Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård.

Akutmottagning eller neurokirurgjour

• Akutmottagning vid allmänpåverkan eller misstanke om annan akut diagnos (som CVI/TIA, intrakraniell infektion).
• Neurokirurgjour – vid misstänkt begynnande inklämning med/utan medvetandepåverkan.

Neurologmottagning

• Vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp.
• Bedömning och utredning vid behov enligt ordinarie rutiner.

Bakgrund

Standardiserat vårdförlopp

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Det standardiserade vårdförloppet gäller för primär malign hjärntumör hos patienter ≥ 18 år.

Epidemiologi

Varje år diagnostiseras ungefär 1 500 personer i Sverige med en primär tumör i hjärna eller ryggmärg. Dessa tumörer utgör drygt 2 % av alla cancerdiagnoser. Den vanligaste är gliom (cirka 40 %), medan ungefär en tredjedel utgörs av meningeom. De allra flesta fall av gliom är sporadiska.

Riskfaktorer

• Joniserande strålning ger ökad risk för gliom.
• I ca 5 % av alla gliomfall har fler än en person i familjen haft gliom eller annan hjärntumör, oftast utan känd orsak.
• Vissa ovanliga och ärftliga syndrom ökar risken för gliom, exempelvis neurofibromatos typ I och II, tuberös skleros, Turcots syndrom och Li-Fraumenis syndrom.

Utredning

Akuta symtom

Symtom på inklämning:

• tilltagande huvudvärk, desorientering, illamående, kräkningar (främst på morgonen), synpåverkan med obskurationer (sekundkorta attacker med dimsyn) eller dubbelseende
• i senare skede medvetandepåverkan, oregelbundet andningsmönster, ensidigt vidgad ljusstel pupill.

Symtom som ger välgrundad misstanke

Epileptiskt anfall

Förstagångs epileptiskt anfall, fokalt eller generaliserat.

Fokalt bortfallsymtom

Debut av fokalt neurologiskt bortfallssymtom (exempelvis halvsidig förlamning, koordinations-/balanssvårigheter, känselnedsättning, synfältsbortfall eller dysfasi/talpåverkan) progredierande över dagar eller veckor utan andra sannolika förklaringar (exempelvis känd multipel skleros eller känd metastaserad cancersjukdom).

Personlighet eller kognition

Nytillkommen personlighetsförändring eller kognitiv nedsättning, progredierande över veckor eller ett fåtal månader.

Huvudvärk

Nytillkommen huvudvärk eller markant förändring i tidigare huvudvärksmönster (särskilt vid förekomst av illamående, kräkningar, staspapill eller andra symtom/fynd talande för ökat intrakraniellt tryck) som progredierar över veckor och där grundlig sjukhistoria och klinisk neurologisk undersökning inte har påvisat andra sannolika förklaringar.

Anamnes

• Aktuella symtom.
• Tidigare eller aktuell tumörsjukdom.
• Andra allvarliga sjukdomar.
• Kontraindikation mot MR eller DT med kontrast.

Status

• Allmäntillstånd.
• Längd, vikt.
• Hjärta, blodtryck.
• Neurologstatus.

Laboratorieprover

• Överväg kreatinin (inför DT).

Akut handläggning

Handlägg patienten akut vid:

• symtom på inklämning
• allmänpåverkan
• misstanke om annan akut diagnos (som CVI, TIA, intrakraniell infektion).

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande fynd:

• minst ett symtom som ger välgrundad misstanke
• DT- eller MR-undersökning (utförd på andra indikationer) som föranleder misstanke om primär malign hjärntumör (ej meningiom, hypofysadenom eller schwannom).

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Fortsatt handläggning

Vid remissvar på DT-hjärna

Misstanke om primär malign hjärntumör:

• neurologen övertar ansvaret
• patienten kallas till MR och läkarbesök (för svar på både DT och MR).

Ingen misstanke om primär malign hjärntumör:

• primärvården informerar patienten om svaret och tar ställning till eventuell fortsatt utredning
• vid meningeom, hypofysadenom eller schwannom ska primärvården informera patienten och remittera till specialiserad vård för vidare utredning (men inte inom SVF).

Även accidentellt upptäckta, icke symtomgivande meningeom, ska bedömas och följas via specialiserad vård.

Remissrutiner 

Akutremiss

• Vid symtom på inklämning, ta akut kontakt med neurokirurgen i Lund.
• Vid allmänpåverkan eller misstanke om annan akut diagnos, skicka patienten till akutmottagning.

Rutin vid SVF-remiss

• Skicka omgående SVF-remiss till röntgen för DT-hjärna.
• Märk remissen "SVF hjärntumör" i kommentarsfältet.
• Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter).
• Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation).
• OBS – Primärvården ansvarar för remissvar.

Remissinnehåll vid SVF

• Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen.
• Allmäntillstånd och samsjuklighet.
• Tidigare sjukdomar och behandlingar.
• Neurologstatus.
• Kreatininvärde, längd och vikt samt eventuell kontraindikation mot DT/MR.
• Läkemedel (särskilt trombocythämmare, antikoagulantia, steroider) och överkänslighet.
• Social situation, inklusive rökning, språkhinder, funktionsnedsättningar.
• Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer.
• Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om:

• att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
• vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
• att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
• att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Kontakt vid SVF

• Helsingborg 042-406 24 66
• Kristianstad 044-309 28 14
• Lund 046-17 10 46, Landskrona 046-17 10 46, Trelleborg 0410-556 22, Ystad 0411-99 54 58 

Komplikationer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi (cancercentrum.se)

Klinisk uppföljning

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer

Patientinformation

• Patientinformation om standardiserade vårdförlopp (cancercentrum.se)
• Standardiserade vårdförlopp (1177.se)
• Hjärntumör (1177.se)

Relaterad information

• Standardiserat vårdförlopp maligna hjärntumörer (cancercentrum.se)
• Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg (cancercentrum.se)

Om innehållet

Publicerat: 2023-10-26
Giltigt till: 2026-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne