Vårdgivare Skåne

För offentlig och privat vårdpersonal

Diarré hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd. 

ICD-10-SE

A09.9 Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak
K52.9 Icke-infektiös gastroenterit och kolit, ospecificerad
K59.1 Funktionell diarré
K58.1 Irritabel tarm som domineras av diarré [IBS-D]

Covid-19 orsakar förändringar av AKO Skåne-riktlinjen

Följande förändringar gäller tills vidare.

Diarré hos barn

Remiss till barnläkare

  • Akut – ring barnkonsult för planering av akutbesök (fysiskt/video/telefon).
  • Elektiv – informera patient (och närstående) om att besöket kanske bokas som telefon- eller videosamtal.

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning

Barnakutmottagning

  • Barnmedicin – diarré med allmänpåverkan, alarmerande vitalparametrar
  • Barnkirurgi – diarré och misstanke om akut kirurgisk åkomma

Barnmottagning

  • Utredning av misstänkt kronisk tarmsjukdom eller annan bakomliggande sjukdom

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akut och kronisk diarré hos barn.

Definition

Diarré innebär > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Varken frekvent tömning av formad avföring eller klistrig avföring hos ammande spädbarn är diarré.

Klinisk indelning enligt WHO:

  • akut vattnig diarré varar flera timmar eller dagar (inkluderar kolera)
  • akut blodig diarré, kallas även dysenteri
  • kronisk diarré varar > 14 dagar.

Symtom

  • Allmänpåverkan – trötthet, slöhet, allvarligt sjuk enligt föräldrarna
  • Diarré – frekvens, färg, konsistens, blod, slem
  • Buksmärta – lokalisation, duration, intervaller, smärtvandring, rörelsekorrelation, tid på dygnet, relation till måltid
  • Kräkningar – frekvens, färg

Anamnes

  • Hereditet
  • Dehydrering – minskade urinmängder, vätskeintag
  • Smitta – utlandsresa, kontakt med djur eller lantbruk, någon annan sjuk i omgivningen
  • Kost – exempelvis opastöriserad mjölk, sötningsmedel eller ätit något ovanligt
  • Läkemedel, exempelvis antibiotika
  • Vaccination mot rotavirus

Status

  • Allmäntillstånd – vakenhet
  • Hjärta – frekvens
  • Lungor – andningsfrekvens, saturation, indragningar
  • Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud
  • Yttre genitalia – smärta eller svullnad i skrotum eller ljumske
  • Rektalpalpation – i undantagsfall
  • Hud – kapillär återfyllnad, hudturgor
  • Överväg temp, vikt

Alarmerande vitalparametrar

Status Fynd
Allmäntillstånd nedsatt reaktion, svårväckt eller somnar igen, skriker svagt, gällt eller gnyr kontinuerligt
Andning takypné över 60/min, kraftiga indragningar
Saturation under 92 % (ge syrgas)
Puls ihållande takykardi
Temp > 41°C hos barn över 3 mån (> 38°C eller < 36°C hos spädbarn under 3 mån)
Svår dehydrering viktnedgång > 10 %, kapillär återfyllnad > 3 sek, nedsatt hudturgor, torra slemhinnor, insjunken fontanell, nedsatt miktionsfrekvens

Handläggning vid utredning

Vid alarmerande vitalparametrar bör barnet bedömas akut av barnläkare.

Laboratorieprover

  • Överväg CRP, Hb, glukos, urinsticka
  • Överväg F-odling eller F-PCR vid diarré över 1 vecka, blodtillblandning eller utlandsvistelse
  • Överväg utredning av parasiter, tarmprotozoer, maskägg och EHEC
  • Överväg transglutaminas-antikroppar, F-kalprotektin och TSH

Orsaker till akut diarré hos barn

Akuta orsaker

  • Invagination – ger buksmärta i intervaller hos barn 3 månader till 2 år och ibland blodig diarré i sent skede, ibland blekt och slappt barn
  • Appendicit – ger ofta kräkningar och diarré, men buksmärtan dominerar
  • Akuta infektioner – sepsis, meningit, pyelonefrit, pneumoni och streptokocktonsillit kan ge kräkningar och diarré
  • Toxic shock syndrom (TSS) – orsakas av toxiner från strepto- eller stafylokocker och är ett ovanligt men allvarligt tillstånd (hög mortalitet) med hastigt insjuknande i vattniga diarréer och influensaliknande symtom

