Tillväxtrubbningar hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Bedömning av tillväxtkurva och pubertet för att identifiera eventuella avvikelser
  • Vidare utredning av tillväxt- och pubertetsrubbningar

Rekommendationen ger vägledning i bedömning och utredning av oklara avvikelser i längd och vikt på tillväxtkurvan hos barn.

Vid följande avvikelser i tillväxttempo eller position på tillväxtkurvan bör barnet bedömas av läkare:

  • barn <1 år som avviker >1 SDS (standard deviation score) på 3 månader
  • barn 1-2 år som avviker >1 SDS på 6 månader
  • barn >2 år som avviker >0,5 SDS/ år eller >1 SDS oavsett tidsperiod
  • barn som växer med en längdposition under -2,5 SDS
  • barn som växer med en längdposition >1,5 SDS över eller under medelföräldralängd.
  • Neonatal viktnedgång – en minskning på 5 % (max 10 %) är normalt de första dagarna, de flesta är ikapp efter 14 dagar.
  • Amningspuckel – normalt sker en tillväxtspurt de första 3-4 levnadsmånaderna, ofta med en viss avplaning under det andra halvåret (förekommer lika ofta hos icke-ammande).
  • Vid 2 års ålder har de flesta barn hittat sin kanal på tillväxtkurvan, som de sedan följer.
  • Den svenska tillväxtkurvan skiljer sig något från WHO:s, som används som standard i många länder.

Om föräldralängder läggs till i tillväxtkurvan räknas medelföräldralängden ut automatiskt. Den kan annars räknas ut enligt följande:

  • pojkar: (mammas + pappas längd i cm + 13 cm)/2
  • flickor: (mammas + pappas längd i cm – 13 cm)/2.
  • Pojkar – pubertetsstart vid 9-14 års ålder vid testikelvolym > 4 ml (Tanner G2).
  • Flickor – pubertetsstart med bröstutveckling vid 8-13 års ålder, medelålder för menarche är 13 år.
  • Symtom på bakomliggande sjukdom – bukbesvär, huvudvärk, återkommande infektioner
  • Andra sjukdomar
  • Kostanamnes – amning, ersättning, välling, frukost, skolmat, speciell diet
  • Fysisk aktivitet – träning, stillasittande
  • Psykosocial problematik
  • Pubertet – tidig, sen eller avstannad, förälders och syskons pubertetsstart och tillväxttempo
  • Hereditet – lång- eller kortvuxenhet, metabol sjukdom som hypertoni, hjärt-kärl-sjukdom, typ 2 diabetes och polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS)
  • Läkemedelsbehandling
  • Vikt och längd, ISO-BMI
  • Dysmorfa drag, onormala kroppsproportioner
  • Pubertetsbedömning (använd Tannerskalan)
  • Hjärta, lungor, buk
  • Bedöm barnets tillväxt i förhållande till medelföräldralängd.
  • Jämför längd och viktkurva. Vilken avvikelse kom först?
  • Följer barnet sin egen kurva?
  • Bröstutveckling sedan 1 år utan tillväxtspurt är avvikande.
  • Vid oregelbundna perioder med viktstagnation eller vikttapp – misstänk psykosocial problematik, omsorgssvikt eller ätstörning.
  • Vid snabba oväntade avvikelser – uteslut felregistrering eller felmätning.

Överväg TSH, fritt T4, transglutaminasantikroppar och urinsticka för att hitta eventuell bakomliggande orsak. Ta ytterligare prover vid behov utifrån anamnes och status.

Orsaker till att barn följer sin tillväxtkurva men ligger under den kan vara:

  • familjär kortvuxenhet – vanligaste orsaken
  • svår sjukdom tidigt i livet
  • prematuritet
  • syndrom – Turners, Noonans eller Downs syndrom
  • skelettdysplasi – ger avvikande kroppsproportioner (korta ben och armar i förhållande till bålen).

Orsaker till att barn tappar i position i längd eller vikt efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva kan vara:

  • psykosociala faktorer – viktigt att beakta exempelvis bristande anknytning, missbruk eller psykisk ohälsa hos förälder, vårdnadstvister, våld och övergrepp
  • kost – otillräckligt födointag, vegankost, rädsla för allergier, ätstörning, anorexi hos förälder
  • extrem fysisk aktivitet
  • sjukdom – celiaki, IBD, hjärtsjukdom, njursvikt, leversjukdomar, cystisk fibros, upprepade infektioner
  • hormonbrist – som hypotyreos, brist på tillväxthormon eller könshormon
  • hormonöverskott – kortisonbehandling, Cushing syndrom (sällsynt)
  • försenad pubertet – ingen egentlig minskning, barnet växer vidare på den prepubertala kurvan.

Orsaker till att barn ligger högt eller ökar i position efter att tidigare följt sin kurva kan vara:

  • familjär långvuxenhet
  • övervikt (ISO-BMI 25-29) och fetma (ISO-BMI ≥ 30) – ger samtidig längdtillväxt
  • tidig pubertet
  • hypertyreos
  • syndrom – exempelvis Klinefelters eller Marfans
  • hypofystumör – kan ge gigantism (extremt sällsynt).
  • Barn med avvikelse enligt gränsvärde för BHV utan annan uppenbar förklaring vid utredning
  • Kontinuerlig isolerad (icke-planerad) viktnedgång
  • Misstänkt bakomliggande sjukdom eller syndrom
  • Misstänkt ätstörning
  • Utebliven pubertet – vid 13 års ålder hos flickor och 14 års ålder hos pojkar
  • Avstannad pubertet samt icke tillfredsställande pubertetstillväxt hos färdigvuxen individ
  • Ökande längdtillväxt (efter 1 års ålder) utan motsvarande viktspurt
  • Längd 180 cm (pojkar) eller 165 cm (flickor) innan puberteten startat
  • Långvuxenhet som är atypisk för familjen eller befarad extrem slutlängd
  • Tidig pubertetsstart – flickor före 8 års ålder, pojkar före 9-10 års ålder
  • Ökande vikt med samtidigt avtagande längdtillväxt
  • Fetma från 4 års ålder (ISO-BMI ≥ 30)
  • Tillväxtkurva med föräldralängder, födelseuppgifter samt pubertetsuppgifter (be gärna sekreterare eller föräldrar ordna)
  • Frågeställning samt anamnes inklusive hereditet
  • Provtagningsresultat
  • Eventuell medicinering
  • Tidigare sjukdomar

Så växer barn, 1177 Vårdguiden

Bedömning av barns tillväxt, Rikshandboken Barnhälsovård

Tillväxtkurvor för nedladdning, Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes

WHO:s tillväxtkurvor, Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes

Pubertetsutveckling, Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes

Kortversion - Vårdprogram för barn och ungdom med övervikt eller fetma, Region Skåne

Publicerat: 2019-11-05
Giltigt till: 2022-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne