Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Basal utredning vid misstänkt celiaki.

Barnmottagning

• Vidare utredning, diagnostisering och uppföljning upp till 18 års ålder.
• Kontakt med barndietist.
• Förskrivning av glutenfria livsmedel med subvention.

Bakgrund

Definition

Celiaki, eller glutenintolerans, är en kronisk autoimmun sjukdom med inflammation och villusatrofi i tunntarmen vid intag av gluten, vilket kan leda till malabsorption och sekundär laktosintolerans.

Epidemiologi

Förekomsten i Sverige anses vara uppemot 2–3 % hos skolbarn. Den är vanligare hos barn med en förstagradssläkting med celiaki. Många barn och ungdomar med celiaki är odiagnostiserade.

Etiologi

Celiaki orsakas av en immunologisk T-cellsmedierad reaktion mot gluten i vete, råg och korn. Om och när sjukdomen debuterar beror på genetiska faktorer men även omgivningsfaktorer som kost och infektioner.

Riskfaktorer

Exempel på riskfaktorer för celiaki hos barn är:

• hereditet – särskilt förstagradssläktingar
• autoimmuna tillstånd – typ 1-diabetes, leversjukdom, tyreoidit, Addisons sjukdom, reumatisk sjukdom
• selektiv IgA-brist
• syndrom – till exempel Downs, Turners och Williams syndrom.

Utredning

Symtom

Många barn saknar eller har få typiska symtom.

Gastrointestinala symtom kan vara:

• diarré
• buksmärta
• uppblåst buk
• kronisk förstoppning
• illamående, kräkningar.

Extraintestinala symtom kan vara:

• tillväxtrubbning – viktnedgång eller tillväxtpåverkan
• försenad pubertet, utebliven menstruation
• emaljskador på tänderna, aftösa sår i munnen
• dermatitis herpetiformis – kliande symmetriska blåsor på armbågar, knän, nacke och ansikte (ibland enda symtomet på celiaki)
• trötthet, nedstämdhet
• neuropati, ledvärk.

Anamnes

• Symtom
• Riskfaktorer

Status

Ta status enligt följande:

• allmäntillstånd
• bukpalpation
• hudinspektion
• längd, vikt, tillväxtkurva.

Handläggning vid utredning

Initial utredning

Celiaki utreds genom provtagning av transglutaminas-antikroppar (IgA-anti tTG, inklusive analys av totalt IgA). Tänk på att provet kan bli falskt negativt om barnet redan äter glutenfri kost. Rekommendera inte glutenfri kost innan eventuell utredning är klar.

Överväg provtagning vid:

• gastrointestinala eller extraintestinala symtom
• bukbesvär av laktosinnehållande produkter (minskad mängd laktas vid skada i tarmslemhinnan)
• riskfaktorer
• anemi eller oklar brist på järn, vitamin B12, folsyra eller kalcium
• avvikande leverprover.

Överväg ytterligare provtagning vid misstänkt malabsorption eller i differentialdiagnostiskt syfte. Självtest avseende celiaki som kan köpas på apotek rekommenderas inte.

Fortsatt utredning

Fortsatt utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid IgA-anti-tTG som är:

• positivt (över referensvärde)
• negativt men med misstanke om celiaki och minst en riskfaktor för falskt negativt IgA-anti-tTG eller oklar tillväxtrubbning.

Riskfaktorer för falskt negativt IgA-anti-tTG är:

• selektiv IgA-brist
• barn under 2 år
• helt eller delvis glutenfri kost inför provtagning (ger ofta snabb normalisering av serologi och tarmslemhinna)
• immunsuppressiv behandling.

Diagnoskriterier

Diagnos ställs inom specialiserad vård genom positivt IgA-anti-tTG som ska vara mer än 10 gånger förhöjt alternativt efter positiv tunntarmsbiopsi.

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnoser till celiaki hos barn kan vara:

• funktionella mag- och tarmbesvär
• komjölksproteinallergi och laktosintolerans
• inflammatorisk tarmsjukdom
• hypotyreos, hypertyreos
• cystisk fibros
• konstitutionell kortvuxenhet.

Behandling

Handläggning vid behandling

Uppföljning görs inom specialiserad vård. Behandlingen utgörs av livslång strikt glutenfri kost. Regelbunden kontakt med dietist är viktig för effektiv behandling. Bidrag för subventionering av specialkost finns. Tillskott av vitaminer och mineraler rekommenderas vid behov.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Positivt IgA-anti-tTG.
• Misstanke om celiaki hos barn med riskfaktor för falskt negativt svar på IgA-anti-tTG.

Remissinnehåll

• Anamnes, status (med tillväxtkurva) och provsvar.
• Uppgift om patienten fortfarande äter gluten.
• Telefonnummer till föräldrar.

Komplikationer

Obehandlad celiaki kan leda till komplikationer såsom bristtillstånd, laktosintolerans, infertilitet, osteoporos, depression, vissa leversjukdomar och neurologiska sjukdomar. Hos vuxna förekommer en något ökad risk för malignitet (främst lymfom i magtarmkanalen) vid obehandlad celiaki. Risken för malignitet hos barn är väldigt låg.

Patientinformation

Stöd och information för patient och närstående

• Celiaki hos barn – glutenintolerans (1177.se)
• Svenska Celiakiförbundet (celiaki.se)

Relaterad information

Nationellt vårdprogram för celiaki (pdf)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2025-05-28
Giltigt till: 2028-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne