Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning.
• Behandling i vissa fall.

Akutmottagning

• Akuta symtom enligt akut handläggning.

Barn- och ungdomsmottagning

• Symtom enligt skyndsam handläggning (gärna kontakt med barnläkare).
• Svår huvudvärk, särskilt hos barn < 6 år.
• Oklar diagnos eller terapisvikt.

Bakgrund

Denna rekommendation ger vägledning i det primära omhändertagandet av oklar huvudvärk hos barn.

Epidemiologi

Huvudvärk är ett stort hälsoproblem hos skolbarn. Både migrän och spänningshuvudvärk är vanligt och kan debutera i tidig ålder.

Spänningshuvudvärk hos mindre barn är lika vanligt hos pojkar som hos flickor, men från 12 års ålder blir det vanligare hos flickor. Det förekommer minst 1 gång per vecka hos upp till 20–30 % av alla tonåringar och nästan dagligen hos 1–2 %.

Migrän förkommer minst 1 gång per vecka hos runt 5 % av alla barn och ungdomar.

Etiologi

Exempel på orsaker till huvudvärk hos barn:

• Spänningshuvudvärk.
• Migrän med eller utan aura.
• Annan primär huvudvärk – exempelvis klusterhuvudvärk, trigeminal autonom huvudvärk, primär ansträngningsutlöst huvudvärk.
• Synstörning – myopi, strabism.
• Bettdysfunktion.
• Trauma mot huvud eller nacke – exempelvis postkommotionellt syndrom.
• ÖNH-orsakad huvudvärk – sinuit, otit, herpes zoster oticus.
• Infektion eller inflammation i CNS – neuroborrelios, TBE, meningit.
• Intrakraniell orsak – hjärntumör, intrakraniell tryckökning, blödning (ovanligt men kan förekomma).
• Läkemedelsorsakad huvudvärk.
• Annan sjukdom – exempelvis hypertyreos, anemi.

Utredning

Symtom

Huvudvärkssymtom

• Debut, frekvens och duration av huvudvärk.
• Smärtkaraktär – tryckande/pressande eller pulserande.
• Intensitet – mild, måttlig eller uttalad.
• Lokalisation – uni- eller bilateralt, lokalt avgränsad (occipital, frontal, periorbital).
• Symtompåverkan – på vardagsaktiviteter och fysisk aktivitet.
• Tidpunkt – efter skolan, under natten, vid uppvaknande.
• Utlösande eller försämrande faktorer – exempelvis promenad, trappgång.

Andra symtom

• Möjliga associerade symtom – illamående, kräkning, överkänslighet för ljus eller ljud.
• Neurologiska bortfallssymtom (möjliga aurasymtom) – exempelvis flimmerskotom, dubbelseende, stickningar, domningar, motoriska symtom, afasi, tinnitus, yrsel.
• Kognitiva symtom – personlighets- eller beteendeförändring.

Anamnes

• Ärftlighet.
• Utveckling och tillväxt.
• Livssituation – problem kring mat och dryck, mobbning, skärmtid, arbetsställning, skola (inlärnings- eller koncentrationssvårigheter, stökig miljö).
• Familjesituation – missbruk, våld, hot.
• Sömnproblem – snarkningar, tandgnisslande, uppvaknanden, mardrömmar, insomningssvårigheter.
• Andra sjukdomar – inklusive neuropsykiatriska tillstånd.
• Tidigare trauma (mot nacke eller huvud) och smärterfarenhet.
• Läkemedel – dosering, tidpunkt, effekt av analgetika.
• Alkohol, droger (äldre barn).

Status

Utför noggrant status utifrån symtom och anamnes, exempelvis:

• Allmäntillstånd.
• Hjärta, blodtryck.
• Neurologiskt status.
• Lokalstatus huvud, nacke, käkled – rörlighet och palpation över muskelfästen.
• Hud (petekier).
• Ögon – visus, ögonrörelser.
• Längd, vikt, temp.

Fynd vid spänningshuvudvärk

• Ofta mild till måttlig, bilateral, tryckande eller pressande smärta.
• Försämras inte av fysisk aktivitet.
• Sällan associerade symtom.
• Inga aurasymtom.

Fynd vid migrän med eller utan aura

• Ofta uttalad, frontotemporal (uni- eller bilateral hos barn) pulserande smärta.
• Försämras av fysisk aktivitet.
• Ofta associerade symtom.
• Ibland aurasymtom.

Handläggning vid utredning

Gör en klinisk bedömning och överväg akuta prover som CRP och Hb. Misstänkt spänningshuvudvärk och migrän utreds vidare enligt separata rekommendationer.

Akut handläggning

Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid någon av följande:

• Allmänpåverkan med medvetandesänkning, feber, nackstelhet, kräkningar, dehydrering.
• Urakut, intensiv huvudvärk.
• Progredierande huvudvärk som väcker barnet, med eller utan kräkningar.
• Neurologiska bortfallssymtom (inklusive nydebuterat aurasymtom utom typiska flimmerskotom) eller avvikelser i neurologstatus.
• Förlängt aurasymtom (> 1 timme).
• Status migränosus (> 72 timmars duration trots behandling).
• Försämring av huvudvärken i liggande, vid hosta eller krystning (Valsalva).

Skyndsam handläggning

Skyndsam utredning via barnläkare rekommenderas vid någon av följande:

• Intermittent huvudvärk som väcker barnet.
• Morgonhuvudvärk med och utan kräkningar.
• Nytillkommen beteendeförändring.
• Avvikelse i utvecklingen.
• Mycket stark oro hos föräldrarna.

Fortsatt handläggning

• Överväg utredning via andra professioner:
• Optiker (barn ≥ 8 år) eller ögonläkare (yngre barn) – för att bedöma synstörning.
• Tandläkare – för att bedöma bettdysfunktion, tandgnissling.
• Fysioterapeut – för att bedöma muskelspänningar.

Laboratorieprover

Överväg prover utifrån misstänkt bakomliggande orsak, exempelvis anemi, järnbrist, tyreoidearubbning.

Behandling

Behandling rekommenderas utifrån aktuell diagnos.

Remissrutiner 

Remissindikation akutmottagning

• Akuta symtom enligt akut handläggning (ring gärna först).

Remissindikation barn- och ungdomsmottagning

• Symtom enligt skyndsam handläggning (gärna kontakt med barnläkare).
• Svår huvudvärk, särskilt hos barn < 6 år.
• Långvariga uttalade besvär, terapisvikt eller oklar diagnos.
• Hög skolfrånvaro eller annan påverkan på vardagen till följd av huvudvärk.
• Samsjuklighet som kan försvåra bedömning eller behandling.

Remissinnehåll

• Anamnes, särskilt vardagsproblematik.
• Ärftlighet för migrän.
• Andra sjukdomar.
• Status med blodtryck, neurologstatus, tillväxtkurva (om tillgänglig).
• Eventuell utredning och behandling (effekt).
• Telefonnummer till föräldrar, tolkbehov.

Patientinformation

Huvudvärk hos barn, 1177

Om innehållet

Publicerat: 2022-09-22
Giltigt till: 2025-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne