Purpura hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning
  • Allmänpåverkan och/eller feber vid misstänkt allvarlig blödning, infektion/sepsis, DIC
  • Svårt trauma/misshandel
  • Låga trombocyter (< 30 x 10⁹/L)
  • Vidare utredning vid behov

Purpura är en blödning under huden eller i slemhinnor som inte bleknar vid tryck (som erytem och kärldilatationer gör). Petekier definieras som purpura som är < 2 mm, ofta röd-lila. Ekkymoser är purpura som är större och ibland ömmande.

  • Feber – svår infektion är en viktig orsak till purpura hos barn
  • Ärftlighet – allvarliga medfödda blödningssjukdomar (visar sig ofta första levnadsåret)
  • Debut och duration – efter mild infektion, ofta återkommande (medfödd sjukdom)
  • Intoxikation – läkemedel, gift
  • Malnutrition
  • Andra sjukdomar
  • Misstanke om misshandel – återkommande ekkymoser, petekier (vid strypning)
  • Allmäntillstånd
  • Hud – lokalisation och typ av purpura (petekier, ekkymoser, slemhinneblödningar)
  • Ledstatus – svullnad (blödning i leder vid hemofili)
  • Perifera lymfkörtlar – förstorade (leukemi, CMV, mononukleos)
  • Buk – lever- eller mjältförstoring

Uteslut infektion och hematuri. Överväg kontroll av blodbild och njurfunktion.

  • Temp, Hb, CRP, urinsticka
  • Överväg trombocyter, leukocyter, retikulocyter, differentialräkning, kreatinin
  • Purpura fulminans ska handläggas urakut.
  • Purpura hos barn kräver ofta handläggning i samråd med specialiserad vård.

Röntgen bör övervägas vid misstänkt misshandel.

  • Definition – akut mycket snabbt livshotande tillstånd med mikrovaskulära tromboser som ger hudinfarkt och -blödning
  • Orsak – främst meningokocker men även varicella zoster, grupp A streptokocker, pneumokocker
  • Hudsymtom – karaktäristiska erytem med central blåsvart nekros, ofta smärtsamma och indurerade 
  • Andra symtom – ofta kraftig allmänpåverkan, feber, hypotoni, blödningar
  • Definition – IgA vaskulit som drabbar hud, leder, tarmar och njurar
  • Förekomst – vanligaste vaskuliten hos barn, medelåldern är 6 år
  • Hudsymtom – palpabel purpura, vanligen 2-10 mm, ofta på ben och skinkor
  • Andra symtom – artrit (ofta knän och vrister), buksmärta (med eller utan tarmblödningar), invagination, nefrit (hematuri, proteinuri)
  • Definition – autoimmun sjukdom som är den vanligaste orsaken till trombocytopeni hos barn, läker ofta spontant
  • Förekomst – vanligast i åldern 1-5 år, men även större barn och vuxna drabbas
  • Orsak – ofta föregången av mild virusinfektion (exempelvis CMV, EBV, parvovirus)
  • Symtom – plötslig debut av petekier och ekkymoser hos ett i övrigt friskt barn, näsblödning (10-20 %), sällan allvarliga blödningar
  • Lab – lågt antal trombocyter, i övrigt normal blodbild
  • Förekomst – vanligast hos vuxna men förekommer hos barn
  • Symtom – feber och neurologisk påverkan
  • Lab – trombocytopeni, hemolytisk anemi, njurpåverkan
  • Förekomst – vanlig orsak till purpura
  • Orsak – tänk på misshandel, vid misstanke föreligger skyldighet att göra orosanmälan!
  • Läkemedelsorsakad vaskulit – penicilliner, sulfonamider, fenytoin (ofta 1-3 veckor efter insättning)
  • Läkemedelsorsakad trombocytopeni – sulfa, valproat, fenytoin, karbamazepin, kloramfenikol
  • Läkemedelsorsakad trombocytdysfunktion – ASA (vanligast), NSAID, antihistamin
  • Förekomst – sällsynt, oftast hos barn < 5 år
  • Orsak – ovanlig komplikation till gastroenterit (oftast EHEC)
  • Symtom – ibland petekier
  • Lab – trombocytopeni, hemolytisk anemi och akut njursvikt
  • Orsak – akut leukemi (ALL, AML) och neuroblastom
  • Lab – ger benmärgspåverkan
  • Orsak – hos barn oftast infektioner
  • Symtom – feber och petekier, kan vara de enda symtomen på en allvarlig bakteriell sjukdom hos barn (som meningit)
  • Nedärvd trombocytopeni – finns olika former, ofta tidig diagnos
  • Nedärvd vitamin K-brist – klassisk form (debut första veckan), sen form (från 2 veckor till 6 månaders ålder) 
  • Aplastisk anemi – sällsynt hematopoessjukdom med autoimmun eller postinfektiös (virus) genes, ger pancytopeni
  • Nedärvd trombocytdysfunktion – ovanligt tillstånd
  • von Willebrands sjukdom – vanligaste medfödda blödningssjukdomen (prevalens 1 %), barnet får många blåmärken, näsblödningar, menorragi eller lång blödning efter operation
  • Hemofili – nedärvd X-bunden blödarsjuka som främst drabbar pojkar och ger blödningar, ofta i leder och muskler
  • Uremi – ger nedsatt trombocytfunktion
  • Leversjukdom – ger påverkan på koagulationsfaktorer
  • Splenomegali – kan ge ökad nedbrytning av trombocyter, är oftast > 40 x 10⁹/L
  • Vitamin C-brist – kan förekomma vid anorexia och speciella dieter, ger blödningar i tandkött, petekier och ekkymoser med blek halo runt, nedsatt hårkvalitet
  • Förvärvad vitamin K-brist – förekommer vid malabsorption, kronisk diarré, intag av warfarin eller råttgift (långverkande warfarin)
  • Ehler-Danlos syndrom

Behandling ges utifrån aktuell diagnos.

Publicerat: 2018-12-18
Giltigt till: 2021-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne