Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning i de flesta fall hos barn över 1 år.

Specialiserad vård

Alla barn < 1 år med hälta handläggs inom specialiserad vård. Barn > 1 år handläggs på:

• barn- eller barnakutmottagning – vid oklar orsak (medicinsk) eller terapisvikt
• ortoped- eller ortopedakutmottagning – vid oklar orsak (ortopedisk), terapisvikt eller behov av kirurgi.

Bakgrund

Rekommendationen avser att ge vägledning i det primära omhändertagandet av oklar hälta och smärta i benen hos mindre barn (upp till cirka 10 år). För höft- och knäsmärta hos större barn hänvisas till separat rekommendation.

Definition

Hälta innebär att belastningen på en extremitet begränsas, ofta till följd av smärta men också på grund av svaghet eller missbildning.

Epidemiologi

Årlig incidens för barn med icke-traumatisk hälta ligger enligt studier på cirka 0,1–0,3 %.

Etiologi

Hälta hos barn kan ha många orsaker och utgå från olika strukturer i exempelvis leder, muskler, nerver och skelett.

Ledrelaterad orsak

• Coxitis simplex – vanligaste orsaken, synovit i höftled av oklar orsak, ofta efter viros eller överansträngning, förekommer hos barn 2–12 år, oftast 3–6 år.
• Perthes sjukdom – aseptisk bennekros i caput femoris, främst pojkar, oftast 3–12 år.
• Kongenital höftledsluxation – missas i enstaka fall i nyföddhetsperioden.
• Septisk artrit – akut ledinfektion, ofta stafylokocker, vanligast hos spädbarn men förekommer i alla åldrar.
• Juvenil idiopatisk artrit (JIA) – kronisk reumatisk ledinflammation, ofta tidig debutålder.
• Henoch-Schönleins purpura (HSP) – akut IgA-nefrit som även kan ge artrit, medianålder 6 år.
• Annan artrit – exempelvis reaktiv artrit, borreliaartrit, juvenil SLE.

Trauma

• Ockult fraktur – odislocerad spiralfraktur efter ringa trauma, ofta tibia, oftast små barn.
• Stressfraktur – fraktur utan trauma, exempelvis efter belastande idrott eller vid nedsatt skeletthållfasthet (som vid ätstörning).
• Olycksfall – vanlig fraktur, distorsion, kontusion, luxation.
• Misshandel – trauma där anamnes inte stämmer med skada, särskilt vid multipla eller upprepade skador.

Malignitet

• Leukemi – ovanligt, oftast i åldern 2–5 år.
• Sarkom – ovanlig tumör i skelett eller mjukdelar, oftast i åldern 5–20 år.

Annan orsak

• Diskit/osteomyelit – akut infektion i disk eller skelett, oftast stafylokocker, oftast mindre barn.
• Akut buk – särskilt appendicit.
• Urogenital – testistorsion, inklämt ljumskbråck.
• Benlängdsskillnad – funktionell (bäcken- eller ryggorsakad) eller strukturell (olika långa ben).
• Neurologisk – CNS-infektion, neuropati, hjärntumör.
• Mjukdelsrelaterad – överrörlighet, cerebral pares, muskeldystrofi.
• Fotrelaterad – calcaneusapofysit, Köhlers sjukdom, främmande kropp.
• Brist – rakit (D-vitaminbrist).
• Växtvärk – benignt tillstånd, oklar etiologi, vanligast i förskoleåldern, förekommer upp till 12 år.

Utredning

Anamnes

• Hälta – debut (akut, smygande, efter trauma), duration.
• Smärta – belastningsrelaterad, i vila, nattlig.
• Hudutslag.
• Morgonstelhet.
• Viktminskning.
• Infektion – pågående eller tidigare, feber, utlandsresa, fästingbett.
• Trauma.
• Hereditet.

Status

Observera först barnet i spontan rörelse utöver undersökning på brits.

• Allmäntillstånd – smärtpåverkan, avvikande rörelsemönster.
• Lokalstatus från fot till höft (i den ordningen) – palpationsömhet, rörelseinskränkning, artrittecken, resistens, muskelatrofi.
• Trendelenburgs test – tippning av bäckenet när man står på det svaga benet och lyfter det friska.
• Hud – svullnad, rodnad, värmeökning, utslag, blåmärken.
• Rygg-, neurolog- och bukstatus (inklusive testiklar) – vid misstanke.

Ledrelaterad orsak

• Coxitis simplex – snabb debut av ensidig smärta (ibland uttalad), inskränkt rotation, ingen feber, normal CRP.
• Perthes sjukdom – smygande förlopp, ibland episodvis, med smärta både i vila och aktivitet, inskränkt inåtrotation och abduktion.
• Kongenital höftledsluxation – asymmetrisk gång vid ensidig, vaggande gång vid bilateral, inskränkt abduktion, positiv Trendelenburgs test.
• Septisk artrit – allmänpåverkan, feber, artrit, rörelsesmärta, hög CRP.
• Juvenil artrit (JIA) – morgonstelhet och hälta > 6 veckor, ofta artrit i knä eller fot, ibland feber, hudutslag och entesit.
• Henoch-Schönleins purpura – palpabel purpura, ibland artrit, hematuri och buksmärta.

Trauma och malignitet

• Fraktur – ovilja att röra kroppsdel, smärta vid belastning och mindre i vila, lokaliserad palpationsömhet, inte alltid svullnad.
• Leukemi – trötthet, lokal svullnad och smärta i ben och leder, anemi, låga eller höga leukocyter.
• Skelettsarkom – nattlig ensidig smärta, lokal palpationsömhet, ofta allmänsymtom som trötthet.
• Mjukdelssarkom – växande mjukdelstumör, ofta smärtfri med allmänsymtom som trötthet.

Annan orsak

• Diskit/osteomyelit – försiktigt rörelsemönster, ofta låggradig feber, ibland lokal ömhet över disk, ofta förhöjt CRP.
• Växtvärk – bilateral diffus värk nattetid i lår, knän eller underben i ett par timmar, inga symtom dagtid, ensidiga besvär förekommer men ska växla sida.

Handläggning vid utredning

Små barn kan ha svårt att avgöra var smärtan sitter och det finns många tänkbara bakomliggande orsaker som behöver uteslutas. Höftorsakad smärta förläggs ofta till knäregionen.

Vid akut hälta utan alarmerande fynd är coxitis simplex vanligaste orsaken.

Bedöm barnet utifrån klinisk bild. Överväg kontroll av temp, CRP och behov av akut röntgen vid trauma.

Alarmerande fynd

• Allmänpåverkan, hög feber.
• Ovilja att gå eller röra sig, särskilt mindre barn.
• Bensmärta med samtidig trötthet, anemi, låggradig feber.
• Nattlig ensidig smärta.
• Artrit, morgonstelhet.
• Lokaliserad palpationssmärta.
• Påtaglig rörelseinskränkning i höften.
• Positivt Trendelenburgs test.
• Palpationsömhet i buk eller ömmande testikel.
• Misstänkt misshandel – följ rekommendation om barn som far illa.

Alarmerande fynd kan vara tecken på exempelvis artrit, osteomyelit, diskit, fraktur eller malignitet och bör handläggas akut inom specialiserad vård.

Fortsatt handläggning

Vid avsaknad av alarmerande fynd bör patienten handläggas utifrån misstänkt bakomliggande orsak. Röntgen bör övervägas frikostigt vid misstanke om sent upptäckt höftledsluxation, Perthes sjukdom, fraktur eller oklar artrit.

• Vid Perthes sjukdom kan röntgen vara normal de första 2–3 månaderna.
• Vid stressfraktur eller ockult fraktur kan röntgen vara normal i tidigt skede, upprepa efter någon vecka vid behov.

Vid fortsatt misstanke rekommenderas handläggning inom specialiserad vård.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån aktuell diagnos, i de flesta fall via specialiserad vård.

Coxitis simplex

Coxitis simplex har god prognos och läker alltid spontant, snabbare om barnet vilar och är i stillhet. Försiktighet med smärtstillande läkemedel rekommenderas för att inte maskera försämring.

Uppföljning rekommenderas efter 2–3 dagar. Vid försämring rekommenderas kontakt med specialiserad vård, liksom vid utebliven läkning efter 1 vecka.

Remissrutiner 

Akutmottagning

• Alarmerande fynd
• Konstaterad fraktur (via röntgen)
• Utebliven förbättring vid coxitis simplex

Ortoped- eller barnmottagning

• Oklara höft- eller knäbesvär med hälta
• Misstänkt sent upptäckt kongenital höftledsluxation
• Misstänkt Perthes sjukdom
• Terapisvikt

Relaterad information

Höftbesvär hos barn (1177.se)

Om innehållet

Publicerat: 2022-03-01
Giltigt till: 2025-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne