Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär utredning och behandling.

Specialiserad vård

• Oklar orsak.
• Utredning, behandling och uppföljning av bakomliggande orsaker till misstänkt sekundär laktasbrist.

Bakgrund

Definition

Laktos (mjölksocker) är en disackarid, vars upptag förutsätter att enzym på den friska tunntarmsslemhinnan spjälkar det till glukos och galaktos. Vid laktosintolerans är den enzymaktiviteten otillräcklig. Laktos når tjocktarmen och blir näring för bakterier som producerar de gaser och osmotiskt aktiva ämnen som orsakar symtom vid laktosintolerans.

Epidemiologi

Primär, det vill säga genetiskt betingad laktosintolerans, är globalt sett ett normaltillstånd bland äldre barn och vuxna, framför allt i Sydamerika, Asien och Afrika. I Sverige förekommer det hos cirka 5–10 % av vuxna med svenskt ursprung.

Laktosintolerans är mycket ovanligt i förskoleåldern, även hos etniska grupper där majoriteten av vuxna är laktosintoleranta. I förskoleåldern är det vanligare att mjölkrelaterade symtom orsakas av komjölksprotein. Om ett litet barn har laktosintolerans, bör man utgå från att det är en sekundär manifestation av någon annan sjukdom, i första hand celiaki.

Primär medfödd (kongenital) laktasbrist är ett mycket sällsynt tillstånd med uttalade symtom från födseln.

Etiologi

Primär laktasbrist

Primär laktasbrist innebär genetiskt betingad brist på enzymet laktas, som spjälkar laktos till glukos och galaktos. Vid primär laktosintolerans sjunker laktasaktiviteten successivt, oftast med början från skolåldern. Symtom uppkommer sällan förrän i puberteten eller övre tonåren.

Sekundär laktasbrist

Sekundär laktasbrist innebär tillfälligt störd laktasaktivitet som normaliseras vid behandling eller utläkning av underliggande orsak. Exempel kan vara:

• immunmedierad skada på tunntarmen – som obehandlad celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
• vissa tarminfektioner
• bakteriell överväxt i tunntarmen – efter antibiotika, vid motorikstörning eller akyli (brist på magsyra).

Utredning

Symtom

Symtomen vid laktosintolerans är dosbereonde, 1–2 dl mjölk tolereras i många fall. Eventuella symtom uppträder ofta inom några timmar med:

• uppspändhet av buken
• gasbildning
• illamående
• diarré
• buksmärta.

Förstoppning är inte ett symtom på laktosintolerans.

Anamnes

• Symtombeskrivning. 
• Ärftlighet.

Status

• Allmäntillstånd, vikt, längd.
• Bukpalpation.

Fynd som kan tala för sekundär laktasbrist är:

• nyligen genomgången gastroenterit
• allmänpåverkan, trötthet, feber, tillväxtrubbning
• nattlig smärta eller diarré
• blodig diarré
• kräkningar
• ledvärk.

Handläggning vid utredning

Vid fynd som kan tala för sekundär laktasbrist behöver den primära orsaken utredas, se separata riktlinjer.

För diagnos av laktosintolerans räcker oftast utredning med typisk anamnes samt elimination och provokation av laktos. 

Elimination och provokation av laktos

Byt ut alla mjölkprodukter mot laktosfria produkter under 2–4 veckor och provocera sedan med vanliga mjölkprodukter, exempelvis ett stort glas mjölk. Testet är positivt om symtomen försvinner under eliminationen och återkommer vid provokationen.

Även vid sekundär laktosintolerans kan symtomen minska, men går sällan helt tillbaka.

Laboratorieprover

Överväg följande prover vid misstanke om sekundär laktosintolerans:

• Transglutaminasantikroppar – för att utesluta celiaki, särskilt hos förskolebarn.
• Hb, CRP och F-kalprotektin – för att utesluta annan bakomliggande sjukdom.

Gentest bör undvikas då det endast påvisar genetiska förutsättningar för laktasbrist. Testet kan vara positivt (genotyp C/C) trots normala laktasnivåer, eftersom laktasgenen nedregleras vid olika åldrar (i vissa fall aldrig).

Differentialdiagnoser

• Funktionell buksmärta.
• Funktionell diarré (Toddlers diarré).
• Förstoppningsdiarré.
• Komjölkproteinallergi – ofta yngre barn.
• Celiaki. 
• Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

Behandling

Handläggning vid behandling

Allmänna råd

Informera gärna om följande:

• Primär laktosintolerans är ett normaltillstånd och intag av laktos är inte farligt.
• Laktos i läkemedel innehåller endast mycket små mängder och ger mycket sällan symtom.
• Intyg till skola behövs i allmänhet inte då dygnsbehovet av kalcium och D-vitamin kan tillgodoses hemma och många skolor erbjuder laktosfria produkter.

Laktosreducerad kost

Vid laktosreducerad kost är det viktigt att de uteslutna produkterna ersätts på ett sätt som innebär att behovet av kalcium och D-vitamin tillgodoses.

Dygnsbehovet av kalcium och D-vitamin kan tillgodoses med cirka 1 liter mjölk/dag (för skolbarn). Utbudet av kalciumberikade ersättningsprodukter (mjölk- eller växtbaserade) är stort. Kalciumtillskott behövs sällan.

Mjölkinnehållande kost tolereras ofta, men mjölk som måltidsdryck och mjölkrika rätter som pannkakor och glass kan behöva bytas mot laktosreducerade alternativ. 

Livsmedelsverket har en laktostabell med laktosinnehåll i olika matvaror. Hårdost är i princip laktosfri. Syrade mjölkprodukter (som yoghurt) och smör innehåller ofta mindre laktos.

Laktasenzym finns receptfritt på apotek och kan användas när laktosreducerade alternativ saknas. 

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Vid oklar orsak eller misstänkt sekundär laktasbrist – remiss till barnmottagning (efter provtagning).
• Vid behov av utökad kostrådgivning – överväg remiss till primärvårdsdietist.

Patientinformation

Laktosintolerans (1177.se)

Relaterad information

Mjölk och laktos (livsmedelsverket.se)

Referenser

• Frågeforum, Kan laktosintoleranta äta tabletter som innehåller laktos? (fragor.lakemedelsverket.se) [2025-09-23]  
• Laktos i läkemedel normalt inget problem för laktosintoleranta (lakartidningen.se) [2025-09-23]
• Barn och ungdomar 2-17 år, Mjölk, fil och yoghurt (livsmedelsverket.se) [2025-09-23]

Om innehållet

Publicerat: 2026-05-21 
Giltigt till: 2030-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne