens ansvar för detta
• Sammanfattning av patientens vård och eventuella fortsatta andra vårdbehov
• Information om huruvida patienten ska ha fortsatt kontakt också med rehabiliteringspersonal i specialiserad vård
• Vid behov få diagnosspecifikt kunskapsstöd till rehabiliteringspersonal i primärvården, särskilt då rehabiliteringen sker parallellt med behandling i specialiserad vård

Sjukskrivning

Den vårdenhet som har vårdansvar ansvarar för eventuell sjukskrivning.

Komplikationer

Komplikationer och följdsjukdomar

Sena komplikationer och/eller följdsjukdomar efter cancerbehandling bör uppmärksammas och identifieras. Vid behov bör patienten bedömas inom specialiserad vård. Funktionella besvär vid cancer i bäckenet handläggs enligt specifikt vårdprogram.

Patientinformation

• Patientinformation om standardiserade vårdförlopp (SVF) (cancercentrum.se)
• Att få vård enligt ett vårdförlopp (1177.se)
• Vad är cancerrehabilitering? (1177.se)

Relaterad information

• Funktionsbesvär efter cancer i bäckenet (cancercentrum.se)
• Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering (cancercentrum.se)
• Nationella vårdprogram som rör barn (cancercentrum.se)

Om innehållet

Publicerat: 2021-10-11
Giltigt till: 2024-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne