• Exempel på beteendeförändringar, känsloförändringar, kognitiva förändringar eller kroppsliga reaktioner

  Beteendeförändringar

  • rastlöshet
  • ökad uppmärksamhet eller vaksamhet
  • lättirriterad
  • vilja att vara ensam, drar sig undan från familj och vänner eller tvärtom undviker ensamhet
  • ökat bruk av alkohol eller droger
  • undvikande beteende
  • minskat intresse för saker man tidigare tyckt varit roliga och likgiltighet eller främlingskap inför andra
  • drar sig undan
  • struntar i personlig hygien

  Känsloförändringar

  • blir ”avskild” från sig själv som en utomstående observatör eller upplevelse av omvärlden som overklig
  • katastrofkänsla, det vill säga upplever att tryggheten är rubbad
  • ilska, rädsla, oro, sårbarhet, överlevnadsångest, ångest, ledsenhet, hat, skam och skuld

  Kognitiva förändringar

  • koncentrationssvårigheter
  • glömska
  • osäkerhet eller svårigheter i att ta beslut
  • påträngande minnesbilder

  Kroppsliga reaktioner

  • darrningar
  • svettningar
  • huvudvärk
  • hjärtklappning
  • yrsel och svimningskänsla
  • sämre aptit
  • matthet eller spänningar
  • värk i muskler, främst i bröstkorg, axlar och nacke
  • sömnsvårigheter, orolig sömn, tidigt uppvaknande, mardrömmar eller känsla av att vara mindre utvilad på morgonen
  • starka fysiska reaktioner

• Grundläggande råd vid patienter som uttrycker oro

  Lugna

  När du möter patienten är det viktigt att du själv är lugn. Genom att utstråla ett lugn kan personen du möter lugnas så mycket som möjligt. Studier visar att ett lugnt bemötande är mycket viktigt för personer som är med om svåra händelser.

  Lyssna aktivt

  Det är viktigt att du lyssnar in den person du har framför dig och att du anpassar dig till de reaktioner som just den personen visar. Det är också viktigt att du ger dig tid att lyssna på det patienten har att säga dig och vad just den personen frågar dig om.

  Visa omsorg

  Visa att du bryr dig om patienten. Försök att ge personen framför dig hopp om framtiden, att det inte alltid kommer att kännas så här, utan att förminska upplevelsen. 

  Informera

  Information är mycket viktigt. Även till barn är det viktigt att informationen är ärlig och tydlig även om den måste anpassas till barnets utvecklingsnivå. Frågor som kan uppkomma är till exempel: kommer vi aldrig kunna träffas som vanligt igen?

  Skriftlig information är mycket värdefull och bra att lämna ut. Den du träffar kanske snabbt glömmer bort det du har sagt. Be gärna den du träffar att upprepa det du sagt för att öka och följa upp förståelsen.

• Exempel på långvariga eller fördröjda reaktioner
  • ihållande rädsla och ångest
  • nedstämdhet
  • depression
  • att känna sig ”paralyserad”
  • återupplevelse av händelsen genom jobbiga oönskade bilder eller mardrömmar
  • överspändhet i form av lättskrämdhet, känsla av skakighet eller nervositet, koncentrationssvårigheter eller svårigheter att komma till ro när man ska sova
  • undvikande beteende där man trycker undan smärtsamma tankar och känslor, vilket kan leda till känslolöshet även för andra sorters känslor
  • minskad sexuell lust
  • missbruk av alkohol eller droger
  • självmordstankar

Barn och ungdomar

• Tecken hos barn och ungdomar som kan visa att de mår dåligt

  Var uppmärksam på olika tecken hos barn och ungdomar som kan tyda på att de inte mår bra och riskerar att utveckla psykisk ohälsa:

  • extra vaksamhet på det som händer runt dem eller lättskrämd
  • reagerar genom att stänga av och upplevs därför som apatiska eller mimiklösa
  • börja dra sig undan
  • mer irritation eller trots
  • skuldkänslor som yttrar sig som att de bli mer kritiska mot sig själv eller mot andra
  • fysiska symtom som ont i huvudet, ont i magen, brist på aptit
  • de yngsta barnen kan bli extra klängiga, ängsliga, svårtröstade och gnälliga
  • lite äldre förskolebarn kan gråta ohejdat eller visa ilska genom att protestera mot allt eller bli hyperaktiva
  • skolbarn kan bli mer håglösa, allvarliga och nedstämda
  • överdriven oro
  • koncentrationssvårigheter
  • förändrad lek eller ihållande rädsla
  • negativ syn på framtiden eller oro för att det inte ska bli bättre
  • Äldre barn kan börja kissa på sig på natten igen, vara klängiga på föräldrarna, gråta ofta, suga på tummen eller vara rädda att bli lämnade ensamma
  • Svårt att sova, mardrömmar, nattskräck, skrika och ropa
• Barn och föräldrar

  Familjer som flytt från krig och kommit till ett nytt land behöver ett lugnt bemötande och tydlig information om vad barnhälsovård i Sverige innebär. Eftersom föräldraskapsstöd ingår i barnhälsovården, kan du erbjuda föräldern eller föräldrarna information och vad som är bra för barn som har flytt.

  Barns reaktioner

  Det är bra för föräldrar att förstå hur små barn kan reagera på stressfyllda upplevelser. Reaktionerna kan komma när man är i trygghet och vardagen stabiliserats någorlunda, men även innan. Barns reaktioner är normala och det är på många sätt bra att barn visar sina reaktioner. Genom att förklara detta för föräldern kan den lugnas och bättre förstå, hjälpa och ge hopp.

  Föräldrars stöd

  För små barn som upplevt, och är påverkade av stressfyllda händelser, är föräldrarnas eller anknytningspersonens närhet och stöd det viktigaste. Det är bra om föräldrar klarar av att vara tillräckligt närvarande och lyhörda, för att lugna, trösta och hjälpa till med känsloreglering. 

  De allra flesta barn som drabbas av en krisreaktion återhämtar sig med hjälp av stöd i sitt nätverk och genom vanliga strategier för återhämtning och utan professionellt stöd. Forskning har visat att majoriteten av de som drabbas av påfrestande, svåra händelser inte utvecklar långvariga eller allvarliga besvär.

  • Exempel på vad föräldrar kan hjälpa barn med

    Känslomässigt stöd

    Att ha tålamod, att lugna och trösta. Små barn behöver mycket kroppskontakt för att lugna ett stressat system.

    Positiva stunder tillsammans

    Exempelvis korta lekstunder där barnet får styra och föräldern följer. Om möjligt är det bra om detta kan ske en liten stund varje dag.

    Lek och rörelse

    Att röra sig är viktigt för små barns välbefinnande och kan hjälpa mot stress. Det är också bra med utevistelse, där barn kan röra sig och leka mer fritt. Utomhusvistelse kan redan ha blivit associerat med fara, men här är det ju tryggt och det kan vara läkande att uppleva det tillsammans. Men både barn och vuxna kan vara extra alerta på ljud och andra stimuli som påminner om kriget.

    Hålla fast vid vardagsstruktur och rutiner

    Exempelvis sovtider, läggningsrutiner, lek och utevistelse.

    Stå för hoppfullhet

    Exempelvis genom att skydda barnet från skrämmande information avsedd för vuxna och att svara enkelt på barnets frågor.