Gastroenterit

  • Förekomst – vanlig orsak till diarré, misstänk särskilt vid samtidig feber och kräkningar
  • Virus – ger ofta vattniga, voluminösa diarréer, ibland kräkningar
  • Bakterier – kan ge slemmiga, blodiga avföringar, feber, krampartade buksmärtor
  • Parasiter – orsakar ibland kronisk diarré
  • Postenteritiskt syndrom – fortsatt diarré flera veckor efter att akuta symtom på tarminfektion gått över

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

  • Ulcerös kolit – drabbar oftast barn under 3 år och ger en kolorektal inflammation med diarré 5-15 gånger/dygn, blod och slem i avföringen, buksmärta, tenesmer, nedsatt aptit, feber och anemi
  • Crohns sjukdom – kan drabba hela tarmen och ger diarré (mer sällan blod), buksmärtor, perianala besvär som fistlar, malabsorption, subileus, nedsatt aptit
  • Andra koliter – mikroskopisk eller allergisk kolit, kronisk granulomatös sjukdom, Beçhets sjukdom

Förstoppningsdiarré

  • Orsak – fekalom kan ge en funktionell avföringsinkontinens och irriterad slemhinna med ökad slemproduktion
  • Symtom – ofta buksmärta och tunn rinnande avföring

Övriga orsaker till akut diarré hos barn

  • Komjölksproteinallergi – kan ge blodig diarré hos spädbarn, minskad tillväxt, även eksem och luftvägssymtom
  • Intoxikation – exempelvis rengöringsmedel, växter och svamp
  • Läkemedel – överväg missbruk av laxantia

Orsaker till kronisk diarré hos barn

Kronisk ospecifik diarré (Toddlers diarré)

  • Orsak – omogen tarm som ofta normaliseras spontant vid 4 års ålder
  • Symtom – små icke-digererade matbitar i avföringen, för övrigt är barnet välmående med normal tillväxt

Irritabel tarm (IBS)

  • Symtom – buksmärta relaterad till tarmtömning eller förändring av frekvens och/eller konsistens av avföringen
  • Kriterier – symtom minst 4 dagar/månad (de senaste 2 månaderna)

Kostrelaterade orsaker

  • Celiaki – ofta beskedliga symtom, men kan ge illaluktande avföring, uppblåsthet, minskad tillväxt, malnutrition
  • Laktosintolerans – ger diarréer, uppblåsthet och gaser hos barn över 5 år (förekommer inte hos mindre barn)
  • Annan födoämnesallergi eller -intolerans – ofta hos barn med atopiskt eksem

Ovanliga orsaker till kronisk diarré

  • Gallsaltsmalabsorption – ger kronisk diarré, trängningar och buksmärta
  • Pancreasinsufficiens – ger steatorré
  • Cystisk fibros – sällsynt ärftlig sjukdom som ger segt slem med mekoniumileus hos nyfödda och senare steatorré, dålig viktuppgång trots god aptit och stora matmängder, drabbar även lungor och bihålor
  • Hypertyreos – sällsynt före puberteten men förekommer sedan i alla åldrar

Behandla utifrån specifik diagnos.

Barnakutmottagning

  • Barnmedicin – diarré med allmänpåverkan, alarmerande vitalparametrar
  • Barnkirurgi – diarré och misstanke om akut kirurgisk åkomma

Remissindikation barnmottagning

  • Misstänkt inflammatorisk tarmsjukdom
  • Positiva translutaminas-antikroppar eller F-kalprotektin
  • Misstänkt födoämnesallergi, särskilt barn < 1 år med dålig viktuppgång och eksem
  • Misstänkt bakomliggande sjukdom som cystisk fibros eller hypertyreos
  • Avvikande tillväxtkurva, försenad pubertet

Diarré hos barn, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2019-11-11
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Vad är problemet med sidan?

Tack för ditt meddelande!