Bukspottkörtelcancer

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård
  • Akutmottagning – klinisk gulsot
  • Kirurgmottagning – vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp eller ordinarie rutiner

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Cirka 1 500 personer per år får i Sverige cancer i bukspottsproducerande exokrina pankreas eller periampullärt. Pankreascancer utgör > 80 % av dessa tumörer.

Diagnosen ställs ofta sent och 75 % har en obotbar sjukdom vid diagnos. Pankreas och periampullär cancer har en dålig prognos. Vid kurativt syftande behandling är 5 års-överlevnaden 25 % för pankreascancer och 45 % för gruppen med periampullär cancer.

IPMN (intraductal papillary mucinous neoplasm) är en form av pankreascysta och betraktas som en premalign förändring.

Tidig debut verkar öka risken för ärftlig pankreascancer. Familjer där det i samma släktgren finns två individer med pankreascancer kan erbjudas remiss till en onkogenetisk mottagning.

  • Hög ålder
  • Rökning, snusning
  • Fetma
  • Typ 2 diabetes
  • Alkoholmissbruk
  • Kronisk pankreatit
  • Viss hereditet
  • Gulsot eller gallstas
  • Palpabel knöl i övre delen av buken
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes och/eller steatorré

Symtomen vid bukspottkörtelcancer är ofta vaga och ospecifika, som:

  • illamående, matleda eller viktnedgång
  • extrem trötthet, kräkningar och ascites (särskilt vid spridd sjukdom).
  • Aktuella symtom
  • Riskfaktorer
  • Nydebuterad typ 2 diabetes
  • Allmäntillstånd
  • Inspektion av hud och sklera – gulsot
  • Bukstatus

Kontrollera njurfunktion inför bilddiagnostik. Överväg provtagning utifrån klinisk bild, särskilt blodstatus, utvidgat leverstatus, blodsocker och alkoholprov.

  • Kreatinin/eGFR
  • Hb, leukocyter, trombocyter, CRP
  • ALP, ASAT, ALAT, GT, PK, bilirubin, pankreasamylas
  • Glukos, PEth

Gallstas påvisas med förhöjt bilirubin och ALP/GT.

Misstanke ska föranleda:

  • anamnes och status
  • laboratorieprover
  • remiss till diagnostisk undersökning utifrån symtom.

Remissen bör innehålla relevant anamnes samt kontaktuppgifter till patient och inremitterande. Hantera remissvar skyndsamt.

Vid gulsot eller gallstas bör akut ultraljud lever, gallvägar och pankreas göras inom 24 timmar och akut omhändertagande övervägas.

Skicka omgående remiss till akutmottagningen för klinisk bedömning och beställning av ultraljud.

Gastroskopi bör göras vid smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång.

Skicka omgående remiss för gastroskopi. Märk remissen SVF.

DT-buk (MR om DT inte finns att tillgå) bör göras vid:

  • palpabel knöl i övre delen av buken
  • nydiagnostiserad diabetes i kombination med ett symtom som ger misstanke
  • kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud eller gastroskopi.

Skicka omgående remiss för DT-buk i första hand. Märk remissen SVF.

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd talande för potentiellt malign förändring (inklusive IPMN och vidgad pankreasgång) i pankreas eller periampullärt
  • gallstas ej kopplad till gallstens- eller leversjukdom.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Kronisk eller autoimmun pankreatit kan vara svårt att differentialdiagnostisera från cancer.

  • Skicka omgående SVF-remiss till kirurgmottagning
  • Märk remissen "SVF bukspottkörtelcancer"
  • Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
  • Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)
  • Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar
  • Läkemedel samt överkänslighet
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Den som remitterar ska informera patienten om:

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

  • Skånes sjukhus nordost – Kristianstad 0724-67 26 78, Ystad 0725-38 72 90
  • Skånes sjukhus nordväst – Helsingborg 042-406 39 50
  • Skånes universitetssjukvård – Lund 046-17 11 78, Landskrona 042-406 39 50, Trelleborg 0410-551 62

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer, AKO Skåne

Patientinformation SVF, Regionala cancercentrum i samverkan

Standardiserade vårdförlopp, 1177 Vårdguiden

Bukspottkörtelcancer, 1177 Vårdguiden

Standardiserat vårdförlopp bukspottkörtelcancer, Regionala cancercentrum i samverkan

Nationellt vårdprogram bukspottkörtelcancer, Regionala cancercentrum i samverkan

Publicerat: 2020-11-12
Giltigt till: 2023-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne