Diarré hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd. 

ICD-10-SE

A09.9 Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak
K52.9 Icke-infektiös gastroenterit och kolit, ospecificerad
K59.1 Funktionell diarré
K58.1 Irritabel tarm som domineras av diarré [IBS-D]

Covid-19 orsakar förändringar av AKO Skåne-riktlinjen

Följande förändringar gäller tills vidare.

Diarré hos barn

Remiss till barnläkare

  • Akut – ring barnkonsult för planering av akutbesök (fysiskt/video/telefon).
  • Elektiv – informera patient (och närstående) om att besöket kanske bokas som telefon- eller videosamtal.

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning

Barnakutmottagning

  • Barnmedicin – diarré med allmänpåverkan, alarmerande vitalparametrar
  • Barnkirurgi – diarré och misstanke om akut kirurgisk åkomma

Barnmottagning

  • Utredning av misstänkt kronisk tarmsjukdom eller annan bakomliggande sjukdom

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akut och kronisk diarré hos barn.

Definition

Diarré innebär > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Varken frekvent tömning av formad avföring eller klistrig avföring hos ammande spädbarn är diarré.

Klinisk indelning enligt WHO:

  • akut vattnig diarré varar flera timmar eller dagar (inkluderar kolera)
  • akut blodig diarré, kallas även dysenteri
  • kronisk diarré varar > 14 dagar.

Symtom

  • Allmänpåverkan – trötthet, slöhet, allvarligt sjuk enligt föräldrarna
  • Diarré – frekvens, färg, konsistens, blod, slem
  • Buksmärta – lokalisation, duration, intervaller, smärtvandring, rörelsekorrelation, tid på dygnet, relation till måltid
  • Kräkningar – frekvens, färg

Anamnes

  • Hereditet
  • Dehydrering – minskade urinmängder, vätskeintag
  • Smitta – utlandsresa, kontakt med djur eller lantbruk, någon annan sjuk i omgivningen
  • Kost – exempelvis opastöriserad mjölk, sötningsmedel eller ätit något ovanligt
  • Läkemedel, exempelvis antibiotika
  • Vaccination mot rotavirus

Status

  • Allmäntillstånd – vakenhet
  • Hjärta – frekvens
  • Lungor – andningsfrekvens, saturation, indragningar
  • Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud
  • Yttre genitalia – smärta eller svullnad i skrotum eller ljumske
  • Rektalpalpation – i undantagsfall
  • Hud – kapillär återfyllnad, hudturgor
  • Överväg temp, vikt

Alarmerande vitalparametrar

Status Fynd
Allmäntillstånd nedsatt reaktion, svårväckt eller somnar igen, skriker svagt, gällt eller gnyr kontinuerligt
Andning takypné över 60/min, kraftiga indragningar
Saturation under 92 % (ge syrgas)
Puls ihållande takykardi
Temp > 41°C hos barn över 3 mån (> 38°C eller < 36°C hos spädbarn under 3 mån)
Svår dehydrering viktnedgång > 10 %, kapillär återfyllnad > 3 sek, nedsatt hudturgor, torra slemhinnor, insjunken fontanell, nedsatt miktionsfrekvens

Handläggning vid utredning

Vid alarmerande vitalparametrar bör barnet bedömas akut av barnläkare.

Laboratorieprover

  • Överväg CRP, Hb, glukos, urinsticka
  • Överväg F-odling eller F-PCR vid diarré över 1 vecka, blodtillblandning eller utlandsvistelse
  • Överväg utredning av parasiter, tarmprotozoer, maskägg och EHEC
  • Överväg transglutaminas-antikroppar, F-kalprotektin och TSH

Orsaker till akut diarré hos barn

Akuta orsaker

  • Invagination – ger buksmärta i intervaller hos barn 3 månader till 2 år och ibland blodig diarré i sent skede, ibland blekt och slappt barn
  • Appendicit – ger ofta kräkningar och diarré, men buksmärtan dominerar
  • Akuta infektioner – sepsis, meningit, pyelonefrit, pneumoni och streptokocktonsillit kan ge kräkningar och diarré
  • Toxic shock syndrom (TSS) – orsakas av toxiner från strepto- eller stafylokocker och är ett ovanligt men allvarligt tillstånd (hög mortalitet) med hastigt insjuknande i vattniga diarréer och influensaliknande symtom

Gastroenterit

  • Förekomst – vanlig orsak till diarré, misstänk särskilt vid samtidig feber och kräkningar
  • Virus – ger ofta vattniga, voluminösa diarréer, ibland kräkningar
  • Bakterier – kan ge slemmiga, blodiga avföringar, feber, krampartade buksmärtor
  • Parasiter – orsakar ibland kronisk diarré
  • Postenteritiskt syndrom – fortsatt diarré flera veckor efter att akuta symtom på tarminfektion gått över

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

  • Ulcerös kolit – drabbar oftast barn under 3 år och ger en kolorektal inflammation med diarré 5-15 gånger/dygn, blod och slem i avföringen, buksmärta, tenesmer, nedsatt aptit, feber och anemi
  • Crohns sjukdom – kan drabba hela tarmen och ger diarré (mer sällan blod), buksmärtor, perianala besvär som fistlar, malabsorption, subileus, nedsatt aptit
  • Andra koliter – mikroskopisk eller allergisk kolit, kronisk granulomatös sjukdom, Beçhets sjukdom

Förstoppningsdiarré

  • Orsak – fekalom kan ge en funktionell avföringsinkontinens och irriterad slemhinna med ökad slemproduktion
  • Symtom – ofta buksmärta och tunn rinnande avföring

Övriga orsaker till akut diarré hos barn

  • Komjölksproteinallergi – kan ge blodig diarré hos spädbarn, minskad tillväxt, även eksem och luftvägssymtom
  • Intoxikation – exempelvis rengöringsmedel, växter och svamp
  • Läkemedel – överväg missbruk av laxantia

Orsaker till kronisk diarré hos barn

Kronisk ospecifik diarré (Toddlers diarré)

  • Orsak – omogen tarm som ofta normaliseras spontant vid 4 års ålder
  • Symtom – små icke-digererade matbitar i avföringen, för övrigt är barnet välmående med normal tillväxt

Irritabel tarm (IBS)

  • Symtom – buksmärta relaterad till tarmtömning eller förändring av frekvens och/eller konsistens av avföringen
  • Kriterier – symtom minst 4 dagar/månad (de senaste 2 månaderna)

Kostrelaterade orsaker

  • Celiaki – ofta beskedliga symtom, men kan ge illaluktande avföring, uppblåsthet, minskad tillväxt, malnutrition
  • Laktosintolerans – ger diarréer, uppblåsthet och gaser hos barn över 5 år (förekommer inte hos mindre barn)
  • Annan födoämnesallergi eller -intolerans – ofta hos barn med atopiskt eksem

Ovanliga orsaker till kronisk diarré

  • Gallsaltsmalabsorption – ger kronisk diarré, trängningar och buksmärta
  • Pancreasinsufficiens – ger steatorré
  • Cystisk fibros – sällsynt ärftlig sjukdom som ger segt slem med mekoniumileus hos nyfödda och senare steatorré, dålig viktuppgång trots god aptit och stora matmängder, drabbar även lungor och bihålor
  • Hypertyreos – sällsynt före puberteten men förekommer sedan i alla åldrar

Behandla utifrån specifik diagnos.

Barnakutmottagning

  • Barnmedicin – diarré med allmänpåverkan, alarmerande vitalparametrar
  • Barnkirurgi – diarré och misstanke om akut kirurgisk åkomma

Remissindikation barnmottagning

  • Misstänkt inflammatorisk tarmsjukdom
  • Positiva translutaminas-antikroppar eller F-kalprotektin
  • Misstänkt födoämnesallergi, särskilt barn < 1 år med dålig viktuppgång och eksem
  • Misstänkt bakomliggande sjukdom som cystisk fibros eller hypertyreos
  • Avvikande tillväxtkurva, försenad pubertet

Diarré hos barn, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2019-11-11
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter