Laktosintolerans hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

ICD-10-SE

E73.9 Laktosintolerans, ospecificerad

Covid-19 orsakar förändringar av AKO Skåne-riktlinjen

Följande förändringar gäller tills vidare.

Laktosintolerans hos barn

Remiss till barnläkare

  • Akut – ring barnkonsult för planering av akutbesök (fysiskt/video/telefon).
  • Elektiv – informera patient (och närstående) om att besöket kanske bokas som telefon- eller videosamtal.

Primärvård

  • Primär utredning och behandling

Barnmottagning

  • Misstänkt tunntarmssjukdom eller livsmedelsallergi

Epidemiologi

Primär laktasbrist är efter 5 års ålder ett normaltillstånd globalt sett, framför allt i Sydamerika, Asien och Afrika. I Sverige förekommer det hos 5-10 % av vuxna med svenskt ursprung. Primär medfödd laktasbrist är däremot ett mycket sällsynt tillstånd med uttalade symtom från födseln vid amning eller modersmjölksersättning.

Etiologi

Laktosintolerans innebär nedsatt förmåga att bryta ner laktos i tunntarmen. Symtom, i form av gaser och diarré, uppträder när intaget är större än nedbrytningsförmågan och överskottet istället bryts ner till fettsyror och gaser i kolon.

Primär laktasbrist

Primär laktasbrist innebär brist på enzymet laktas, som spjälkar laktos till glukos och galaktos.

Sekundär laktasbrist

Detta innebär störd laktasaktivitet som normaliseras vid behandling eller utläkning av underliggande orsak, som:

  • skada på tunntarmen (komjölksallergi, obehandlad celiaki, IBD)
  • vissa tarminfektioner
  • bakteriell överväxt i tunntarmen (efter antibiotika, vid motorikstörning, akyli).

Symtom

  • Många är asymtomatiska – upp till 7,5 g laktos/dygn (1,5 dl mjölk) ger sällan besvär
  • Buksymtom – illamående, diarré, gasbildning, buksmärta, uppspändhet
  • Debut – direkt till några timmar efter intag

Status

  • Allmäntillstånd
  • Bukpalpation

Handläggning vid utredning

  • Det finns ingen koppling mellan grad av laktosintolerans, mängden laktos en person tål och svårighet eller typ av symtom.
  • För diagnos av primär laktasbrist räcker oftast utredning med typisk anamnes, laboratorieprover samt laktosreduktion och -provokation.
  • Ytterligare utredning behövs enbart vid misstanke om sekundär laktasbrist.

Laboratorieprover

  • Vikt, längd och transglutaminas-antikroppar för att utesluta celiaki
  • Överväg Hb, glukos, CRP och F-kalprotektin för uteslutande av annan bakomliggande sjukdom

Undersökningar

  • Laktosreduktion och -provokation – låglaktoskost under 2-4 veckor (symtom försvinner) och därefter provokation med större mängd mjölk (symtom återkommer)
  • Gentest – bör undvikas då analysresultatet är osäkert och testet kan vara positivt (genotyp C/C) trots normala laktasnivåer, eftersom laktasgenen nedregleras vid olika åldrar och hos vissa aldrig

Differentialdiagnoser

  • Irritable bowel syndrome (IBS)
  • Mjölkproteinallergi eller -intolerans
  • Celiaki
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
  • Förstoppning

Handläggning vid behandling

Allmänna råd

  • Primär laktosintolerans är ett normaltillstånd och intag av laktos är inte farligt.
  • Mjölkinnehållande kost tolereras ofta, om mjölk som måltidsdryck, glass och fil undviks.
  • Laktos i läkemedel innehåller endast mycket små mängder och ger inte symtom.
  • Kalciumtillskott behövs bara vid helt mjölkfri kost.
  • Laktasenzym kan tas vid laktosinnehållande måltid och finns receptfritt på apotek.

Laktosreducerad kost

Det är viktigt att mjölken ersätts och inte utesluts. Livsmedelsverket har en laktostabell med laktosinnehåll i olika matvaror. Syrade mjölkprodukter (som yoghurt), hårdost och smör innehåller ofta mindre laktos och det finns även ett stort urval av laktosreducerade eller laktosfria livsmedel som innehåller kalcium.

Intyg till förskola eller skola

  • Olika regler gäller i olika kommuner, en del erbjuder låglaktoskost till alla, andra begär intyg från läkare eller föräldrar.
  • Skriv endast intyg till barn som är mycket känsliga.
  • Förskolebarn – sekundär laktosintolerans, liksom kronisk ospecifik diarré (Toddlers diarré), är mycket vanligare än primär laktosintolerans, uppmuntra därför till upprepade provokationer först.
  • Skolbarn – dygnsbehovet av mjölk (0,5 liter/dag) kan oftast fyllas hemma och därmed kan mjölkinnehållande mat och dryck i skolan undvikas utan intyg.

Remissindikation

  • Vid behov av utökad kostrådgivning – överväg remiss till primärvårdsdietist
  • Vid misstänkt bakomliggande sjukdom – remiss till barnmottagning (efter provtagning)

Laktosintolerans, 1177 Vårdguiden

Mjölk och laktos, Livsmedelsverket

Publicerat: 2019-03-05
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter