Funktionell buksmärta hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

ICD-10-SE

K58.8 Annan och ospecificerad irritabel tarm
K58.1 Irritabel tarm som domineras av diarré [IBS-D]
K58.2 Irritabel tarm som domineras av förstoppning [IBS-C]
K58.3 Irritabel tarm med blandade tarmvanor [IBS-M]
K30.9 Funktionell dyspepsi
G43.8 Annan specificerad migrän
R10.4 Andra och ospecificerade smärtor i buken

Covid-19 orsakar förändringar av AKO Skåne-riktlinjen

Följande förändringar gäller tills vidare.

Funktionell buksmärta hos barn

Remiss till barnläkare

  • Akut – ring barnkonsult för planering av akutbesök (fysiskt/video/telefon).
  • Elektiv – informera patient (och närstående) om att besöket kanske bokas som telefon- eller videosamtal.

Primärvård

  • Primär utredning och behandling
  • Psykosocialt stöd

Barnmottagning

  • Misstänkt bakomliggande organisk sjukdom
  • Hög skolfrånvaro
  • Psykosocialt stöd och behandling i vissa fall

Andra instanser

  • Psykosocialt stöd kan även ges via BHV, skola, Första linjen-mottagning, BUP, ungdomsmottagning, socialförvaltning

Funktionell buksmärta är buksmärta utan organisk orsak. Det är vanligt förekommande hos barn som söker i primärvården och kan ha stor påverkan på vardagen för såväl barnet som familjen.

Smärtfysiologin är komplex och kan påverkas av medicinska, genetiska och psykosociala faktorer.

Symtomen delas in i fyra kliniska bilder enligt Rome IV, som är en internationell klassificering:

  • irritabel tarm (IBS)
  • funktionell dyspepsi
  • bukmigrän
  • ospecificerad funktionell buksmärta.

Det är vanligt att barn kan uppfylla kriterierna för fler än en diagnos.

Symtom

  • Buksmärta – återkommande
  • Avföringsrubbning – förstoppning, diarré, trängningar
  • Allmänna symtom – illamående, kräkningar, gaser, återkommande huvudvärk

Alarmerande symtom

Följande symtom bör inge misstanke om bakomliggande organisk orsak:

  • kvarstående smärta under höger arcus eller i höger fossa
  • sväljningssvårigheter eller -smärta
  • ihållande kräkningar
  • blod i avföringen
  • nattliga diarréer
  • avvikande tillväxt (som viktnedgång, minskad längdtillväxt, försenad pubertet)
  • oförklarlig feber eller artrit.

Anamnes

Allmän anamnes

  • Buksymtom – debut, duration, karaktär, intensitet, lokalisation
  • Utlösande eller lindrande faktorer – tarmtömning, gasavgång, måltid, stress
  • Toalettrutiner – avföring, miktion, undvikande av toalettbesök i skolan
  • Kost – aptit, diet (uteslutande av födoämnen), antal mål/dag (normalt 4-5), normal matmängd (för tillväxt och träning)
  • Ärftlighet – IBD, celiaki eller ulcus
  • Läkemedel, kosttillskott

Psykosocial anamnes

  • Problem i vardagen – påverkan på fysisk aktivitet, sömn
  • Skolproblem – skolfrånvaro, mobbing, inlärningssvårigheter, droger, påverkan på skolarbete
  • Fritidsproblem – undvikande av aktiviteter eller kompisar, rädsla att åka kollektivt
  • Familjerelaterade problem – stress, ekonomiska problem, konflikter, sjukdom, funktionsnedsättning, beroende, övergrepp
  • Psykiska problem – ångest, depression, fobi, ätstörning

Status

  • Allmäntillstånd, pubertetsstatus
  • Hjärta, lungor
  • Bukpalpation
  • Psykiskt status
  • Temp, vikt, längd

Handläggning vid utredning

  • Vid minst ett alarmerande symtom – misstänk bakomliggande orsak, vidare utredning via barnläkare rekommenderas.
  • Vid avsaknad av alarmerande symtom, normalt status och normala blodprover (om sådana tagits) – misstänk funktionell buksmärta, ytterligare utredning behövs normalt inte.

Laboratorieprover

Överväg prover i differentialdiagnostiskt syfte.

  • Hb, CRP, urinsticka
  • Leukocyter, trombocyter, TSH, transglutaminas-antikroppar
  • F-kalprotektin vid mer omfattande symtom, särskilt vid diarréer hos barn i skolåldern

Diagnoskriterier

Irritabel tarm (IBS)

För diagnos IBS krävs buksmärta minst 4 dagar/månad (senaste 2 månaderna) utan annan rimlig förklaring. Buksmärtan kvarstår även när eventuell förstoppning behandlats och är relaterad till minst 1 av följande:

  • tarmtömning
  • förändring av avföringsfrekvens
  • förändring av avföringskonsistens eller -utseende.

IBS indelas i fyra undergrupper – med förstoppning, med diarré, med både förstoppning och diarré samt ospecificerad.

Funktionell dyspepsi

För diagnos funktionell dyspepsi krävs minst 1 av 3 följande symtom, minst 4 dagar/månad (senaste 2 månaderna) utan annan rimlig förklaring:

  • postprandiell fyllnadskänsla
  • tidig mättnadskänsla
  • epigastriell smärta eller brännande känsla (ej relaterad till tarmtömning).

Funktionell dyspepsi indelas i två undergrupper:

  • postprandiellt smärtsyndrom – besvärande fyllnads- eller mättnadssymtom som gör att en normal måltid inte kan fullföljas, ofta även uppblåsthet (övre delen av magen), illamående eller rapningar efter måltid
  • epigastriellt smärtsyndrom – besvärande smärta (påverkar normala aktiviteter) lokaliserad i epigastriet (inte generell, andra delar av buken eller retrosternalt), ofta även ökning eller lindring av matintag.

Bukmigrän

För diagnos bukmigrän krävs minst 2 episoder med intensiv, akut buksmärta (i naveltrakt, mittlinje eller diffust generell) som varar minst 1 timme (där buksmärtan ska vara dominerande symtom och hindra normala aktiviteter) och som associeras med två eller flera av följande:

  • aptitlöshet
  • illamående
  • kräkningar
  • huvudvärk
  • fotofobi
  • blekhet.

Episoderna åtskiljs av veckor eller månader utan symtom och är stereotypa i mönster och symtombild hos den enskilde patienten. Symtom ska finnas minst 6 månader, utan annan rimlig förklaring.

Stöd för diagnosen:

  • prodromalsymtom – beteende- eller känsloförändring, vasomotoriska symtom
  • minskade symtom med migränbehandling.

Ospecificerad funktionell buksmärta

För diagnos ospecificerad funktionell buksmärta krävs:

  • episodisk eller kontinuerlig buksmärta som inte uppträder enbart tillsammans med fysiologiska händelser (som vid måltid eller menstruation)
  • otillräckliga kriterier för irritabel tarm, funktionell dyspepsi eller bukmigrän
  • symtom minst 4 dagar/månad (senaste 2 månaderna) utan annan rimlig förklaring.

Differentialdiagnoser

  • Förstoppning (buksmärtan försvinner efter behandling)
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som ulcerös kolit, Mb Crohn
  • Celiaki
  • Födoämnesallergi eller -intolerans (inklusive laktosintolerans)
  • Gastroesofageal reflux med esofagit
  • Eosinofil esofagit
  • Diabetes
  • Malignitet, exempelvis leukemi

Differentialdiagnoser till bukmigrän

  • Sjukdomar som ger tarmtömnings- eller miktionssvårigheter
  • Återkommande pankreatiter, gallvägssjukdomar eller njursten
  • Familjär medelhavsfeber
  • Akut intermittent porfyri
  • Psykiatriska sjukdomar

Handläggning vid behandling

  • Ge information om tillståndet och stöd.
  • Ge råd om kost och måltider. Erbjud dietistkontakt vid behov.
  • Rekommendera symtomdagbok i 1-2 veckor inför återbesök (fylls i av barnet eller föräldrarna).
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan ge minskade symtom och ökad funktion i vardagen.
  • Smärthantering kan erbjudas via multimodala smärtteam.
  • Prova läkemedel vid uttalade symtom.

Information och smärtförklaring

Diagnosbesked med tydlig information har ofta lugnande inverkan. Förklara att smärtan:

  • är verklig men inte farlig
  • kan uppstå när tarmen spänns ut vid arbete
  • kan förvärras vid stress eller oro.

Uppmuntra till normal livsstil. Att anpassa livet efter symtomen riskerar att förvärra dem. Skapa trygghet genom att erbjuda ny kontakt vid förändrade eller förvärrade symtom.

Råd om kost

Ge råd om regelbundna, varierande måltider i lugn och ro. Specifika kostråd och probiotika kan ha effekt på individnivå. Vid ändrad kost bör utvärdering göras efter några veckor.

Läkemedelsbehandling

  • Förstoppning ska alltid behandlas, ge mjukgörande vid behov.
  • Vid funktionell dyspepsi kan protonpumpshämmare (PPI) provas i 4 veckor och därefter utvärderas, gärna i samråd med barnläkare.

Remissindikation barnmottagning

  • Alarmerande symtom
  • Barn >10 år med dyspeptiska symtom i mer än 6 månader, trots behandling
  • Buksmärta som påverkar dagliga aktiviteter och sömn
  • Uttalad skolfrånvaro
  • Misstänkt bukmigrän med behov av behandling

Barn med funktionell buksmärta kan uppleva lägre livskvalitet än barn med exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom. Rädsla att gå till skolan eller göra saker med kompisar kan leda till isolering som kan få långtgående effekter senare i livet.

Ont i magen hos barn, 1177 Vårdguiden

Symtomdagbok mage-tarm (pdf)

Bristolskalan (pdf)

Publicerat: 2019-06-14
Giltigt till: 2022-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter