Hudmelanom

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt vårdprogram och standardiserat vårdförlopp (C43- Malignt melanom, D09P Malignt melanom in situ, Lentigo maligna).

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård 

Hudmottagning

  • Vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp
  • Bedömning av patient med många kliniskt atypiska nevi
  • Bedömning och utredning vid behov enligt ordinarie rutiner 

Standardiserat vårdförlopp

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Detta vårdförlopp innefattar malignt melanom i huden (invasiva, in situ och lentigo maligna) men inte melanom i öga, slemhinna eller genitalia.

Epidemiologi

  • Hudmelanom är ovanligt bland barn och yngre vuxna, förekomsten ökar med stigande ålder.
  • Medianåldern vid diagnos är 63 år hos kvinnor och 68 år hos män.
  • Incidensen är nästan dubbelt så hög i södra och västra Sverige jämfört med norra Sverige.
  • De flesta upptäcks av patient eller närstående.
  • 30 % påträffas på en annan del av huden än den lokal/lesion patienten söker för.
  • Tidig diagnos är viktigt för prognosen.

Etiologi

Cirka 30 % av hudmelanomen utvecklas i ett nevus, men risken att ett enskilt nevus utvecklas till melanom är mycket liten.

Riskfaktorer

Ökad risk för hudmelanom föreligger vid:

  • hereditet för malignt melanom
  • många pigmentnevi eller kliniskt atypiska nevi
  • hög UV-exponering i anamnesen
  • ljusa hudtyper (solkänslig, ljus/röd hårfärg)
  • hudlesion som förändrats i storlek, färg, form eller som blivit upphöjd
  • hudlesion med sår, krusta, inflammation eller som ger klåda/irritation
  • hudlesion > 5 mm, asymmetrisk i form och/eller har flera färger (kaotisk)
  • hudlesion som skiljer sig i utseende från patientens övriga pigmentlesioner.

Symtom som ger misstanke

  • Patienten söker för en hudförändring som kan vara hudmelanom
  • Anamnestisk information om förändring eller symtom från lesion
  • Klinisk misstanke om hudmelanom vid undersökning av patienten

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Hereditet och andra riskfaktorer 

Status

  • Hud – hudtyp, multipla nevi (undersök hela hudkostymen)
  • Aktuell lesion – lokalisation, storlek (mm), utseende (yta, kant, färger, ulceration), avvikelse från övriga pigmentförändringar
  • Dermatoskopi – kan underlätta att ställa rätt diagnos, används vid tillgänglighet och erfarenhet
  • Lymfkörtlar – palpation 

Klinisk bild vid hudmelanom

  • Superficiellt spridande – vanligast, starkast relaterad till sol och många nevi
  • Nodulära – snabbväxande, upphöjda, fasta, symmetriska, kan vara homogena i färg, ofta hypo-/amelanotiska (minnesregel EFG – elevated, firm, growing)
  • Lentigo maligna – stora, oskarpt avgränsade, oregelbundet pigmenterade fläckar, misstolkas ofta som lentigo solaris
  • Distala – på handflata/fotsula, under nagel, kan vara hypo-/amelanotiska, hyperkeratotiska, kan misstolkas som inväxt nagel, vårta, clavus, fotsår, ta biopsi frikostigt (akrala lentiginösa) 

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke ska följande utföras:

  • anamnes och status
  • dermatoskopi eller teledermatoskopi om det är möjligt. 

Innan misstanken avskrivs ska patienten erbjudas en fullständig hudundersökning för att inte melanom på andra hudområden än det patienten söker för ska missas. 

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • klinisk undersökning och/eller anamnes inger ökad/stärkt misstanke om hudmelanom
  • dermatoskopisk eller teledermatoskopisk undersökning som stärker misstanke om hudmelanom
  • histopatologiskt fynd av primärt malignt melanom, in situ-melanom eller lentigo maligna
  • undersökningsfynd talande för melanommetastas.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss. 

Fortsatt handläggning

  • Vid svag misstanke om hudmelanom vid anamnes och/eller klinisk undersökning, remittera till hudläkare (ej inom SVF) eller excidera lesionen och skicka på PAD.
  • Excidera lesionen i sin helhet med 2-4 mm marginal, vinkelrätt snitt genom hela huden, snittföring i extremitets längsriktning.
  • Vid många kliniskt atypiska nevi rekommenderas remiss till hudläkare (ej inom SVF). 

Handläggning vid PAD-svar

  • Malignt melanom – ansvarig läkare informerar patienten snarast vid ett återbesök, remitterar enligt SVF och anmäler till kvalitetsregistret INCA melanom (blankett skickas ut automatiskt från RCC)
  • Malignt melanom in situ, lentigo maligna – ansvarig läkare anmäler till cancerregistret, inte till kvalitetsregistret, i övrigt som ovan
  • Grav dysplasi – om < än 5 mm excisionsmarginal föreligger bör ansvarig läkare informera patienten och utföra utvidgad excision till 5 mm marginal eller skicka remiss till hudläkare (vid kirurgisk svårighet)
  • Lätt-måttlig dysplasi – ska vara radikalt exciderad (om radikalitet, behövs ingen ytterligare åtgärd). 

Differentialdiagnoser

  • Pigmentnevus – vanligen enfärgad, platt/upphöjd pigmentlesion
  • Kliniskt atypiskt nevus – större, ofta suddigt, fläckigt och med två färger, vanligaste differentialdiagnosen till tidigt melanom
  • Pyogent granulom – lättblödande nodulär välavgränsad opigmenterad förändring med kort duration, ofta på händer, vanligare hos barn och gravida
  • Lentigo solaris – enfärgad permanent slät pigmentfläck, ofta i ansikte, på handryggar och axlar, vanligaste differentialdiagnosen till lentigo maligna
  • Tunn seborrhoisk keratos
  • Pigmenterad aktinisk keratos – kan likna lentigo maligna

Rutin vid SVF-remiss

  • Kontakta omgående koordinatorn per telefon så att patienten får med sig tid och plats för besök hos hudläkare
  • Märk remissen "SVF hudmelanom"
  • Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
  • Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom, fynd (foto) och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet
  • Hereditet för hudmelanom eller annat melanom i familjen
  • Tidigare sjukdomar (särskilt hudcancer) och behandlingar
  • Om excisionsbiopsi gjorts – datum för den och PAD-svar samt hur patienten fått PAD-svar
  • Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om:

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Kontakt vid SVF

  • Skånes sjukhus nordost: 044-309 16 53
  • Skånes sjukhus nordväst: Helsingborg 042-406 28 57
  • Skånes universitetssjukvård: 046-17 69 67, Landskrona 042-406 28 57, Trelleborg 046-17 69 67 

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan

Egenkontroller och solråd

För att tidigt upptäcka ny primär och spridd sjukdom behövs patientens egen observans i kombination med lättillgänglig sjukvård vid misstänkta symtom.

Det är särskilt viktigt att utbilda patienten i vikten av egenkontroller för att diagnostisera eventuella nya primära melanom, särskilt hos riskindivid. Ge även solråd. I övrigt se nationellt vårdprogram.

Solråd

  • Anpassa tid i solljus efter hudtyp (olika hud tål olika mycket UV-strålning)
  • Undvik att bli röd (bränd)
  • Solen är oftast starkast mellan klockan 11 och 15, högt UV-index innebär stark sol
  • Skyddande kläder, hatt med brätte och solglasögon är bästa skydden
  • Solskyddskräm med hög solskyddsfaktor (UVA och UVB) ska ses som komplement
  • Barn under ett år ska inte vistas i solen
  • Även i skugga finns hälften av solens UV-strålning
  • Solsken nära ekvatorn, på hög höjd, i vatten (släpper igenom UV-strålning), i snö (reflekterar 80 % av UV-strålning) och på sandstrand (25 % av strålningen reflekteras) kan lättare ge solbrännskador – anpassa tiden i solen därefter

Rehabilitering vid cancer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer

Patientinformation SVF, Regionala cancercentrum i samverkan
Standardiserade vårdförlopp, 1177 Vårdguiden
Malignt melanom – hudcancer, 1177 Vårdguiden

Standardiserat vårdförlopp malignt melanom, Regionala cancercentrum i samverkan 
Nationellt vårdprogram malignt melanom, Regionala cancercentrum i samverkan
Solråd, Strålsäkerhetsmyndigheten - (ansvar för UV-prevention i Sverige)

Publicerat: 2019-02-28
Giltigt till:  2022-02-28
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter