Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Barn med hosta och feber utan allmänpåverkan.

Specialiserad vård

• Barn med misstänkt allvarlig infektion och/eller uttalade andningsbesvär.
• Spädbarn < 6 månader med misstänkt pneumoni.

Bakgrund

Denna rekommendation avser att ge stöd vid utredning och behandling av pneumoni hos barn. För information om kikhosta eller tuberkulos hänvisas till separata rekommendationer.

Etiologi

Både virus och bakterier kan orsaka pneumonier hos barn. Blandinfektioner är vanligt.

Virusorsakad pneumoni

Virus är vanligaste orsaken till pneumoni hos barn och utgör en majoritet av fallen. Vanliga agens är RS-, influensa-, parainfluensa- och adenovirus.

Bakteriell pneumoni

Bakteriella infektioner uppträder ofta mer sporadiskt men andelen bakteriella pneumonier blir vanligare med stigande ålder. Vanliga agens hos barn är pneumokocker och mer sällan Haemophilus influenzae, grupp A-streptokocker eller Moraxella catarrhalis.

Införandet av pneumokockvaccin i svenska vaccinationsprogrammet 2009 har minskat antalet fall av bakteriell pneumoni. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

Atypisk pneumoni

Mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae) är vanligt hos skolbarn (> 5 år) och orsakar oftast en övre luftvägsinfektion. Endast ett fåtal utvecklar pneumoni. Inkubationstiden är 1–3 veckor och ofta ses lokala epidemier.

Klamydia (Chlamydia pneumoniae, TWAR) drabbar oftast tonåringar och unga vuxna. Inkubationstiden är flera veckor.

Till atypisk pneumoni kan även kikhosta (Bordetella pertussis) räknas (se separat rekommendation).

Riskfaktorer

Exempel på tillstånd som kan öka risken för recidiverande pneumonier:

• Astma.
• Immunbrist.
• Malignitet
• Cystisk fibros.
• Atelektaser. 
• Ciliär dysfunktion.
• Trakeoesofageal fistel.
• Sicklecellanemi. 
• Cerebral pares, neuromuskulära sjukdomar.
• Medfödda hjärtfel.

Utredning

Symtom

Symtombilden vid pneumoni kan variera stort från milda till svåra symtom. De kliniska bilderna syftar till att ge vägledning till misstänkt bakomliggande orsak.

Virusorsakad pneumoni

Symtom som talar för virusorsakad pneumoni:

• Långsamt insjuknande.
• Ingen eller måttlig allmänpåverkan (undantag små barn som kan vara sjukare).
• Samtidig förkylning, heshet, exantem, obstruktivitet eller inspiratorisk stridor.

Bakteriell pneumoni

Symtom som talar för bakteriell pneumoni:

• Hög feber med snabbt insjuknande eller akut försämring vid viral luftvägsinfektion.
• Påverkat allmäntillstånd och snabb andningsfrekvens.
• Ofta hosta, men luftvägssymtom kan saknas helt.
• Samtidig buksmärta och kräkningar.

Atypisk pneumoni

Symtom som talar för atypisk pneumoni:

• Långsamt insjuknande med måttlig feber.
• Envis skrällig eller torr hosta i attacker.
• Ibland snabb andningsfrekvens.
• Dessutom vid mykoplasma – långvarig, låggradig feber samt huvudvärk, magtarmbesvär, ledvärk.
• Dessutom vid klamydia – långvariga besvär med halsont, tonsillhypertrofi, heshet och ibland produktiv hosta.

Anamnes

• Smitta – omgivningsfall, utlandsresa.
• Annan sjukdom.
• Riskfaktorer.
• Yttre orsak – aspiration, utsatt för toxiska gaser.
• Vaccinationsstatus.

Status

• Allmäntillstånd.
• Lungor – andningsfrekvens, andningsljud, perkussion, indragningar.
• Hjärta – frekvens, kapillär återfyllnad.
• Lymfkörtlar.
• Buk. 
• Saturation, temp.

Tecken på allvarlig infektion

Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, hög feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:

Tecken på allvarlig infektion hos barn (pdf)

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg laboratorieprover.

Akut handläggning

Överväg akut bedömning inom specialiserad vård vid misstänkt pneumoni och följande:

• Tecken på allvarlig infektion hos barn – vid medelhög eller hög risk.
• Saturation ≤ 92 % eller cyanos.
• Barn < 6 månader.

Små barn kan vara svårbedömda och sjukdomen kan vara allvarligare än vad symtomen ger sken av. Barn < 1 år bör därför bedömas frikostigt vid allmänsymtom som trötthet, blekhet och matningssvårigheter, även utan hosta.

Laboratorieprover

CRP har normalt begränsat värde vid pneumoni hos barn, men kan övervägas för att följa förloppet eller vid oklar diagnos. Överväg nasofarynxprov för PCR vid misstänkt atypisk pneumoni.

Tolkning av CRP

• Det kan dröja upp till 24 timmar från symtomdebut innan CRP stiger.
• CRP > 80 mg/L och symtom på infektion ökar sannolikheten för bakteriell infektion.
• CRP < 10 mg/L efter > 24 timmar talar emot bakteriell genes.

Bilddiagnostik

Lungröntgen kan inte skilja på virusorsakad eller bakteriell infektion och bör endast övervägas i vissa fall (gärna i samråd med specialiserad vård):

• Vid allmänpåverkan och takypné (övervakning kan behövas).
• Vid feber och allmänpåverkan utan tydligt infektionsfokus (inga luftvägssymtom, normal urinsticka).
• Vid utebliven eller långsam förbättring (tänk på tuberkulos i riskgrupper).
• Vid återkommande misstänkta pneumonier.

Differentialdiagnoser

• Förkylning, bronkit, bronkiolit.
• Astma (kan försämras vid samtidigt pneumoni).
• Främmande kropp, aspiration.
• Viruskrupp.
• Tuberkulos (beakta särskilt riskgrupper och ovaccinerade).
• Diabetes med ketoacidos (Kussmauls andning).
• Hjärtsvikt, medfött hjärtfel.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Symtomatisk behandling – luftrörsvidgande kan övervägas vid obstruktivitet eller känd astma.
• Antibiotikabehandling – rekommenderas vid misstänkt bakteriell pneumoni, behövs sällan vid atypisk pneumoni.
• Vid allmänpåverkan och nedsatt saturation – överväg syrgasbehandling och larma ambulans.

Virusorsakad pneumoni

Vid misstänkt virusinfektion har antibiotika ingen effekt, oavsett agens. Ge råd att återkomma vid försämring.

Bakteriell pneumoni

Penicillin V rekommenderas i första hand. Till barn under 5 år kan amoxicillin vara ett alternativ då haemofilus är vanligt.

• I första hand – penicillin V 25 mg/kg x 3 i 7 dagar.
• I andra hand – amoxicillin 20 mg/kg x 3 i 7 dagar.

Vid pc-allergi rekommenderas någon av följande:

• Barn < 40 kg – mixtur erytromycin 20 mg/kg x 2 (eller 10 mg/kg x 4 vid magbiverkningar) i 7 dagar
• Barn > 40 kg – roxitromycin 150 mg x 2 i 7 dagar.
• Barn > 3 kg – klindamycin 5 mg/kg x 3 i 7 dagar.
• Barn ≥ 8 år – doxycyklin 4 mg/kg x 1 första dagen, därefter 2 mg/kg x 1 i 8 dagar (maxdos nås vid 50 kg).

Vid brist på mixtur erytromycin rekommenderas till barn > 2 år mixtur azitromycin (40 mg/ml) – 10 mg/kg x 1 första dagen, därefter 5 mg/kg x 1 i 4 dagar.

Atypisk pneumoni

Vid misstänkt atypisk pneumoni behövs sällan antibiotika då det ofta är självläkande. Vid kikhosta hänvisas till separat rekommendation.

Vid svårare symtom kan erytromycin, roxitromycin eller doxycyklin i samma doser som vid pc-allergi övervägas.

Pneumoni hos barn – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation barnakutmottagning

Pneumoni hos barn och någon av följande:

• Medelhög eller hög risk för allvarlig infektion.
• Ålder < 6 månader.
• Saturation ≤ 92 % eller cyanos.
• Samtidig kronisk sjukdom i vissa fall.
• Kräkningar eller matningssvårigheter som försvårar peroral behandling.

Ring gärna barnakutmottagningen alternativt barnets ansvarige barnläkare inför remiss.

Remissindikation barnmottagning

• Upprepade pneumonier eller kroniskt sjuka barn med misstänkt pneumoni för ställningstagande till vidare utredning.

Komplikationer

• Lindrig hosta i 1–2 månader är normalt.
• Andra komplikationer är sällsynta, men atelektaser, pleuravätska eller empyem och bronkiektasier förekommer.

Klinisk uppföljning

I de flesta fall krävs ingen uppföljning. Vid misstänkt bakteriell infektion rekommenderas telefonkontakt efter tre dagar.

Vid utebliven förbättring eller försämring rekommenderas ny läkarbedömning. Överväg antibiotikabyte och lungröntgen. Överväg byte till erytromycin vid misstanke om mycoplasma.

Patientinformation

Hosta hos barn (1177.se)

Relaterad information

• Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppen vård, Regnbågshäftet (folkhalsomyndigheten.se)
• Andningssvårigheter (rikshandboken.bhv.se)

Om innehållet

Publicerat: 2023-04-11
Giltigt till: 2026- 04-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne