Pneumoni hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Bedömning av barn med hosta och feber
  • Behandling av väsentligen opåverkade barn
  • Alarmerande vitalparametrar
  • Barn med kraftiga andningsbesvär
  • Spädbarn med slemmig hosta och andningsbesvär

Både virus och bakterier kan orsaka pneumonier hos barn. Blandinfektioner är vanligt.

Virus är vanligaste orsaken till pneumoni hos barn och utgör 80-95 % av fallen. Vanliga agens är RS-, influensa-, parainfluensa- och adenovirus. Spädbarn med RS-virus kan utveckla allvarlig sjukdom.

Bakteriella infektioner uppträder ofta mer sporadiskt men andelen bakteriella pneumonier blir vanligare med stigande ålder. Vanliga agens hos barn är pneumokocker och mer sällan Haemofilus influenzae, grupp A streptokocker eller Moraxella catharrhalis.

Mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae) är vanligt hos skolbarn (> 5 år) och orsakar oftast en övre luftvägsinfektion, endast ett fåtal utvecklar pneumoni. Inkubationstiden är 1-3 veckor, ofta lokala epidemier.

Klamydia (Chlamydia pneumoniae, TWAR) drabbar oftast tonåringar och unga vuxna. Inkubationstiden är flera veckor.

Till atypisk pneumoni kan även kikhosta (Bordetella pertussis) räknas.

Följande tillstånd kan bidra till recidiverande pneumonier:

  • astma
  • immunbrist
  • cystisk fibros
  • atelektaser
  • ciliär dysfunktion
  • trakoesofageal fistel
  • tumör
  • neuromuskulära sjukdomar (exempelvis sväljningssvårigheter).
  • Ofta långsammare insjuknande
  • Sällan allmänpåverkan, utom hos små barn
  • För virus talar samtidig förkylning, heshet, exantem, obstruktivitet och inspiratorisk stridor
  • Snabbt insjuknande med hög feber och ibland frossa
  • Påverkat allmäntillstånd
  • Takypné 
  • Hosta vanligt, men ibland saknas luftvägssymtom
  • Ibland buksmärta och kräkningar
  • Långsamt insjuknande med måttlig feber
  • Envis skrällig eller torr hosta i attacker
  • Snabb andning
  • Vid mykoplasma ses ofta långvarig, låggradig feber och symtom från andra kroppsdelar som huvudvärk, magtarmbesvär, ledvärk
  • Vid klamydia ses ofta långvariga besvär med halsont, tonsillhypertrofi, heshet och ibland produktiv hosta
  • Allvarligt sjuk enligt föräldrar
  • Andra sjuka i omgivningen, utlandsresa
  • Annan sjukdom, immunbrist
  • Aspiration, utsatt för toxiska ämnen
  • Vaccinationsstatus
  • Allmäntillstånd, saturation, temp
  • Inspektion – näsvingespel, indragningar, bukandning
  • Lungor – andningsfrekvens, andningsljud (krepitationer, ronki, nedsatta ljud), väsande eller gnyende andning (grunting), perkussionsdämpning
  • Hjärta – frekvens
  • Lymfkörtlar
  • Buk – resistens, palpationssmärta
  • Hud – kapillär återfyllnad, hudturgor, färg, torr eller fuktig
Status Fynd
Allmäntillstånd Nedsatt reaktion, svårväckt eller somnar igen, skriker svagt, gällt eller gnyr kontinuerligt
Andning Takypné över 50/min (< 1 år) alternativt över 40/min (> 1 år), grunting eller kraftiga indragningar
Saturation ≤ 92 % (ge syrgas)
Puls Ihållande takykardi
Temp > 41⁰C hos barn över 3 mån (> 38⁰C eller < 36⁰C hos spädbarn under 3 mån)
Svår dehydrering Viktnedgång > 10 %, kapillär återfyllnad > 3 sek, nedsatt hudturgor, torra slemhinnor, insjunken fontanell, nedsatt miktionsfrekvens

Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid:

  • alarmerande vitalparametrar (minst en)
  • allmänsymtom som trötthet, blekhet och matningssvårigheter, även utan hosta, hos barn under 1 år. Dessa barn kan vara svårbedömda och sjukdomen kan vara allvarligare än vad symtomen verkar.
  • Överväg CRP för att följa förloppet eller vid oklar diagnos (har annars begränsat värde vid snabbt insjuknande).
  • Överväg nasofarynxprov för PCR vid misstänkt atypisk pneumoni.
  • Det kan dröja upp till 24 timmar från symtomdebut innan CRP stiger.
  • Vid infektion och CRP > 80 mg/L ökar sannolikheten för bakteriell infektion.
  • CRP < 20 mg/L och avsaknad av lokala symtom talar mot bakteriell genes.

Lungröntgen behövs sällan och kan inte skilja på viral eller bakteriell infektion, men kan övervägas vid:

  • allmänpåverkan och takypné, säkrast via barnakutmottagning (möjlighet till övervakning)
  • utebliven eller långsam förbättring (tänk på tuberkulos i riskgrupper)
  • återkommande misstänkta pneumonier
  • feber och allmänpåverkan utan tydligt infektionsfokus (inga luftvägssymtom, normal urinsticka).
  • Förkylning, bronkit, bronkiolit
  • Astma (kan ha samtidig pneumoni)
  • Främmande kropp, aspiration
  • Pseudokrupp
  • Tuberkulos – glöm inte hos riskgrupper eller ovaccinerade

Pneumokockvaccin ingår i svenska vaccinationsprogrammet sedan 2009 och ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

  • Luftrörsvidgande kan ges vid obstruktivitet eller känd astma.
  • Hostdämpande behandling kan övervägas vid behov.
  • Misstänkt bakteriell pneumoni – behandla med penicillin V i första hand. Till de minsta barnen (< 5 år) kan amoxicillin vara ett alternativ då Haemofilus är vanligt.
  • Misstänkt mykoplasma – ofta självläkande infektion som sällan kräver antibiotika.
  • Misstänkt viros (ofta akut bronkit) – antibiotika har ingen effekt (oavsett agens), ge råd att återkomma vid försämring.
  • I första hand – Kåvepenin 25 mg/kg x 3 i 7 dagar
  • I andra hand – Amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 7 dagar
  • Vid pc-allergi – Ery-Max oral lösning, 20 mg/kg x 2 eller 10 mg/kg x 4 (ger färre magbiverkningar) alternativt Dalacin 5 mg/kg x 3 i 7 dagar
  • Barn upp till 40 kg – flytande erytromycin 20 mg/kg x 2 (eller 10 mg/kg x 4) i 7 dagar
  • Vuxna och barn > 40 kg – tablett Surlid 150 mg x 2 i 7 dagar
  • Doxyferm (barn >8 år) 4 mg/kg x 1 första dagen, sen 2 mg/kg x 1 i 8 dagar
  • Alarmerande vitalparametrar
  • Spädbarn < 3 mån med feber och andningsbesvär (frikostighet ≤ 6 månader)
  • Barn med upprepade pneumonier kan behöva bedömas akut för att säkerställa diagnos och vid behov utredas vidare (för att utesluta bakomliggande orsaker)
  • Kroniskt sjuka barn med misstänkt pneumoni
  • Barn med kräkningar eller matningssvårigheter som försvårar peroral behandling

Lindrig hosta i 1-2 månader är normalt.

Andra komplikationer är sällsynta, men atelektaser, pleuravätska eller empyem och bronkiektasier förekommer.

I de flesta fall krävs ingen uppföljning. Vid misstänkt bakteriell infektion rekommenderas telefonkontakt efter tre dagar.

Vid utebliven förbättring eller försämring rekommenderas ny läkarbedömning, vid behov antibiotikabyte (misstänkt atypisk pneumoni) och lungröntgen.

Hosta hos barn, 1177 Vårdguiden

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppen vård (Regnsbågshäftet), folkhälsoinstitutet (pdf) (pdf)

Andningssvårigheter, Rikshandboken barnhälsovård

Publicerat: 2020-01-14
Giltigt till: 2023-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne