Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Initialt omhändertagande av patient som söker i primärvården

Specialiserad vård

• Fortsatt handläggning och behandling

Bakgrund

Definition

Lungemboli innebär förekomst av trombos i en eller flera lungartärer.

Epidemiologi

Incidensen uppskattas vara mellan 25–100 per 100 000 invånare och år och ökar med stigande ålder.

Etiologi

Provocerad förekomst föreligger i cirka 60 % av fallen, resten är spontana och utan uppenbar orsak. Embolisering kan ske från tromboser i djupa vener i bäckenet, nedre eller övre extremiteterna, samt från höger förmak.

Riskfaktorer

För att utveckla trombos krävs ofta en kombination av två eller tre av följande komponenter ur Virchows triad – hyperkoagulation, kärlskada och/eller venstas.

Hyperkoagulation

• Tidigare venös tromboembolism  
• Ålder, fetma  
• Koagulationsrubbning  
• Malignitet  
• Östrogen – p-piller, hormonbehandling vid menopaus, graviditet  
• Autoimmun sjukdom, inflammatorisk systemsjukdom
• Hjärtsvikt och KOL  
• Infektion
• Nefrotiskt syndrom  
• Rökning

Kärlskada

• Operation, trauma, blödning
• Central venkateter

Venstas

• Immobilisering – bentrauma, gipsat ben, benpares

Utredning

Symtom

• Akut dyspné  
• Takypné  
• Takykardi  
• Bröstsmärta och andningsrelaterad smärta
• Torrhosta  
• Hemoptys   
• Hemodynamisk påverkan, synkope

Anamnes

• Aktuella symtom  
• Riskfaktorer

Status

• Allmäntillstånd  
• Hjärta
• Lungor
• Blodtryck 
• EKG 
• Syresaturation i både vila och aktivitet

Handläggning vid utredning

Vid allmänpåverkan eller kliniskt sannolik lungemboli rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Överväg akuttransport och ge akutbehandling.

Vid opåverkad patient kan den kliniska sannolikheten för lungemboli värderas med hjälp av Wells score.

Wells score

Observera att Wells diagnostikstöd inte är utvärderat för patient under graviditet eller behandling med p-piller eller östrogen.

• 0–1 poäng: Kliniskt osannolik lungemboli 
• ≥ 2 poäng: Kliniskt sannolik lungemboli

Vid kliniskt osannolik lungemboli rekommenderas utredning med D-dimer om symtomen pågått i mindre än en vecka.

Ingen akut analys av D-dimer finns inom primärvården, remittera därför patienten till akutmottagning för fortsatt utredning.

En negativ D-dimer hos patient utan andra komplicerande sjukdomar eller graviditet utesluter med hög sannolikhet behandlingskrävande lungemboli.

Differentialdiagnoser

• Hjärtsvikt  
• Pneumothorax  
• Pneumoni, pleurit, bronkit  
• Astma, KOL  
• Perikardit, hjärtinfarkt, aortadissektion  
• Blödning, sepsis, hjärttamponad  
• Smärta interkostalmuskulaturen

Behandling

Handläggning vid behandling

Ge akutbehandling i väntan på ambulans.

Akutbehandling

• Säkerställ fri luftväg och adekvat andning. 
• Följ vitalparametrar. 
• Ge syrgas. 
• Sätt perifer venkateter.

Venös tromboembolism, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation till akutmottagning

• Misstanke om lungemboli 

Komplikationer

Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (tidigare kallat kronisk lungembolisering) kan utvecklas om rekanaliseringen efter en akut lungemboli blir ofullständig. Det sker hos 1–3,8 %.

Klinisk uppföljning

Vid kvarstående andningsrelaterade besvär efter utläkt lungemboli kan patienten hänvisas till fysioterapeut för genomgång av andningstekniker.

Patientinformation

Blodpropp i lungan, 1177

Relaterad information
Vårdriktlinje Venös tromboembolism, Södra sjukvårdsregionen 

Om innehållet

Publicerat: 2021-05-10
Uppdaterat: 2024-01-03
Giltigt till: 2026-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne