Lungemboli

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • I269 Lungemboli utan uppgift om akut cor pulmonale
    O082 Emboli efter abort, extrauteringraviditet och mola
    O882 Obstetrisk emboli på grund av blodpropp
    Z867A Lungemboli i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under I26)

  • Initialt omhändertagande av patient som söker i primärvården
  • Fortsatt handläggning och behandling

Lungemboli innebär förekomst av trombos i en eller flera lungartärer.

Incidensen uppskattas vara mellan 25–100 per 100 000 invånare och år och ökar med stigande ålder.

Provocerad förekomst föreligger i cirka 60 % av fallen, resten är spontana och utan uppenbar orsak. Embolisering kan ske från tromboser i djupa vener i bäckenet, nedre eller övre extremiteterna, samt från höger förmak.

För att utveckla trombos krävs ofta en kombination av två eller tre av följande komponenter ur Virchows triad – hyperkoagulation, kärlskada och/eller venstas.

  • Tidigare venös tromboembolism  
  • Ålder, fetma  
  • Koagulationsrubbning  
  • Malignitet  
  • Östrogen – p-piller, hormonbehandling vid menopaus, graviditet  
  • Autoimmun sjukdom, inflammatorisk systemsjukdom
  • Hjärtsvikt och KOL  
  • Infektion
  • Nefrotiskt syndrom  
  • Rökning
  • Operation, trauma, blödning
  • Central venkateter
  • Immobilisering – bentrauma, gipsat ben, benpares
  • Akut dyspné  
  • Takypné  
  • Takykardi  
  • Bröstsmärta och andningsrelaterad smärta
  • Torrhosta  
  • Hemoptys   
  • Hemodynamisk påverkan, synkope
  • Aktuella symtom  
  • Riskfaktorer
  • Allmäntillstånd  
  • Hjärta
  • Lungor
  • Blodtryck 
  • EKG 
  • Syresaturation i både vila och aktivitet

Vid allmänpåverkan eller kliniskt sannolik lungemboli rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård. Överväg akuttransport och ge akutbehandling.

Vid opåverkad patient kan den kliniska sannolikheten för lungemboli värderas med hjälp av Wells score.

Observera att Wells diagnostikstöd inte är utvärderat för patient under graviditet eller behandling med p-piller eller östrogen.

Symtom eller fynd  Poäng
Kliniska symtom/tecken på DVT  1
Alternativ diagnos mindre sannolik än lungemboli  1
Puls > 100  1
Immobilisering > 3 dagar eller kirurgi senaste 4 veckorna  1
Tidigare djup ventrombos  1
Hemoptys  1
Malign sjukdom  1
  • 0–1 poäng: Kliniskt osannolik lungemboli 
  • ≥ 2 poäng: Kliniskt sannolik lungemboli

Vid kliniskt osannolik lungemboli rekommenderas utredning med D-dimer om symtomen pågått i mindre än en vecka.

Ingen akut analys av D-dimer finns inom primärvården, remittera därför patienten till akutmottagning för fortsatt utredning.

En negativ D-dimer hos patient utan andra komplicerande sjukdomar eller graviditet utesluter med hög sannolikhet behandlingskrävande lungemboli.

  • Hjärtsvikt  
  • Pneumothorax  
  • Pneumoni, pleurit, bronkit  
  • Astma, KOL  
  • Perikardit, hjärtinfarkt, aortadissektion  
  • Blödning, sepsis, hjärttamponad  
  • Smärta interkostalmuskulaturen
  • Ge akutbehandling i väntan på ambulans
  • Säkerställ fri luftväg och adekvat andning. 
  • Följ vitalparametrar. 
  • Ge syrgas. 
  • Sätt perifer venkateter.
  • Misstanke om lungemboli 

Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (tidigare kallat kronisk lungembolisering) kan utvecklas om rekanaliseringen efter en akut lungemboli blir ofullständig. Det sker hos 1–3,8 %.

Vid kvarstående andningsrelaterade besvär efter utläkt lungemboli kan patienten hänvisas till fysioterapeut för genomgång av andningstekniker.

Blodpropp i lungan, 1177 Vårdguiden

Vårdriktlinje Venös tromboembolism, Södra sjukvårdsregionen 

Publicerat: 2021-05-10
Giltigt till: 2024-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne