Laktosintolerans hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär utredning och behandling
  • Misstänkt tunntarmssjukdom eller livsmedelsallergi

Primär laktasbrist är efter 5 års ålder ett normaltillstånd globalt sett, framför allt i Sydamerika, Asien och Afrika. I Sverige förekommer det hos 5-10 % av vuxna med svenskt ursprung. Primär medfödd laktasbrist är däremot ett mycket sällsynt tillstånd med uttalade symtom från födseln vid amning eller modersmjölksersättning.

Laktosintolerans innebär nedsatt förmåga att bryta ner laktos i tunntarmen. Symtom, i form av gaser och diarré, uppträder när intaget är större än nedbrytningsförmågan och överskottet istället bryts ner till fettsyror och gaser i kolon.

Primär laktasbrist innebär brist på enzymet laktas, som spjälkar laktos till glukos och galaktos.

Detta innebär störd laktasaktivitet som normaliseras vid behandling eller utläkning av underliggande orsak, som:

  • skada på tunntarmen (komjölksallergi, obehandlad celiaki, IBD)
  • vissa tarminfektioner
  • bakteriell överväxt i tunntarmen (efter antibiotika, vid motorikstörning, akyli).
  • Många är asymtomatiska – upp till 7,5 g laktos/dygn (1,5 dl mjölk) ger sällan besvär
  • Buksymtom – illamående, diarré, gasbildning, buksmärta, uppspändhet
  • Debut – direkt till några timmar efter intag
  • Allmäntillstånd
  • Bukpalpation
  • Det finns ingen koppling mellan grad av laktosintolerans, mängden laktos en person tål och svårighet eller typ av symtom. 
  • För diagnos av primär laktasbrist räcker oftast utredning med typisk anamnes, laboratorieprover samt laktosreduktion och -provokation. 
  • Ytterligare utredning behövs enbart vid misstanke om sekundär laktasbrist.
  • Vikt, längd och transglutaminas-antikroppar för att utesluta celiaki
  • Överväg Hb, glukos, CRP och F-kalprotektin för uteslutande av annan bakomliggande sjukdom 
  • Laktosreduktion och -provokation – låglaktoskost under 2-4 veckor (symtom försvinner) och därefter provokation med större mängd mjölk (symtom återkommer)
  • Gentest – bör undvikas då analysresultatet är osäkert och testet kan vara positivt (genotyp C/C) trots normala laktasnivåer, eftersom laktasgenen nedregleras vid olika åldrar och hos vissa aldrig
  • Irritable bowel syndrome (IBS)
  • Mjölkproteinallergi eller -intolerans
  • Celiaki
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
  • Förstoppning
  • Primär laktosintolerans är ett normaltillstånd och intag av laktos är inte farligt.
  • Mjölkinnehållande kost tolereras ofta, om mjölk som måltidsdryck, glass och fil undviks. 
  • Laktos i läkemedel innehåller endast mycket små mängder och ger inte symtom.
  • Kalciumtillskott behövs bara vid helt mjölkfri kost.
  • Laktasenzym kan tas vid laktosinnehållande måltid och finns receptfritt på apotek. 

Det är viktigt att mjölken ersätts och inte utesluts. Livsmedelsverket har en laktostabell med laktosinnehåll i olika matvaror. Syrade mjölkprodukter (som yoghurt), hårdost och smör innehåller ofta mindre laktos och det finns även ett stort urval av laktosreducerade eller laktosfria livsmedel som innehåller kalcium.

  • Olika regler gäller i olika kommuner, en del erbjuder låglaktoskost till alla, andra begär intyg från läkare eller föräldrar.
  • Skriv endast intyg till barn som är mycket känsliga.
  • Förskolebarn – sekundär laktosintolerans, liksom kronisk ospecifik diarré (Toddlers diarré), är mycket vanligare än primär laktosintolerans, uppmuntra därför till upprepade provokationer först.
  • Skolbarn – dygnsbehovet av mjölk (0,5 liter/dag) kan oftast fyllas hemma och därmed kan mjölkinnehållande mat och dryck i skolan undvikas utan intyg.
  • Vid behov av utökad kostrådgivning – överväg remiss till primärvårdsdietist
  • Vid misstänkt bakomliggande sjukdom – remiss till barnmottagning (efter provtagning)

Laktosintolerans, 1177 Vårdguiden

Mjölk och laktos, Livsmedelsverket

Publicerat: 2019-03-05
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne