• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

Enhetliga och digitala mätvärden inom Region Skåne (FB006) inkluderar:

• För att ta del av vinster är det av största vikt att all dokumentation matas in på avsedd plats i SDV i realtid, vilket är viktigt att förbereda verksamheterna på redan nu.
• Om vitalparametrar tas frekvent och om det i dagsläget inte finns så kallade Spotcheck monitorer, är detta en stor vinst att införskaffa. En viktig sak att poängtera är att på de avdelningar där både vuxna och barn vårdas, krävs spot-check monitorer för bägge patientklientelen. Anledningen är att endast en konfiguration, barn alternativt vuxen, går att lägga in i respektive Spot-check monitor.
• När ordinationsfunktionen gällande mätvärden används, minskas risken för att missa någon uppgift/ordination. För enheter som inte har tydliga rutiner gällande förmedling och bevakning av ordinerade mätvärden, är det en viktig åtgärd att skapa ett arbetssätt som säkerställer att inget missas.
• Inför SDVs införande kan en inventering av skattningsskalor och bedömningsinstrument som används på enheten göras. Detta för att öka igenkänningsfaktorn och användandet av skalorna. Dokumentationsstöd (referenstext) ges såväl vid inmatning som vid återläsning samt att förslag till åtgärder presenteras. Det bidrar till ökad kvalitet på vården och ökar patientsäkerheten.
• För att funktionen med Vätskebalansen ska bli korrekt måste given och borttagen vätska dokumenteras! Arbetsgruppen för klinisk dokumentation i SDV kommer att ha framtagit en förteckning över standardiserade arbetslistor som harmonierar med systemet när SDV införs.
• Förändringen från att dokumentera RLS-85 till GCS bör inledas i god tid före bytet av journalsystem. Det är viktigt att uppmärksamma och förbereda alla enheter, särskilt akutverksamheter, och kommunicera detta redan nu.
• Viktigt att lyfta betydelsen av att länkning av mätvärden till andra system minskar dubbeldokumentation och därmed också risken till felkällor som kan uppstå när dokumentation sker på fler ställen.

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

Förändringar gällande registrering vid triagedokumentation (exkl akutmottagningarna) (FB012) inkluderar:

• Den registrering som krävs medför ökad tidsåtgång i samband med triagering och risken är att tillgängligheten påverkas. En medvetenhet inom förvaltningen behöver skapas.
• Se över lokala rutiner så att de patienter som kommer via drop in till enheten bör gå via receptionen för registrering innan de träffar sjuksköterskan.
• En förståelse och kunskap för registreringsprocessen behöver skapas på enheterna.
• Dialog behövs mellan SDV, ledningsfunktioner inom ambulans samt för förvaltningarna att se över bemanning, rutiner och arbetssätt och eventuella konsekvenser av förlängd dokumentationstid i samband med mottagandet av ambulans.

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)
• Situationer som förstärker patientsäkerheten
  vid införandet av SDV (pptx)

Standardiserad dokumentation gällande sår och sårbehandling samt katetrar, drän och tuber (FB013) inkluderar:

• Förändratarbetssätt för vårdpersonal (läkare, sjuksköterskor och undersköterskor) som idag dokumenterar på papper eller i löpande text i journalen.

Sår, såromläggning och sårbehandling:

• Viktigt att den personal som först kommer i kontakt med patientens sår eller sårbehandling dokumenterar detta direkt i SDV.
• Förändringen i sättet att ordinera och dokumentera förband enligt grupp/typ och ej specifik produkt kan redan införas.
• Produktkatalogen kan vara utgångspunkt när förråd över sårmaterial sorteras enligt grupp/typ.
• Om det inte finns uppdaterade sårmanualer kan detta påbörjas.
• Rekommendation att förbereda personal genom att gå regional sårutbildning i utbildningsportalen.

Katetrar, drän och tuber:

• All dokumentation av KDT, oberoende av personalkategori görs standardiserat, av den som utför inläggning, borttagning eller skötsel.
• Akutverksamheter behöver införa rutiner för att registrera vilka KDT patienten har vid ankomst till akuten.
• Bild och funktionsmedicin kommer inte att ingå i SDV vid 1.0, därför måste lokala rutiner för dokumentation av KDT skapas

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

Tvärprofessionell dokumentation (FB039) inkluderar:

• Det kommer finnas behov av att bygga upp arbetssätt och rutiner lokalt för att åstadkomma en patientsäker och effektiv klinisk dokumentation.
• Det är helt centralt att följa de standardflöden som är designade i SDV och som lärs ut i SDV träning för att få de kliniska processerna att fungera bra.
• Om inte alla i teamet dokumenterar strukturerade data i systemet på avsett sätt kan det minska möjligheten för effektiv tvärprofessionell dokumentation. Därmed riskerar verksamheten att gå miste om delar av SDVs förbättringspotential för sjukvården.
• Komponenten Överenskomna mål, journalövergripande kräver en del särskilda överväganden varför den redovisas i separat exempel.
• Möjligheter för kommunikation och kunskapsutbyte inom arbetsplatsen behövs vid införandet av SDV för att medarbetarna ska bli förtrogna med innebörden av information som hämtas in i formulär. Det är alltid den som senast har signerat ett formulär som står som ansvarig för helheten i dess signerade innehåll.
• I slutenvården finns tvärprofessionella vårdplaner, dessa kan jämställas med strukturerade omvårdnadsplaner.
• Interaktiv vy används för dokumentation av det dagliga patientarbetet.
• Arbetsflödesvy ger en samlad vy av patientinformation för den inloggade yrkesrollen och arbetssituationen. Vyn ger möjlighet till inläsning, dokumentation och skapa anteckning.
• Dynamisk dokumentation är en systemfunktion som samlar patientinformation från skilda delar i systemet och sammanfogar denna i en skapad anteckning.
• Epikris; Läkaren kommer fortsatt vara den som skapar och slutför (signerar) anteckning epikris, där den dynamiska dokumentationen skapas. Bibehåll samma rutiner som i dagsläget för att säkerställa att övriga informationslämnare har färdigställt och signerat sina delar när läkaren slutför epikrisen så att patienten kan skrivas ut som planerat.
• Psykiatrisk vårdplan används både i öppen- och slutenvård. Realtidsdokumentationen bidrar till ett levande och uppdaterat dokument för patient och personal.
• Rehabiliteringsplan är en anteckning som drar in patientinformation från systemet utifrån given design med möjlighet att komplettera/justera innan signering. Det bör endast finnas en aktiv rehabiliteringsplan per patient.
• Gruppanteckning förenklar och effektiviserar dokumentationen vid gruppbesök.
• Systemfunktionen möjliggör dokumentation, vid ett och samma dokumentationstillfälle, på grupp- och individnivå.

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

Situationsanpassad information och dokumentation (FB040) inkluderar:

• Beslutsstöden finns lätt åtkomligt i den situation som klinikern behöver den.
• Beslutsstöden kan kräva åtgärd för att meddelandet ska försvinna.
• Beslutsstöden underlättar att följa evidens och riktlinjer.
• Att klinisk och administrativ information följer med oavsett navigation i patientjournalen.
• Att vissa rubriker länkar vidare till mer information.
• Allergier visas i Blå fältet, om det finns fler allergier så sorteras det i första hand i svårighetsgrad och i andra hand i bokstavsordning.
• Att kontrollera komplett överkänslighetslista genom att klicka på text i Blå fältet.
• Att när UMI klassificerad information dokumenteras så flaggas det i SmartZon.
• Att Observandum i SmartZon visar viktig information som inte inkluderas i den nationella specifikationen för UMI.
• Både vid kriterier för SVF förlopp samt vidare utredning, underlättar beslutstöden för vårdpersonal att genomföra nödvändiga åtgärder.
• Nya riktlinjer finns snabbt tillgängligt för alla användare i SDV samtidigt.

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

Personcentrerad vård (FB044) inkluderar:

• Öka kunskapen om personcentrerad vård inom alla led i organisationen.
• För att implementera eller arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt behövs eventuella organisatoriska hinder identifieras

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

Multidisciplinära konferenser (FB054) inkluderar:

• Att enheter med värdskap för MDK utser MDK-koordinator som kan ta emot anmälningar för varje konferens.
  •Att enheter med värdskap för MDK utser granskande läkare för varje konferens.
• För att hantera situationer med personalfrånvaro bör flera medarbetare per konferens ha kompetenserna ovan så att inkommande ärenden kan hanteras dagligen (vardagar).
• Att planera för att MDK-koordinator och granskande läkare lär sig mer om funktionerna genom praktisk övning antigen innan utrullning eller strax efter. Sannolikt kommer utbildningsmaterial för MDK enbart finnas i skriftlig form. Om tillgång till träningsdomän finns är det lämpligt om MDK-koordinator och granskande läkare tillsammans "övar" på att skicka, ta emot och dokumentera en hel konferens. Om träningsdomän inte finns tillgänglig för övning rekommenderas det en mycket tät dialog med möjlighet för gemensam problemlösning när man gör sina första MDK-anmälningar i SDV.
• Att utse en person som kan administrera patientlistor och delade inkorgar tillhörande varje MDK (lämpligen MDK-koordinator eller ev en medicinsk sekreterare)
• Att om information inte syns som förväntat i SDV är första steget att kontrollera att all dokumentation är gjord på rätt vårdhändelse.
• Att skapa rutiner för gallring av patientlistor för tidigare konferenser. Enligt regionjurist ska dessa inte sparas när nödvändig dokumentation har gjorts i patientjournalen, men listorna kan behövas sparas under viss tid exempelvis om utredning av avvikelserapporter behövs.
• Att det behövs en administrativ resurs som varje konferensdag kontrollerar att korrekt vårdhändelse ("Kontaktregistrering") finns på varje patient som ska tas upp.
• Att verksamheten skapar rutiner för att säkerställa att alla patienter på listan diskuteras och dokumenteras.
• Om SVF-förlopp är kopplat till MDK med viss inriktning kan det vara lämpligt att SVF-koordinator är med vid konferensen och utför delar av sin dokumentation i realtid under konferensen.
• Att verksamheten bör överväga att avsätta en administrativ resurs i form av en medicinsk sekreterare som sitter med vid konferensen och dokumenterar den i realtid.
• Att det behövs en administrativ resurs som i efterhand kontrollerar att konferensdokumentationen är korrekt och att patientlistorna gallras efter lämplig tid (troligen 3–12 månader efter varje konferens så att de är tillgängliga vid eventuellt behov av avvikelseutredning).
• Att verksamheterna bör ha dialog med de samarbetspartners som deras konferenser har idag om hur kommunikation ska ske. Denna punkt gäller särskilt BFM som kommer vara utanför SDV i första utrullning men även patologi.
• Det skapas ingen bokning i deltagande medarbetares tidbok. Schemaläggaren får därför lägga in "konferens" i respektive medarbetares schema vid tidpunkten för konferensen.
• Det skapas ingen bokning i deltagande medarbetares tidbok. Medarbetarna som ska delta behöver därför vara "blockerade" i sitt schema vid tidpunkten för konferensen och själva veta att de ska gå till konferensen.
• Det kan ta lite tid innan man hittar formerna för att arbeta med konferenser i SDV - täta avstämningar behövs sannolikt till en början inom arbetslagen.

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

Kvalitetsregister (FB055) inkluderar:

• Att patient eller närstående måste informeras om eventuellt deltagande i kvalitetsregister och tillfrågas om sin inställning.
  •Den som informerar och dokumenterar patientens inställning ansvarar för att adekvat information har getts och att patienten har förmåga att förstå vad saken gäller.
• Att det kan behövas rutiner för att informera i efterhand när patienten på grund av medvetandepåverkan initialt inte har kunnat informeras om Svenska intensivvårdsregistret och Svenska Akutvårdsregistret.
• Alla medarbetare som har fått basal kunskap om kvalitetsregister bör kunna informera patienten och dokumentera given information samt patientens inställning till deltagande.
• Att given information och patientens inställning till deltagande i kvalitetsregister måste dokumenteras i ett särskilt formulär i SDV oavsett om det handlar om direktöverföring eller manuell inmatning.
• Ibland kan frågan om deltagande i ett särskilt register också vara inbakad i ett generellt dokumentationsformulär för diagnosen eller tillståndet.
• Att varje vårdgivare (huvudman) som vill skicka data till kvalitetsregister behöver informera patienten och fråga om hens inställning till deltagande. En vårdgivare kan inte ge upphov till dokumentation som innebär att information överförs från någon annan vårdgivare till ett kvalitetsregister.
• Att för de 15 register som har automatisk överföring vid första utrullning triggas överföringen av det dokumenterats att patienten säger "Ja" till deltagande efter given information.
• Att uppmuntra till att använda strukturerad dokumentation överallt där det är möjligt för att öka förutsättningarna för direktöverföring av data framöver.
• Om verksamheten vill förbereda för framtida direktöverföring bör man identifiera medarbetare med gediget intresse av registervariabler och datahantering och be dessa att gå genom relevanta registervariabler och identifiera var och hur den information som registret efterfrågar kan finnas dokumenterad i SDV.
• Att det för närvarande (dec 2021) inte finns tekniska förutsättningar för direktöverföring av strukturerade data från LIMS. Om denna fråga kan lösas kommer det sannolikt skapa många positiva effekter för alla cancerrelaterade kvalitetsregister.

• Beskrivning (pdf)
• Presentation (pdf)

En gemensam journal (FB056) inkluderar:

• Patientdatalagen (2008:355) möjliggör att vi delar information om patient mellan vårdgivare men ställer också krav på att patientens integritet skall skyddas.
• För att få tillgång till informationen i en vårdhändelse eller i en patientlista måste man ange en patientrelation som beskriver för vilket ändamål man behöver tillgång till informationen.
• Ett registrerat samtycke till sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation gäller oavsett vilket system det är registrerat i så länge systemet är anslutet till den nationella samtyckestjänsten och behöver inte dubbelregistreras.
• Samtycket för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation gäller för den som registrerar samtycket, men även för övrig personal inom samma vårdenhet. Varje individ i personalgruppen inom vårdenheten behöver alltså inte registrera samtycke.
• I verksamheter som ofta behöver ta del av bred journalinformation redan innan ett nybesök, är det lämpligt att utarbeta effektiva rutiner för att inhämta ett sådant samtycke från patienten redan innan besöket.
• Arbetsflödesvyer ger medarbetaren en samlad tillgång till information som är relevant i situationen. Ytterligare information går att nå via aktiva val i SDV.
• När det gäller spärrbegäran blir patientens samtliga vårdkontakter inom vårdenheten spärrade, alltså även pågående slutenvård.
• Fler informationsmängder blir spärrade i SDV. Ett sådant exempel är laboratoriesvar.
• Uppgifter som lagras på patientnivå är exempelvis uppgifter om överkänslighet, läkemedelslista, kroniska diagnoser, tolkbehov, listning och kontaktuppgifter.
• Sådan patientnivådata berörs inte av spärr och delas över vårdgivargränserna oavsett om samtycke till sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation registrerats.
• Vid nödöppning öppnas all ospärrad information hos alla vårdgivare, samt spärrad information hos egen vårdgivare. Spärrad information hos annan vårdgivare öppnas ej.
• Nödöppning av journalen loggas.

Beskrivning (pdf)

Invånarupplevelse och interaktion med patienter via plattformen 1177 inkluderar (FB061): 

• Medarbetare ska kunna guida patienter i att välja bort pappersinformation på 1177.se
• Medarbetare behöver ha kunskap om hur kallelser skickas till patienten för att kunna hjälpa till att felsöka när patienter uppger att de inte fått en kallelse.
• Under den första tiden behöver personalen vara införstådd med att kunna informera om detta nya förfarande kring provtagningsremisser.
• För att få effekt behöver schemaläggning vara långsiktig och konsekvent för de aktuella tidstyperna.
• Både behandlare och administrativ personal behöver känna till dessa bokningsvarianter och kunna informera patienter om möjligheterna att boka sin tid själv.
• Hänvisa i första hand patienten att själv uppdatera sitt telefonnummer under inställningar på 1177.
• Telefonnummer från 1177 ska alltid användas i första hand, både för utskick av påminnelser och för behandlare som ringer upp patienter.
• Telefonnummer till patient som inte kan använda 1177 och/eller närstående kan sparas lokalt.
• Lagstiftning för tillgängliga dokument måste följas när innehåll skapas av medarbetare och bifogas till anteckningar som publiceras genom 1177 journalen.