Alla barn som vistas i Sverige har rätt till hälso- och sjukvård. Det är olika regelverk som styr rätten till subventionerad vård vid vård av personer från andra länder. Asylsökande barn och barn som lever i papperslöshet har rätt till samma hälso- och sjukvård och tandvård som andra barn bosatta i Skåne.

I Region Skåne har patienten rätt till avgiftsfri vård fram till dagen hen fyller 20 år.

Patientavgifter i Skåne

Barn som migrerat till Sverige har rätt till ett erbjudande om hälsoundersökning. Det rör sig om asylsökande barn, barn som lever i papperslöshet eller barn som har kommit till Sverige som kvotflyktingar. Även barn som har kommit till Sverige av annan anledning från vissa länder ska erbjudas en hälsoundersökning.

Provtagning vid hälsoundersökning (pdf)

Att genomgå en hälsoundersökning är frivilligt och inte en förutsättning för att barnet ska kunna gå i förskolan eller skolan.

Instruktioner, registrering och provtagning vid hälsoundersökning

Barn har rätt till tolk

Barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att vara delaktiga i sin vård. Barn med annat modersmål än svenska och barn vars förälder har ett annat modersmål än svenska har rätt till tolk för att kunna förstå och uttrycka sig om sin vård.

Vid tolkade samtal med barn är det viktigt att anpassa uttryckssätt och språk efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Barn har inte alltid lika lätt för att skilja på olika roller hos de vuxna de möter samt kan ha svårare med turtagning.

Barn ska inte tolka

När barn får agera tolk finns det risk att flera av barnets rättigheter kränks. Det kan handla om frånvaro från skolan, vilket strider mot barns rätt till utbildning och regelverken kring skolplikten.

Ur personalens perspektiv är användning av barn istället för tolk en enskild och tillfällig lösning, medan det för barnet är en del av ett vardagligt och ständigt pågående arbete. Barn som agerar tolk kan inte vara neutrala och opartiska, vilket kan leda till att barnets tolkning av det som sägs i ett vårdmöte blir fel. På detta sätt hotas både den medicinska säkerheten och patientsäkerheten och att det finns risk att patienten inte får adekvat utredning, diagnosticering och behandling.

Du hittar fler tips på tolkade samtal med barn på sidan Goda råd vid användning av tolk.

Goda råd vid användning av tolk

Alla barn har rätt till en identitet, en del i denna rättighet är att barn har rätt att registreras omedelbart efter födseln. När ett barn föds i Sverige ska det nyfödda barnet och vem som är förälder till barnet registreras hos Skatteverket. Barnmorskan på förlossningen registrerar vem som är mamma till barnet genom en så kallad födelseanmälan.

Varför ska födseln registreras?

En födelseanmälan till Skatteverket måste göras för att föräldern ska kunna:

• ansöka om asyl för barnet.
• ansöka om pass för barnet.
• registrera barnet i ett annat land.

Med hjälp av informationen i en födelseanmälan skapar Skatteverket ett dokument som kallas registerutdrag. Registerutdraget är bevis på att barnet har fötts i Sverige och vem som är förälder/föräldrar till barnet.

Hur går det till?

Det är barnmorskan på förlossningsavdelningen som skickar födelseanmälan till Skatteverket. Skatteverket meddelar inte andra myndigheter att barnet har fötts.

Det är bara barnmorskan på förlossningsavdelningen som kan registrera vem som är mamma till barnet.

Information om den andra föräldern

Föräldrar som inte är folkbokförda i Sverige behöver också fylla i en blankett som heter Komplettering till födelseanmälan (SKV 7560).I blanketten finns även möjlighet att fylla i information om den andra föräldern till barnet.

Blanketten finns på förlossningsavdelningen. Om mamman inte har fyllt i blanketten på förlossningsavdelningen skickas den med post till hemadressen, men då måste mamman ha meddelat sin adress på förlossningsavdelningen. Det går också bra att hämta blanketten på ett av Skatteverkets servicekontor.

Hitta servicekontor (skatteverket.se)

Ensamkommande är de barn och ungdomar under 18 år som kommer till Sverige för att söka asyl utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare.

Ensamkommande barn får samma hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, som övriga barn bosatta i Sverige. Hälso- och sjukvården ansvarar också för att de får en hälsoundersökning.

Vem ansvarar för vad?

Kommunerna ansvarar för mottagandet, boendet och omsorgen om ensamkommande barn och ungdomar. Ansvaret gäller både asylsökande och ensamkommande barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd.

Landstinget ansvarar för:

• att asylsökande och papperslösa ensamkommande barn får samma hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, som övriga barn bosatta i Sverige.
• rätten till en hälsoundersökning.

Hälsoundersökningen kan beställas av:

• God man
• Släkt de unga bor hos
• Personal från ett anläggningsboende
• Skolan

När någon av ovanstående tar kontakt med vården för en hälsoundersökning av barnet ska de ta med LMA-kort (eller annat dokument som visar att barnet är asylsökande) och LMA/dossnr.

Region Skåne ansvarar för kostnaden för hälsosamtal/hälsoundersökning till barn som inte fyllt 18 år, med undantag för de hälsosamtal som beställs av andra myndigheter.

Varje barn som omhändertas för samhällsvård har inför placeringen rätt till en läkarundersökning på begäran av socialtjänst.

Information om hälsoundersökning på begäran av socialtjänst

Hjälp att stötta ensamkommande unga

Metodhandboken En viktig bok om omsorg är framtagen av Region Skåne och riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa.

I metodhandboken kan du slå upp specifika frågor eller få stöd när de egna metoderna och arbetssätten upplevs otillräckliga eller inte anpassade för den utsatta situation många ensamkommande unga befinner sig i.

Metodhandboken En viktig bok om omsorg med övningar och tips

Asylsökande är en person som flytt sitt hemland och begärt skydd (asyl) i Sverige. Personen är asylsökande tills hen fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol samt migrationsöverdomstol. Barn kan ha egna asylskäl och har rätt att få dessa skäl prövade. Asylsökande barn 0-18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård som andra barn bosatta i Skåne.

Asylsökande barn har ett LMA-kort eller kvitto ifrån Migrationsverket som visar att hen är asylsökande.

Asylsökande barn har rätt till hälsoundersökning. Läs mer under Barns rätt till hälsoundersökning.

Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (riksdagen.se)

Barn som lever i papperslöshet ska precis som asylsökande barn erbjudas vård och tandvård i samma omfattning som den som är bosatt i Skåne. Papperslösa barn kan vara i behov av extra omsorg och stöd, då deras liv ofta präglas av osäkerhet och ekonomisk utsatthet.

Med papperslösa menas personer som saknar tillstånd att vistas i landet. Det kan till exempel vara personer som har fått avslag på sin asylansökan, inte avser söka asyl i Sverige eller vars uppehållstillstånd har gått ut. Det behöver inte betyda att personen saknar identitetshandlingar som pass, id-kort eller motsvarande.

Även EU/EES-medborgare kan i enstaka fall omfattas av begreppet (prop. 2012/13:109, s.41). Det gäller de unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader och saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och därmed vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.

Barn som lever i papperslöshet har rätt till hälsoundersökning. Papperslösa ska informeras om att de har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning i samband med att de uppsöker hälso- och sjukvården.

För papperslösa barn ansvarar verksamheten för att det finns ett system för:

• kontaktväg för exempelvis provsvar och återbesökstider.
• kontaktväg så att barn och förälder vid behov kan få kontakt med vårdenheten.

Information om registrering av papperslösa patienter finns på sidan PASiS.

PASiS

Information om rutiner för identifiering av patienter finns på sidan Informationssäkerhet.

Informationssäkerhet

Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Svensk författningssamling 2013:2013:407 t.o.m. SFS 2019:958 (riksdagen.se)

Med barn som anhöriga menas barn vars förälder/annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:

• har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning.
• har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada.
• är missbrukare av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar.
• oväntat avlider.

Enligt bestämmelsen i HSL 5 kap 7 §  (tidigare 2 g §) ska hälso- och sjukvården särskilt beakta dessa barns behov av information, råd och stöd. Region Skåne har även valt att ha en ambition om att inkludera anhöriga syskon. Utvecklingsarbetet fokuserar på att öka kunskapen inom alla verksamheter i Region Skåne.

Barn som migrerat är en extra utsatt grupp.

Region Skånes handlingsprogram för barn som anhöriga 

Tänk på att barn aldrig ska agera tolk i mötet med hälso- och sjukvården!

Boka språktolk