Mikroskopisk kolit

Fråga: Ska vi inom primärvården behandla och hantera mikroskopisk kolit, och i så fall hur?

Svar: Mikroskopisk kolit, som karakteriseras av vattniga och oblodiga diarréer, delas in i kollagen respektive lymfocytär kolit. Den vanligaste patienten är en kvinna i 60–70 årsåldern, men sjukdomen kan förekomma hos alla vuxna av båda könen.

Årlig incidens är 10 per 100 000 invånare jämnt fördelat mellan de båda sjukdomarna. Mikroskopisk kolit är oftast lättbehandlad och har god prognos. Lymfocytär kolit är ofta mer lättbehandlad än kollagen kolit. Det finns ingen känd risk för att utveckla koloncancer.

Diarrén debuterar oftast smygande men snabb debut efter bakteriell diarré förekommer. Läkemedel, särskilt NSAID och SSRI, kan vara utlösande orsak till sjukdomen och det finns också ett samband med autoimmuna sjukdomar, celiaki och gallsaltsmalabsorption. Blodprover är vanligen normala även om lindrig anemi och lätt CRP-stegring kan förekomma. Feceskalprotektin är normalt eller lätt förhöjt.
Kolonröntgen och CT-kolon är normala liksom den makroskopiska bilden av kolonslemhinnan vid koloskopi. Diagnosen kräver PAD från biopsier av hela kolonslemhinnan inklusive proximala kolon. Rektoskopi med biopsi kan inte utesluta mikroskopisk kolit eftersom 2/3 av patienterna har sjukdomen i andra delar av kolon.

Behandling: Överväg utsättning av potentiellt utlösande läkemedel. Mikroskopisk kolit behandlas med budesonid (Budenofalk) och lämplig startdos är 9 mg dagligen under fyra veckor. Om diarrén helt gått i regress trappas budesonid ned för att helt sättas ut efter 8–10 veckor. Omkring 60–80 % av patienterna recidiverar, men brukar då svara prompt på återinsatt budesonid. Lägsta effektiva dos ska eftersträvas, vilket brukar vara 3–6 mg per dag. Nytt utsättningsförsök bör göras årligen eftersom sjukdomen med tiden ofta går i regress.

Svårbehandlade patienter inkluderande patienter, som kräver mer än 6 mg budesonid dagligen, bör remitteras till gastroenterolog. Behandling med immunsupprimerande läkemedel kan då vara aktuellt.
Hos patienter som inte svarar på behandling med budesonid bör man även överväga om annan sjukdom förekommer samtidigt såsom framförallt celiaki och gallsaltsmalabsorption.

Svaret baserat på Läkemedelsrådets Bakgrundsmaterial 2018.

Datum: 2018-06-21
Granskad: 2020-05-20

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Vad är problemet med sidan?

Tack för ditt meddelande!