Viruskrupp hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Akut omhändertagande
  • Fortsatt omhändertagande vid behov

Viruskrupp är vanligast under höst och vinter och förekommer oftast hos barn i åldern 3 månader till 3 år.

Viruskrupp eller krupp (tidigare benämningar är pseudokrupp och falsk krupp), orsakas av en svullnad av slemhinnor i larynx och trakea i samband med virusinfektion. Vanliga agens är parainfluensa-, influensa- eller RS-virus. Viruskrupp ska skiljas från difterisk krupp.

  • Skällande hosta och heshet, ofta debut efter några timmars sömn
  • Andnöd
  • Ibland förkylningssymtom med snuva, hosta och halsont några dagar före debut
  • Aktuella symtom, debut och duration
  • Pågående infektion, feber
  • Andra sjukdomar, exempelvis astma eller allergi
  • Läkemedel
  • Vaccinerad enligt vaccinationsprogrammet
  • Allmäntillstånd
  • Lungor – andningsfrekvens, inspiratorisk stridor, indragningar, saturation
  • Hjärta – frekvens

Viruskrupp kan delas in i olika svårighetsgrad som styr handläggningen:

  • svår – inspiratorisk stridor i vila (sternum), slött eller mycket oroligt barn
  • måttlig – inspiratorisk stridor vid ansträngning (subcostalt eller jugulärt)
  • lindrig – ingen stridor, inga eller endast lindriga indragningar.
  • Epiglottit – plötslig debut, halsont, sväljningssvårigheter, hög feber, barnet dreglar, ingen hosta, akut transport till sjukhus med följeslagare (sjukvårdspersonal)
  • Obstruktiv bronkit eller astma – andnöd och expiratoriska ronki
  • Främmande kropp – plötslig debut, inga infektionssymtom, ofta dagtid
  • Bakteriell laryngotrakeit – försämring efter några dagar med hög feber och tilltagande andningssvårigheter
  • Retrofaryngeal abscess – försämring med halsont, sväljningssvårigheter, dreglar ibland
  • Difterisk krupp – halsont, utvecklar tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan leda till kvävning, mycket ovanligt
  • Vid svår viruskrupp – ge akutbehandling och överväg att larma ambulans.
  • Vid måttlig viruskrupp – ge akutbehandling.
  • Vid lindrig viruskrupp – överväg en dos steroid för att förebygga symtom kommande natt.
  • Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
  • Lugna barnet och håll det upprätt.
  • Avvakta behandlingsresultat och bedöm om barnet behöver skickas till akutmottagning.

Ge syrgas vid saturation ≤ 92 %, 5 liter/min på näsgrimma eller 10 liter/min på mask, mål > 92 %.

Vid besvärlig stridor eller hosta där omedelbar effekt önskas, ge adrenalin som inhalation i nebulisator. Upprepa efter 1-2 timmar vid behov (tidigare om svår dyspné). Kontrollera puls regelbundet.

  • Inhalation i nebulisator – lösning Adrenalin (1 mg/ml) 1 ml + 1 ml NaCl (9%)
  • För Maxin – följ tillverkarens instruktion

Ge steroid för en mer långvarig effekt, peroralt eller som inhalation.

  • T Betametason (0,5 mg) – 4-6 tabletter till barn < 10 kg, 8-10 tabletter till barn > 10 kg, som engångsdos (max 3 gånger/år)
  • Ge råd om att lugna barnet och hålla det upprätt, sval luft hjälper ofta.
  • Ge inhalationssteroid (ICS) – 125 µg/dos, 4 x 1 i 1-3 dagar (behövs sällan om peroral steroid givits).
  • Hostmedicin med efedrin kan övervägas (avsvällande effekt).
  • Inspiratorisk stridor i vila
  • Saturation < 92%
  • Agitation eller trötthet
  • Frågeställning
  • Anamnes
  • Given behandling

Krupp, 1177 Vårdguiden

Falsk krupp (pseudokrupp), Rikshandboken barnhälsovård

Andningssvårigheter, Rikshandboken barnhälsovård

Publicerat: 2020-01-08
Giltigt till: 2023-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne