Hudmelanom

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård
  • Vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp (SVF)
  • Bedömning av patient med många kliniskt avvikande eller många stora nevi
  • Bedömning och utredning vid behov enligt ordinarie rutiner

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Detta vårdförlopp gäller vuxna och innefattar primärt invasivt melanom och melanom med okänd primärumör, men inte melanom in situ, lentigo maligna, eller melanom i öga, slemhinna eller genitalia.

Melanom är den sjätte vanligast förekommande cancersjukdomen för män och den femte vanligaste för kvinnor. Incidensen är nästan dubbelt så hög i södra Sverige jämfört med norra.

Melanom är mycket ovanligt i barnaåren och i puberteten, men ökar därefter med stigande ålder. Medianåldern för diagnos är 63,5 år hos kvinnor och 68 år hos män.

Majoriteten uppmärksammas av patienten själv eller en anhörig.

Melanom i huden utvecklas genom malign omvandling av melanocyter i överhudens basala cellager. Benigna melanocytära nevi är markörer för melanomrisk, men är mycket sällan förstadier som utvecklas till hudmelanom.

Melanomen klassificeras som:

  • superficiellt spridande melanom (SSM) – vanligast, starkast relaterad till sol och många nevi
  • nodulära melanom (NM) – uppstår oftast från frisk hud, ofta hos äldre män
  • lentigo maligna melanom (LMM) – vanligare hos äldre, ofta i solskadad hud
  • akrala lentiginösa melanom (ALM) – minst vanliga.

Dessutom finns spitzoida melanom, nevoida melanom, desmoplastiska melanom och andra ovanliga melanomtyper.

Melanom – kliniska fall med dermatoskopi (bilaga), Regionala cancercentrum i samverkan

  • Tidigare melanom
  • Hereditet
  • Många melanocytära nevi (> 50–100 stycken)
  • Stora melanocytära nevi (≥ 3 nevi som är > 5 mm stora)
  • Annan tidigare hudcancer
  • Ljust hår och hudfärg, ljus pigmenteringstyp och fräknar
  • Hög solexponering
  • Patienten söker för en hudförändring som kan vara hudmelanom
  • Anamnestisk information om förändring eller symtom från lesion
  • Klinisk misstanke om hudmelanom vid undersökning av patienten
  • Aktuella symtom
  • Hereditet och andra riskfaktorer
  • Allmäntillstånd
  • Hudstatus – andra hudförändringar
  • Aktuell hudförändring – lokalisation, storlek (mm), utseende (yta, kant, färg, ulceration), avvikelse från övriga nevi
  • Lymfkörtelpalpation
  • Dermatoskopi eller teledermatoskopi – vid tillgänglighet och erfarenhet

Förändring i en lesion (oftast pigmenterad):

  • nytillkommen eller ökad storlek
  • färg eller form
  • klåda, irritationskänsla eller annan förnimmelse, bestående eller återkommande
  • krusta, fjällning, rodnad, sårbildning, blödning.
  • Superficiellt spridande melanom – oftast oregelbunden med flera färger, avviker från patientens andra nevi
  • Nodulärt melanom – snabbväxande, upphöjd, fast, symmetrisk, ofta hypo-amelanotisk
  • Lentigo maligna melanom – stor, oskarpt avgränsad och oregelbundet pigmenterad fläck, ofta i ansikte eller på hals, men även bål och extremiteter
  • Akrala lentiginösa melanom – ofta hypo-amelanotisk, hyperkeratotisk, på fotsula, handflata eller under nagel (misstolkas lätt som inväxt nagel, vårta, clavus eller fotsår)

Vid misstanke ska:

  • fullständig anamnes tas
  • hudförändringen undersökas, med dermatoskopi eller teledermatoskopi om det är möjligt.

Om misstanken kan avskrivas ska patienten:

  • erbjudas undersökning av hela hudkostymen för att inte missa melanom på annat hudområde
  • uppmanas att söka vård igenom om en förändring fortsätter att ge symtom eller förändras (tidigt melanom kan vara svårdiagnosticerat).

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • klinisk undersökning och/eller anamnes inger stark misstanke om hudmelanom*
  • dermatoskopisk eller teledermatoskopisk undersökning som stärker misstanke om hudmelanom
  • histopatologiskt fynd av primärt invasivt malignt melanom eller melanommetastas
  • undersökningsfynd talande för melanommetastas.

* Stark misstanke innebär att syftet med utredningen är att ”bekräfta melanom”. Bedömningen grundas på läkarens kliniska erfarenhet. Se nationella vårdprogrammet för vägledning.

Vid välgrundad misstanke – skicka omgående SVF-remiss.

Om misstanke kvarstår men inte bedöms som stark är syftet är att ”utesluta melanom”. Förändringen bör då undersökas vidare, men utanför SVF.

I första hand rekommenderas bedömning av hudläkare. I de fall excision är aktuellt, se rekommendation Melanocytärt nevus.

  • Melanocytärt nevus – vanligen enfärgad, platt eller upphöjd
  • Kliniskt avvikande nevus – större, ofta suddigt, fläckigt och med två färger
  • Pyogent granulom – snabbt uppkommen lättblödande nodulär förändring, som är välavgränsad och opigmenterad
  • Tunn seborroisk keratos
  • Lentigo solaris – enfärgad, ofta på solutsatta områden
  • Pigmenterad aktinisk keratos – kan likna lentigo maligna
  • Basaliom
  • Skivepitelcancer
  • Keratoakantom
  • Blått nevus, Spitz nevus
  • Hemangiom

Informera patienten om att:

  • följa individuellt anpassade solskyddsråd baserade på Strålsäkerhetsmyndighetens råd
  • avstå från att sola solarium i kosmetiskt syfte, särskilt för personer under 18 år
  • vara uppmärksam på och låta undersöka hudförändringar som ändras. Tidig upptäckt är viktigt för prognosen.
  • Kontakta omgående koordinatorn per telefon så att patienten får med sig tid och plats för besök hos hudläkare 
  • Märk remissen "SVF hudmelanom"
  • Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
  • Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)
  • Symtom, statusfynd (eventuellt foto) och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet
  • Hereditet för hudmelanom eller melanom i familjen
  • Tidigare sjukdomar (särskilt hudcancer) och behandlingar
  • Om excisionsbiopsi gjorts – datum, PAD-svar samt hur patienten fått PAD-svar
  • Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Den som remitterar ska informera patienten om:

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

  • Skånes sjukhus nordost – Kristianstad 044-309 16 53
  • Skånes sjukhus nordväst – Helsingborg 042-406 28 57
  • Skånes universitetssjukvård – Lund 046-17 69 67, Landskrona 046-17 69 67, Trelleborg 046-17 69 67

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer, AKO Skåne

Patientinformation SVF, Regionala cancercentrum i samverkan

Standardiserade vårdförlopp, 1177 Vårdguiden

Malignt melanom – hudcancer, 1177 Vårdguiden

Så skyddar du dig mot solen, 1177 Vårdguiden

Standardiserat vårdförlopp malignt melanom, Regionala cancercentrum i samverkan

Nationellt vårdprogram malignt melanom, Regionala cancercentrum i samverkan

Solråd, Strålsäkerhetsmyndigheten

Publicerat: 2021-03-17
Giltigt till: 2024-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne