Bukspottkörtelcancer
-
ICD-10-SE
C25.8 Malign tumör i pankreas med övergripande växt
C25.0 Malign tumör i caput pancreatis
C25.7 Malign tumör i pankreas med andra lokalisationer
Z85.0H Malign tumör i pankreas i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C25)
C25.1 Malign tumör i corpus pancreatis
C24.0 Malign tumör i extrahepatiska gallgångarna
C25.2 Malign tumör i cauda pancreatis
C25.3 Malign tumör i ductus pancreatis
C25.9 Ospecificerad lokalisation av malign tumör i pankreas
Z85.0G Malign tumör i gallblåsan och gallvägarna i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C23, C24)
C24.1 Malign tumör i ampulla Vateri
C17.0 Malign tumör i duodenum
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård
Specialiserad vård
- Akutmottagning – klinisk gulsot
- Kirurgmottagning – vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp eller ordinarie rutiner
Bakgrund
Standardiserat vårdförlopp
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.
Epidemiologi
Cirka 1 500 personer per år får i Sverige cancer i bukspottsproducerande exokrina pankreas eller periampullärt. Pankreascancer utgör > 80 % av dessa tumörer.
Diagnosen ställs ofta sent och 75 % har en obotbar sjukdom vid diagnos. Pankreas och periampullär cancer har en dålig prognos. Vid kurativt syftande behandling är 5 års-överlevnaden 25 % för pankreascancer och 45 % för gruppen med periampullär cancer.
IPMN (intraductal papillary mucinous neoplasm) är en form av pankreascysta och betraktas som en premalign förändring.
Tidig debut verkar öka risken för ärftlig pankreascancer. Familjer där det i samma släktgren finns två individer med pankreascancer kan erbjudas remiss till en onkogenetisk mottagning.
Riskfaktorer
- Hög ålder
- Rökning, snusning
- Fetma
- Typ 2 diabetes
- Alkoholmissbruk
- Kronisk pankreatit
- Viss hereditet
Utredning
Symtom som ger misstanke
- Gulsot eller gallstas
- Palpabel knöl i övre delen av buken
- Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes och/eller steatorré
Andra symtom
Symtomen vid bukspottkörtelcancer är ofta vaga och ospecifika, som:
- illamående, matleda eller viktnedgång
- extrem trötthet, kräkningar och ascites (särskilt vid spridd sjukdom).
Anamnes
- Aktuella symtom
- Riskfaktorer
- Nydebuterad typ 2 diabetes
Status
- Allmäntillstånd
- Inspektion av hud och sklera – gulsot
- Bukstatus
Laboratorieprover
Kontrollera njurfunktion inför bilddiagnostik. Överväg provtagning utifrån klinisk bild, särskilt blodstatus, utvidgat leverstatus, blodsocker och alkoholprov.
- Kreatinin/eGFR
- Hb, leukocyter, trombocyter, CRP
- ALP, ASAT, ALAT, GT, PK, bilirubin, pankreasamylas
- Glukos, PEth
Gallstas påvisas med förhöjt bilirubin och ALP/GT.
Handläggning vid misstanke
Misstanke ska föranleda:
- anamnes och status
- laboratorieprover
- remiss till diagnostisk undersökning utifrån symtom.
Remissen bör innehålla relevant anamnes samt kontaktuppgifter till patient och inremitterande. Hantera remissvar skyndsamt.
Akut undersökning
Vid gulsot eller gallstas bör akut ultraljud lever, gallvägar och pankreas göras inom 24 timmar och akut omhändertagande övervägas.
Skicka omgående remiss till akutmottagningen för klinisk bedömning och beställning av ultraljud.
Endoskopi
Gastroskopi bör göras vid smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång.
Skicka omgående remiss för gastroskopi. Märk remissen SVF.
Bilddiagnostik
DT-buk (MR om DT inte finns att tillgå) bör göras vid:
- palpabel knöl i övre delen av buken
- nydiagnostiserad diabetes i kombination med ett symtom som ger misstanke
- kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud eller gastroskopi.
Skicka omgående remiss för DT-buk i första hand. Märk remissen SVF.
Handläggning vid välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:
- bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd talande för potentiellt malign förändring (inklusive IPMN och vidgad pankreasgång) i pankreas eller periampullärt
- gallstas ej kopplad till gallstens- eller leversjukdom.
Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.
Differentialdiagnoser
Kronisk eller autoimmun pankreatit kan vara svårt att differentialdiagnostisera från cancer.
Remissrutiner
Rutin vid SVF-remiss
- Skicka omgående SVF-remiss till kirurgmottagning
- Märk remissen "SVF bukspottkörtelcancer"
- Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
- Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)
Remissinnehåll vid SVF
- Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
- Allmäntillstånd och samsjuklighet
- Tidigare sjukdomar och behandlingar
- Läkemedel samt överkänslighet
- Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
- Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
- Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)
Patientinformation vid SVF
Den som remitterar ska informera patienten om:
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.
Kontakt vid SVF
- Skånes sjukhus nordost – Kristianstad 0724-67 26 78, Ystad 0725-38 72 90
- Skånes sjukhus nordväst – Helsingborg 042-406 39 50
- Skånes universitetssjukvård – Lund 046-17 13 32, Landskrona 042-406 39 50, Trelleborg 0410-551 62
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan
Klinisk uppföljning
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Rehabilitering vid cancer, AKO Skåne
Patientinformation
Patientinformation SVF, Regionala cancercentrum i samverkan
Standardiserade vårdförlopp, 1177.se
Relaterad information
Standardiserat vårdförlopp bukspottkörtelcancer, Regionala cancercentrum i samverkan
Nationellt vårdprogram bukspottkörtelcancer, Regionala cancercentrum i samverkan
Om innehållet
Publicerat: 2023-01-24
Giltigt till: 2025-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne