Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Akut omhändertagande

Akutmottagning

• Fortsatt omhändertagande vid behov

Bakgrund

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akut astmaanfall hos barn.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för dödlig utgång vid akut astmaanfall hos äldre barn är

• tidigare intensiv- eller respiratorvård för astma
• sjukhusvård eller akutbesök för astma senaste året
• nyligen avslutad behandling med perorala steroider
• ingen pågående underhållsbehandling med inhalationssteroid
• överanvändning av beta-2-stimulerare
• följsamhetsproblem med behandling
• psykiatriska eller psykosociala problem
• samtidig födoämnesallergi.

Utredning

Symtom

• Andnöd med pipande, väsande andning och ofta rosslighet
• Hosta

Anamnes

• Aktuella symtom, debut och duration
• Pågående infektion
• Andra sjukdomar
• Läkemedel
• Allergi
• Fysisk aktivitet

Status

• Allmäntillstånd – barnet orkar inte leka eller prata, tilltagande trötthet eller oro, cyanos
• Lungor – andningsfrekvens, indragningar, auxillär andning, ronki, saturation
• Hjärta – frekvens

Handläggning vid utredning

Astma kan delas in i svårighetsgrader, vilket styr handläggningen.

Barn under två år

Barn över två år

Differentialdiagnoser

• Viruskrupp
• Främmande kropp
• Pneumoni
• Obstruktiv bronkit

Behandling

Handläggning vid behandling

• Vid svåra besvär – larma ambulans, ge akutbehandling.
• Vid måttliga besvär – ge akutbehandling.
• Vid lindriga besvär – ge akutbehandling vid behov, ordinera behandling i hemmet.

Akutbehandling

• Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
• Utvärdera effekt och upprepa behandling vid behov.
• Bedöm behov av fortsatt behandling på akutmottagning eller ordinera behandling i hemmet. 

Syrgas

Ge syrgas vid saturation ≤ 92 %, 5 liter/min på näsgrimma eller 10 liter/min på mask, målsaturation > 92 %.

Beta-2-stimulerare

Ge i första hand beta-2-stimulerare som inhalation i spacer, vid svår astma i nebulisator. Upprepa 1–3 gånger med 20–30 minuters intervall vid behov.

Inhalation i spacer:

• 0-2 år – spray Airomir (0,1 mg/dos) – 4 doser (8 andetag/dos)
• 2-5 år – spray Airomir (0,1 mg/dos) – 6 doser (5 andetag/dos)
• ≥ 6 år – spray Airomir (0,1 mg/dos) – 6-12 doser (5 andetag/dos)

Inhalation i nebulisator (vid svår astma):

• < 30 kg – lösning Ventoline (5 mg/ml) 0,5 ml + 1,5 ml NaCl (9 %)
• ≥ 30 kg – lösning Ventoline (5 mg/ml) 1 ml + 1 ml NaCl (9 %)
• För Maxin – följ tillverkarens instruktion

Steroid

Ge steroid peroralt (om barnet kan svälja säkert), som inhalation eller som injektion utifrån svårighetsgrad. Behandlingen har effekt efter 2–3 timmar.

• T Betametason (0,5 mg) – 6 tabletter (< 6 år), 10 tabletter (≥ 6 år)
• Spray Flutide Evohaler (125 µg/dos) – 4 doser (i spacer, 8 andetag/dos)
• Inj Betapred (4 mg/ml) – 1 ml (< 6 år), 2 ml (≥ 6 år) iv eller im

Atrovent

Överväg ipratropium som inhalation i nebulisator vid utebliven effekt eller kraftig hjärtklappning. Kan ges tillsammans med beta-2-stimulerare. Upprepa vid behov tre gånger med 20–30 minuters intervall.

• Lösning Atrovent (0,25 mg/ml) 0,5-1 ml + NaCl (9 %), späd till 2 ml
• För Maxin – följ tillverkarens instruktion

Adrenalin

Överväg adrenalin vid utebliven effekt vid svår astma, som inhalation eller injektion (intramuskulärt i lårets utsida). Upprepa med 20–30 minuters intervall vid behov. Kontrollera puls regelbundet.

• Inhalation i nebulisator – lösning Adrenalin (1 mg/ml) 0,5 ml + 1,5 ml NaCl (9 %)
• Inhalation i Maxin, följ tillverkarens instruktion
• Injektion 0-5 år (< 20 kg) – adrenalinpenna 150 µg 1 dos eller Adrenalin (1 mg/ml) 0,1-0,2 ml
• Injektion ≥ 6 år (> 20 kg) – adrenalinpenna 300 µg, 1 dos eller Adrenalin (1 mg/ml) 0,3-0,5 ml

Behandling i hemmet

Rekommendera fortsatt behandling och uppföljning (skriftligt) utifrån om barnet har en astmadiagnos med underhållsbehandling eller enbart sporadisk behandling i samband med infektioner.

Ge råd om att alltid ge beta-2-stimulerare vid symtom, initialt 2–4 doser med 30 minuters mellanrum, därefter var 3–4:e timme. Sök akut sjukvård vid utebliven eller enbart kortvarig effekt.

Ett akut anfall tyder på bristande astmakontroll och patientens underhållsbehandling bör ökas enligt behandlingstrappan (steg 1–5) för astma hos barn.

Vissa barn, särskilt yngre barn (0–5 år), kan behöva ny klinisk bedömning inom några dagar. Dessutom bör barn som haft ett akut anfall följas upp inom sex veckor.

Astma hos barn, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Barnakutmottagning – svårt anfall eller måttligt anfall med utebliven effekt av akutbehandling (ring gärna först)
• Barnmottagning – riskfaktorer för dödlig utgång vid akut astmaanfall

Remissinnehåll

• Frågeställning
• Anamnes och status
• Given behandling

Patientinformation

Astma hos barn, 1177

Medicininstruktioner.se, instruktionsfilmer för rätt användning av läkemedel

Relaterad information

Andningssvårigheter, Rikshandboken barnhälsovård

Om innehållet

Publicerat: 2021-06-11
Giltigt till: 2023-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne