Bröstsmärta och hjärtklappning hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • R07.3 Andra bröstsmärtor
    R00.2 Hjärtklappning
    R07.1 Bröstsmärtor vid andning
    R07.2 Prekordiala smärtor
    R07.4 Bröstsmärtor, ospecificerade

Primärvård

  • Primär bedömning

Akutmottagning

  • Akut bedömning av bröstsmärta eller hjärtklappning med allmänpåverkan

Barnmottagning

  • Vidare utredning och behandling vid misstänkt kardiell genes (barnläkare/barnkardiolog)

Denna rekommendation ger vägledning i det primära omhändertagandet av bröstsmärta och hjärtklappning hos barn. Vid fynd av blåsljud hänvisas till separat rekommendation.

Etiologi

Hos majoriteten av alla barn med bröstsmärta är orsaken icke-kardiell. Upplevda enstaka extraslag är i de flesta fall normalvariant.

Nedan följer exempel på orsaker till bröstsmärta och hjärtklappning hos barn.

Kardiell orsak

  • Perimyokardit – virus (vanligast), bakterier, autoimmun sjukdom, toxiner, läkemedel.
  • Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT) – WPW-syndrom, AV-nodal återkopplingstakykardi.
  • Hjärtsjukdomar – långt QT-syndrom, Brugadas syndrom.
  • Kranskärlsmissbildningar.
  • Tidigare opererade hjärtfel.
  • Hjärttamponad – post-operativt, trauma, infektion.

Exempel på sjukdomar som kan orsaka kardiella tillstånd hos barn:

  • Infektion – klamydia, covid-19 (MIS-C).
  • Familjär hyperkolesterolemi.
  • Systemisk sjukdom – Kawasakis sjukdom, annan vaskulit, systemisk lupus erytematosus (SLE).
  • Muskeldystrofi.
  • Syndrom – Marfans syndrom, Downs syndrom, Noonans syndrom.

Bröstkorgsrelaterad orsak

  • Muskelrelaterad – träningsvärk, muskelbristning, kontusion, viros med muskelömhet.
  • Ledrelaterad – kostokondrit (Tietzes syndrom), artrit (sternoklavikulär, sternokostal), artralgi.
  • Nervrelaterad – interkostalneurit (vid dålig hållning eller låsning/upphakning av facettled), nervrotskompression (vid skolios, trauma).
  • Skelettrelaterad – revbensdislokation eller fraktur, xiphodyni.
  • Hudrelaterad – herpes zoster.

Annan orsak

  • Lungrelaterad – astma, pneumoni, pleurit, lungemboli, spontanpneumothorax, Bornholmssjuka (coxackie B).
  • Mag-tarmrelaterad – gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), esofagit, spasm i esofagus, ulkus, kolecystit.
  • Psykisk – panikångest, stress, prestationsångest, hyperventilation.
  • Bröstkörtelrelaterad – fibroadenos (cyklisk smärta i ena eller båda brösten).
  • Intoxikation.
  • Läkemedel.

Symtom

  • Bröstsmärta – debut, duration, intervaller, lokalisation, utstrålning, smärtkaraktär.
  • Hjärtklappning – debut, duration, intervaller.
  • Andra symtom – andnöd, yrsel, svimning.

Anamnes

  • Pågående infektion eller feber.
  • Symtomkorrelation – påverkan av ansträngning, visst kroppsläge, andning, måltid, tid på dygnet, andra situationer (stress, våld i hemmet).
  • Tillväxt – avplanande viktkurva eller viktnedgång.
  • Idrott (om aktuellt) – bedöm intensitet (antal timmar per vecka) och återhämtning (vila, mat, sömn).
  • Hereditet – särskilt arytmier, oklara svimningar, plötsliga dödsfall (< 40 år), medfödda hjärtsjukdomar eller syndrom (exempelvis kardiomyopati, Marfans syndrom).

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta – frekvens, rytm (arytmi, extraslag), blåsljud, biljud.
  • Lungor – andningsfrekvens, biljud, indragningar.
  • Kärl – blodtryck, femoralispulsar.
  • Hud – hudturgor, färg (cyanos, blekhet), fuktighet (torr, svettig), perifer temperatur (varm, kall).
  • EKG.
  • Längd, vikt, temp, saturation.

Vid behov av tolkningshjälp av EKG kan barnjour eller barnbakjour eller klinisk fysiolog konsulteras.

Fynd som kan tala för perimyokardit

  • Stark huggande bröstsmärta med utstrålning mot vänster axel.
  • Korrelation till inandning, hosta och ryggläge, minskning vid framåtlutning.
  • Feber och förkylning (vanligt), hjärtklappning, trötthet, andnöd, led- och muskelsmärta, magtarmsymtom, ödem.
  • Gnidningsljud vid auskultation.
  • EKG med generella ST-höjningar under några dagar.

Fynd som kan tala för bröstkorgsrelaterad orsak

  • Smärta som är skarp, brännande, stickande, kortvarig (sekunder eller minuter), lätt att peka ut.
  • Korrelation till palpation, rörelse eller djupandning.
  • Lokal rodnad och svullnad.

Handläggning vid utredning

Akut handläggning

Akut bedömning via specialiserad vård rekommenderas vid någon av följande:

  • Hjärtsymtom med allmänpåverkan.
  • Svår eller ihållande (timmar) bröstsmärta, särskilt vid feber.
  • Bröstsmärta med samtidig takykardi.
  • Bröstsmärta och/eller hjärtklappning med samtidig svimning, yrsel eller andningspåverkan.
  • Ansträngningsutlöst bröstsmärta.
  • Spädbarn som blir svettiga eller påverkade vid amning eller flaskmatning.
  • Saturation < 95 % och svikttecken (cyanos, svettning, blekhet, perifer kyla).
  • Patologiskt EKG.

Vid fynd av blåsljud hänvisas till separat rekommendation.

Fortsatt handläggning

Vidare utredning via specialiserad vård rekommenderas vid följande:

  • Återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning och hereditet.
  • Avsaknad av femoralispulsar.

Vid misstanke om icke-kardiell orsak till bröstsmärta eller hjärtklappning rekommenderas vidare utredning utifrån aktuell misstanke.

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån misstänkt underliggande orsak.

  • Vid kardiell orsak rekommenderas behandling inom specialiserad vård.
  • Vid icke-kardiell orsak kan råd om idrott och användning av olika substanser övervägas utifrån misstanke.

Råd om idrott

Följande råd kan ges vid normal utredning:

  • Undvik alltid träning med infektion i kroppen.
  • Överväg att minska intensiteten av träningen vid bröstsmärta i samband med träning. Smärta kan vara kroppens sätt att säga ifrån att träningen är för intensiv.
  • Säkerställ att barnet själv är motiverat till träningen, särskilt vid hög intensitet.

Råd om substansintag

  • Undvik att använda läkemedel utan läkarordination, särskilt receptbelagda.
  • Undvik alla droger och andra substanser, exempelvis koffein, energidryck, anabola steroider.

Remissindikation till barnakutmottagning

  • Fynd vid akut handläggning.

Remissindikation till barnmottagning

  • Återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning och hereditet.
  • Avsaknad av femoralispulsar.
  • Nyupptäckt misstänkt patologiskt blåsljud som kvarstår efter omkontroll i infektionsfritt intervall.

Remissinnehåll

  • Frågeställning, vid stark misstanke om kardiell genes bör detta betonas i remissen.
  • Anamnes och status.
  • Tillväxtkurva på förskolebarn.
  • Telefonnummer till föräldrarna.

Publicerat: 2023-01-30
Giltigt till: 2026-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.