Bröstsmärta och hjärtklappning hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • R073 Andra bröstsmärtor
    R002 Hjärtklappning
    R071 Bröstsmärtor vid andning
    R072 Prekordiala smärtor
    R074 Bröstsmärtor, ospecificerade

  • Primär bedömning
  • Akut bedömning av bröstsmärta eller hjärtklappning med allmänpåverkan
  • Vidare utredning och behandling vid misstänkt kardiell genes (barnläkare/barnkardiolog)

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av bröstsmärta och hjärtklappning hos barn. Vid fynd av blåsljud, se rekommendationerna för blåsljud hos barn.

Majoriteten av alla barn med bröstsmärta har en icke-kardiell orsak. Upplevda enstaka extraslag är i de flesta fall normalvariant.

  • Bröstsmärta – lokalisation, debut, duration, intervaller, utstrålning, smärtkaraktär
  • Hjärtklappning – debut, duration, intervaller
  • Andra symtom – andningssvårigheter, yrsel, svimning
  • Pågående infektion, feber
  • Symtomkorrelation, som påverkan av ansträngning, visst kroppsläge, andning, måltid, andra situationer
  • Uppfödningsproblem, avplanande viktkurva eller viktnedgång
  • Om barnet tränar, bedöm intensitet (antal timmar/vecka) och återhämtning (vila, mat, sömn)
  • Hereditet, särskilt arytmier, oklara svimningar, plötsliga dödsfall (<40 år), medfödda hjärtsjukdomar eller syndrom (exempelvis kardiomyopati, Marfans syndrom)
  • Allmäntillstånd
  • Hjärta – frekvens, rytm (arytmi, extraslag), blåsljud
  • Lungor – andningsfrekvens, indragningar
  • Kärl – blodtryck, femoralispulsar
  • Hud – turgor, färg, torr eller svettig, varm eller kall perifert
  • Överväg EKG
  • Överväg längd, vikt, temp, saturation
Status Fynd
Allmäntillstånd Nedsatt reaktion, svårväckt eller somnar igen, skriker svagt, gällt eller gnyr kontinuerligt
Andning Takypné >60 slag/min, kraftiga indragningar
Saturation <92 % (ge syrgas)
Puls Ihållande takykardi
Temp >41 ⁰C hos barn över 3 månader (>38 ⁰C eller <36 ⁰C hos spädbarn under 3 månader)
Svår dehydrering Viktnedgång >10 %, kapillär återfyllnad >3 sek, nedsatt hudturgor, torra slemhinnor, insjunken fontanell, nedsatt miktionsfrekvens

Akut utredning rekommenderas vid minst en av följande:

  • alarmerande vitalparametrar (minst en)
  • svår eller ihållande (timmar) bröstsmärta, särskilt vid feber
  • bröstsmärta med samtidig hjärtklappning
  • bröstsmärta och/eller hjärtklappning med samtidig svimning, yrsel eller andningspåverkan
  • ansträngningsutlöst bröstsmärta och/eller hjärtklappning
  • spädbarn som blir svettiga och/eller påverkade vid amning eller flaskmatning
  • saturation <95 % och svikttecken (cyanos, svettning, blekhet, perifer kyla)
  • patologiskt EKG.

Vidare utredning via specialiserad vård rekommenderas vid:

  • återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning och hereditet
  • opåverkat barn med avsaknad av femoralispulsar.

Perimyokardit orsakas oftast av virus, men även av bakterier, autoimmun sjukdom, toxiner eller läkemedel. Typiska symtom och fynd är:

  • stark huggande bröstsmärta med utstrålning mot vänster axel som förvärras vid inandning, hosta och ryggläge och ibland minskar vid framåtlutning
  • ofta feber och förkylningssymtom
  • ibland hjärtklappning, trötthet, andnöd, led- och muskelsmärta, mag-tarmsymtom, ödem
  • gnidningsljud vid auskultation
  • EKG med generella ST-höjningar under några dagar.
  • Paroxysmal supraventrikulär takykardi som WPW-syndrom och AV-nodal återkopplingstakykardi
  • Hjärtsjukdomar som långt QT-syndrom och Brugadas syndrom
  • Kranskärlsmissbildningar
  • Tidigare opererade hjärtfel
  • Hjärttamponad (post-operativt, trauma, infektion)
  • Kawasakis syndrom
  • Klamydiainfektion
  • Familjär hyperkolesterolemi
  • Vaskuliter, SLE
  • Syndrom som Marfans, Downs och Noonans syndrom
  • Muskelsjukdomar

Bröstsmärta hos barn har oftast en muskuloskeletal genes. Typiska symtom är:

  • en skarp, brännande, stickande smärta som är lätt att peka ut
  • att smärtan kan provoceras fram vid palpation eller djupandning
  • att smärtan endast varar sekunder till minuter.
  • Träningsvärk vid ny sport eller rörelse, även hos vältränad
  • Trauma med muskelbristning eller kontusion
  • Viros (ger generellt ömma muskler)
  • Kostokondrit ger inflammation med smärta över kostokondral led, ofta på vänster sida
  • Vid samtidig svullnad och rodnad kallas kostokondrit ofta Tietzes syndrom
  • Artrit eller artralgi i sternoklavikulär eller sternokostal led ger smärta, ömhet och ibland svullnad
  • Interkostalneurit är en nervinklämning som ofta orsakas av dålig hållning eller låsning/upphakning av facettled
  • Nervrotskompression till följd av skolios, andra deformiteter eller trauma
  • Revbensdislokation, oftast i de nedre revbenen (smärtan kan provoceras om man hakar in fingrarna under revbensbågen)
  • Revbensfraktur efter trauma
  • Xiphodyni (smärta över processus xiphoideus), triggas av stora måltider, hosta, framåtböjning och rotation
  • Panikångest, stress eller prestationsångest, vanligast hos tonåringar
  • Hyperventilation
  • Fibroadenos i ena eller båda brösten, ger cyklisk smärta
  • Herpes zoster
  • Intoxikation
  • Bornholmssjukan (Coxsackie B-infektion), ger intensiv attackvis smärta i nedre bröstkorgen och övre buken med feber och huvudvärk, lokala utbrott ses främst sensommar/höst
  • Andra infektioner som pneumoni, pleurit, bronkit
  • Ansträngningsutlöst astma, kan ge bröstsmärta även om ronki saknas
  • Lungemboli
  • Spontanpneumothorax
  • Gastroesofageal reflux (GERD), esofagit eller spasm i esofagus
  • Ulkus, gastrit, dyspepsi
  • Kolecystit (mycket ovanligt)

Behandling bestäms utifrån misstänkt underliggande orsak.

Informera om att:

  • inte träna med infektion i kroppen
  • inte använda (receptbelagda) läkemedel utan läkarordination
  • inte använda droger.

Vid normal undersökning är det viktigt att samtala kring barnets träning.

  • Hög intensitet – smärta i bröstet och kroppen kan vara kroppens sätt att säga ifrån.
  • Motivation – vem driver på träningen, barnet eller föräldrarna?
  • Påverkade vitalparametrar och akuta symtom enligt Handläggning vid utredning
  • Återkommande bröstsmärta eller hjärtklappning och hereditet
  • Opåverkat barn med avsaknad av femoralispulsar
  • Nyupptäckt misstänkt patologiskt blåsljud som kvarstår efter omkontroll i infektionsfritt intervall
  • Patologiskt EKG
  • Frågeställning, vid stark misstanke om kardiell genes bör detta betonas i remissen
  • Anamnes och status
  • Hereditet
  • Tillväxtkurva på förskolebarn
  • Telefonnummer till föräldrarna
  • Bifoga vilo-EKG om det ej ligger i databasen
  • EKG – vid behov av tolkningshjälp, kontakta barnjour/barnbakjour eller klinisk fysiolog

Medfödda hjärtfel hos barn, 1177 Vårdguiden

Förändrad hjärtrytm hos barn, arytmi, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2019-08-27
Giltigt till: 2022-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne