Kräkningar hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

ICD-10-SE

A09.9 Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak
K59.9 Funktionell tarmsjukdom, ospecificerad
R11.9 Illamående och kräkningar

Covid-19 orsakar förändringar av AKO Skåne-riktlinjen

Följande förändringar gäller tills vidare.

Kräkningar hos barn

Remiss till barnläkare

  • Akut – ring barnkonsult för planering av akutbesök (fysiskt/video/telefon).
  • Elektiv – informera patient (och närstående) om att besöket kanske bokas som telefon- eller videosamtal.

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning

Akutmottagning

  • Barnmedicin – barn < 1 år med hög feber och diarré eller kräkningar
  • Barnmedicin – kräkningar med allmänpåverkan, alarmerande vitalparametrar
  • Barnkirurgi – kräkningar med misstanke om akut kirurgisk åkomma

Barnmottagning

  • Återkommande kräkningar med debut efter 6 månaders ålder
  • Misstänkt gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akuta och återkommande kräkningar hos barn.

Definition

Kräkning innebär en ofrivillig eller självorsakad uppkastning av maginnehåll som kan ha många olika orsaker. Kräkningar med samtidiga diarréer är oftast orsakad av gastroenterit. Kräkningar utan diarréer kräver bredare diagnostiskt tänkande.

Symtom

  • Allmänpåverkan – trötthet, slöhet, feber, allvarligt sjuk enligt föräldrarna
  • Kräkningar – frekvens, färg (gallfärgade, blodiga), tidpunkt (natt, morgon)
  • Avföring – frekvens, färg, konsistens, blod, slem
  • Buksmärta – lokalisation, duration, intervaller, smärtvandring, rörelsekorrelation, tid på dygnet, relation till måltid
  • Andra symtom – huvudvärk, tecken på dehydrering (minskade urinmängder, vätskeintag)

Anamnes

  • Hereditet
  • Trauma mot huvudet
  • Smitta – utlandsresa, kontakt med djur, lantbruk, någon annan sjuk i omgivningen
  • Kost – exempelvis opastöriserad mjölk eller ätit något ovanligt
  • Läkemedel, exempelvis antibiotika
  • Vaccination mot rotavirus

Status

  • Allmäntillstånd – vakenhet
  • Hjärta – frekvens
  • Lungor – andningsfrekvens, saturation, indragningar
  • Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud
  • Yttre genitalia – smärta eller svullnad i skrotum eller ljumske
  • Rektalpalpation – i undantagsfall
  • Neurologstatus – vid behov
  • Hud – kapillär återfyllnad, hudturgor, petekier
  • Överväg temp, vikt

Alarmerande vitalparametrar

Status Fynd
Allmäntillstånd nedsatt reaktion, svårväckt eller somnar igen, skriker svagt, gällt eller gnyr kontinuerligt
Andning takypné över 60/min, kraftiga indragningar
Saturation under 92 % (ge syrgas)
Puls ihållande takykardi
Temp > 41°C hos barn över 3 mån (> 38°C eller < 36°C hos spädbarn under 3 mån)
Svår dehydrering viktnedgång > 10 %, kapillär återfyllnad > 3 sek, nedsatt hudturgor, torra slemhinnor, insjunken fontanell, nedsatt miktionsfrekvens

Handläggning vid utredning

Akut handläggning

Akut bedömning av barnläkare rekommenderas vid:

  • alarmerande vitalparametrar (minst en)
  • gallfärgade eller blodiga kräkningar.

Skyndsam handläggning

Skyndsam utredning via barnläkare rekommenderas vid:

  • återkommande morgonkräkningar
  • blod i avföringen
  • tillväxtrubbningar
  • kramper
  • resistens i buken
  • återkommande kräkningar efter 6 månaders ålder
  • spädbarn med misstänkt GERD och skrikighet, matvägran, hosta eller viktnedgång
  • större barn med misstänkt GERD och blodiga kräkningar eller sväljningsbesvär (smärta, svårighet).

Laboratorieprover

  • Överväg CRP, Hb, glukos, urinsticka
  • Överväg F-odling eller F-PCR vid diarré över 1 vecka, blodtillblandning eller utlandsvistelse
  • Överväg utredning av parasiter, tarmprotozoer, maskägg och EHEC

Orsaker till akuta kräkningar hos barn

Allvarlig infektion

  • Appendicit – ger ofta kräkningar och diarré samt feber, men buksmärtan dominerar
  • Andra akuta infektioner – sepsis, meningit, pyelonefrit, pneumoni och streptokocktonsillit kan ge kräkningar och diarré

Akut tarmobstruktion

  • Invagination, volvulus, ileus, malrotation, duodenalhinder – kräkningar, allmänpåverkan, akut buksmärta, ibland blodiga diarréer
  • Inklämt ljumskbråck – icke-reponibel resistens i ena ljumsken, akut buksmärta, allmänpåverkan, kräkningar
  • Hirschsprungs sjukdom – uppspänd buk, gallfärgade kräkningar, förstoppning, anamnes på utebliven mekoniumavgång
  • Pylorusstenos – kaskadkräkningar (ej gallfärgade) och viktnedgång vid 1-2 månadernas ålder
  • Atresi eller stenos – kräkningar hos nyfödda
  • Förstoppning – ger sällan kräkningar, men kan förekomma vid uttalad förstoppning

Andra akuta eller allvarliga orsaker

  • Förhöjt intrakraniellt tryck – hjärntumör, hjärnskakning, pseudotumor cerebri, intrakraniell blödning
  • Födoämnesallergi – akut allergisk reaktion, anafylaxi
  • Intoxikation, läkemedel, droger
  • Testistorsion – akut buksmärta, allmänpåverkan, illamående, kräkningar
  • Gynekologiska tillstånd – extrauterin graviditet, ovarialtorsion, ruptur av ovarialcysta
  • Endokrina orsaker – diabetes mellitus, hypertyreos
  • Akut intermittent porfyri (sällsynt före puberteten)
  • Migrän

Gastroenterit

  • Viral gastroenterit – ofta vattniga, voluminösa diarréer och ibland kräkningar
  • Bakteriell gastroenterit – kan ge slemmiga, blodiga avföringar, feber, krampartade buksmärtor men sällan kräkningar

Orsaker till återkommande kräkningar hos barn

Gastroesofageal refluxsjukdom

  • Gastroesofageal reflux (GER) – normalfysiologiskt upp till ett års ålder, vanligt och ofarligt även i högre åldrar, i normalfallet exspektans (prova magsyrehämmande till äldre barn)
  • Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) – när refluxen ger besvärande symtom eller komplikationer från matstrupe eller luftvägar

Funktionellt illamående och funktionella kräkningar

  • Funktionellt illamående – besvärligt illamående minst 2 gånger/vecka i 2 månader, oftast inte relaterat till måltid eller samtidigt med kräkning, ingen buksmärta
  • Funktionella kräkningar – kräkningar minst 1 gång/vecka i 2 månader, ej självorsakad, ej bakomliggande ätstörning eller idissling, ingen buksmärta
  • Symtombilden kan variera hos samma patient, som kan ha enbart ena tillståndet, båda tillstånden eller växla mellan dem
  • Autonoma symtom förekommer ibland med svettning, blekhet, yrsel och takykardi
  • Enbart morgonillamående kan förekomma och lång sovmorgon kan då ge symtomfrihet
  • Differentialdiagnoser – funktionell dyspepsi (samtidig buksmärta), posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS, ovanligt tillstånd med takykardi i stående, kan ge illamående och kräkningar), psykogena orsaker (som anorexi, bulimi)

Cykliska kräkningar (CVS)

  • Symtom – episoder med intensivt, kontinuerligt illamående och paroxysmala kräkningar som varar i timmar till dagar med symtomfria intervall på veckor till månader mellan episoderna
  • Kriterier – minst 2 likartade episoder under minst 6 månader
  • Differentialdiagnos – bukmigrän (smärtan dominerar)

Behandla utifrån specifik diagnos.

Remissindikation akutmottagning

  • Barnmedicin – barn < 1 år med hög feber och diarré eller kräkningar
  • Barnmedicin – kräkningar med allmänpåverkan, alarmerande vitalparametrar
  • Barnkirurgi – kräkningar med misstanke om akut kirurgisk åkomma

Remissindikation barnmottagning

  • Återkommande kräkningar med debut efter 6 månaders ålder
  • Kräkningar med blodig diarré, kramper, resistens i buken, tillväxtrubbningar
  • Misstänkt gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) eller GER med svåra symtom och utebliven effekt av behandling

Kräkningar hos barn 0-1 år, 1177 Vårdguiden

Kräkningar hos barn över ett år, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2019-03-05
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter