Urinvägsinfektion hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Akut behandling av urinvägsinfektion (UVI) hos opåverkade barn från 2 års ålder
  • Akut behandling av UVI hos alla barn under 2 år och vid allmänpåverkan hos äldre barn
  • Vidare utredning av afebril UVI hos alla barn under 2 år samt vid recidiv hos äldre barn
  • Vidare utredning av febril UVI hos alla barn

Urinvägsinfektion (UVI) förekommer mest frekvent under spädbarnsåret och då oftast hos pojkar, därefter vanligast hos flickor. Före skolåldern har 7-8 % av alla flickor och 2 % av alla pojkar haft UVI.

  • Urinvägsinfektion (UVI) definieras som en infektion i övre eller nedre urinvägarna, med eller utan feber.
  • Afebril UVI (cystit) ger lokala symtom från urinvägar (urinblåsa, urinrör).
  • Febril UVI (pyelonefrit) orsakas av en infektion i njure och ger systemisk påverkan.
  • Normalt miktionsmönster innebär 4-8 miktioner/dygn.
  • Feber är ofta enda symtomet, men kan saknas hos de allra yngsta
  • Allmänpåverkan, missnöjdhet, uttalad slöhet
  • Kvarstående nyföddhetsikterus
  • Dålig viktökning, kräkningar, diarré
  • Feber och allmänpåverkan vid febril UVI
  • Sveda, trängningar, buksmärta vid afebril UVI
  • Urinläckage, enures, illaluktande urin
  • Aktuella symtom, duration
  • Vätskeintag
  • Förstoppning
  • Sexualanamnes hos tonåringar (sexuellt överförbar sjukdom)
  • Tidigare UVI, hereditet
  • Frekvens
  • Trängningar, läckage
  • Gleskissning, knipbeteende
  • Urinstrålens utseende (pojkar)
  • Hematuri
  • Allmäntillstånd – vikt, allmänpåverkan, hudturgor, kapillär återfyllnad
  • Buk – resistens (förstoppning), dunkömhet över njurloge hos äldre barn
  • Yttre genitalia – vulvit, balanit, eksem, sår, fimosis, labiasynekier
  • Rygg – vid misstanke om intraspinal process (lipom, hårtofts, nevus lumbalt i medellinjen)
  • Urinsticka och urinodling, helst mittstråleprov (ej prov från påse/blöja)
  • Temp
  • CRP
  • Barn under 2 år med misstänkt UVI bör handläggas av barnläkare.
  • Feber > 38 grader och CRP ≥ 20, tyder på febril UVI.
  • Leukocyturi förekommer ofta, men negativt svar utesluter inte UVI.
  • Positiv nitrit talar starkt för bakteriuri med nitritproducerande bakterier.
  • Signifikant bakteriuri innebär ≥ 1 miljon CFU/L vid mittstråleprov.
  • Förstoppning
  • Diabetes
  • Anatomiska anomalier
  • Streptokockinfektion (stjärtfluss)
  • STI (sexuellt överförbar sjukdom)/Candida infektion
  • Njursten
  • Balanit
  • Andra infektioner som gastroenterit, appendicit, pneumoni

Förstahandsval:

  • barn > 1 månad – tablett nitrofurantoin 5 mg, 1,5 mg/kg x 2 i 5 dagar (kan krossas och blandas i vatten eller mat)
  • barn > 5 år – tablett pivmecillinam 200 mg, 1 x 3 i 5 dagar.

Andrahandsval vid känt resistensmönster:

  • barn < 12 år och 15-30 kg – tablett trimetoprim 100 mg, 0,5 x 2 eller mixtur 3 mg/kg x 2 i 5 dagar
  • barn < 12 år och > 30 kg – tablett trimetoprim 100 mg, 1 x 2 eller mixtur 3 mg/kg x 2 i 5 dagar
  • barn > 12 år – tablett trimetoprim 160 mg 1 x 2 i 5 dagar.
  • Vid okänt odlingssvar eller okänt resistensmönster rekommenderas kontakt med barnläkare.
  • Vid känt resistensmönster kan trimetoprim-sulfametoxazol övervägas.
  • Alla barn under 2 år med misstänkt UVI
  • Allmänpåverkade barn med misstänkt UVI oavsett ålder
  • Recidiv av afebril UVI – pojkar efter 1 recidiv, flickor efter 3 recidiv
  • Alla barn med febril UVI
  • Tecken på blåsdysfunktion eller avvikande miktionsanamnes
  • Anamnes, tagna labprover, given behandling
  • Telefonnummer till föräldrarna
  • Tillväxtkurva på förskolebarn

UVI kan vara symtom på bakomliggande missbildning eller vesikoureteral reflux. Risk för njurskada (störst hos yngre barn) föreligger vid fördröjd behandling och vid obstruktion eller dilaterad reflux.

Urosepsis är ovanligt, men förekommer hos spädbarn med urologiska avvikelser.

Om barnet är symtomfritt efter behandling av afebril eller febril UVI behövs ingen urinodling.

Alla barn under 2 år bör utredas vidare via barnläkare för att hitta bakomliggande orsak, njurskada eller riskfaktorer för recidiv.

Urinvägsinfektion hos barn, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2020-03-02
Giltigt till: 2023-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne